Slutreplik från Boel Vallgårda om allas rätt till en bra skola

En sverigedemokratisk ledamot av riksdagen och utbildningsutskottet skrev tillsammans med partiets oppositionsråd i Malmö ett mycket uppseendeväckande svar på Boel Vallgårdas text om omfördelning av resurser i Kvällsposten. Jörgen Grubb och Magnus Olsson, båda SD, kalla omfördelning baserat på socioekonomiska faktorer för ”djupt oansvarigt” eftersom det inte sällan betyder ”att pengar slussas till skolor med ett högt antal nyanlända elever”.

Läs Boels uppmärksammade replik Lågutbildades barn har också rätt till en bra skola där hon bemöter sverigedemokraternas påståenden och förklarar varför  lång tid i särskilda förberedelseklasser är en dålig idé.

Omfördelning mellan kommuner krävs för likvärdig skola. Boel Vallgårda i Kvällsposten

Omfördelning av resurser mellan skolor med olika förutsättningar sker inte bara mellan kommuner utan också när staten fördelar pengar. Boel Vallgårda från Nätverket för en likvärdig skola skriver i Kvällsposten om att statens omfördelning är otillräcklig.

Staten har i tio års tid kritiserat kommunerna för att ta för lite hänsyn till skillnader i elevgruppernas socioekonomiska bakgrund vid resursfördelning. Men när staten styr resurser till kommunerna tar den betydligt mindre hänsyn till skillnaderna i behov, jämfört med hur de största kommunerna fördelar resurser till skolorna i sina kommuner.

Läs artikeln i Kvällsposten här.

Sten Svensson i SvD: Partier i båda blocken bär ansvar för skolmarknaden

Sten Svensson från Nätverket visar i den nya rapporten Från likvärdighet till lönsamhet hur partier från båda sidan blocken bär ansvar för skolmarknaden.  För några veckor sedan kom Björn Åstrands utredning En mer likvärdig skola (SOU 2020:28) med flera förslag till förändringar som partierna nu måste ta ställning till. Konsekvenserna av vårt skolsystem är nämligen ständigt aktuella med återkommande rapporter om kritik från OECD för bristande likvärdighet, skolor som tvingas stänga och rättsfall där marknaden förvandlar betyg till affärshemligheter.

I SvD idag skriver Sten Svensson och German Bender från tankesmedjan Arena Idé:

Björn Åstrands utredning är en utmärkt grund för att starta en seriös diskussion över blockgränserna om vad som kan göras för att skapa en skola som ser till elevernas och samhällets bästa.

 

 

Sten Svensson kommenterar utredningen om en mer likvärdig skola

Sedan början av 1990-talet har skillnaderna mellan skolor och elever fördubblats. Eleverna har blivit alltmer uppdelade på olika skolor efter socioekonomisk bakgrund och efter migrationsbakgrund. PISA visar att de elever som har störst svårigheter att klara skolan har blivit allt fler och att de har svagare resultat. Samtidigt är det en grupp elever som får allt bättre resultat. Skolans likvärdighet har försämrats för varje ny PISA-rapport som presenterats.

Det är en utveckling som är djupt allvarlig, både för de elever som drabbas av skolpolitiken och för samhället som får allt större problem med utanförskap. Att vända den negativa utvecklingen borde därför vara en huvuduppgift för alla de politiska partierna i riksdagen.

Till sin hjälp har riksdagspartierna nu fått Björn Åstrands utredningen om en mer likvärdig skola. Hans utredning innehåller en lång rad förslag som om de genomförs kommer att förbättra likvärdigheten i den svenska skolan.
Kort sammanfattat föreslår han:

  • Alla huvudmän ska aktivt verka för en allsidig social sammansättning av eleverna på sina skolenheter.
  • Ett obligatoriskt skolval som ska ske gemensamt för både kommunala och fristående skolor och som ska skötas av Skolverket.
  • Kötiden avskaffas som urvalsgrund om det är fler sökande än platser till en fristående skola.
  • Varje huvudman kan välja mellan ett antal urvalsgrunder bland annat syskonförtur, geografi och ett kvoterat urval baserat på socioekonomiska grunder.
  • Närhetsprincipen är kvar för kommunala skolor.
  • Skolbyten enbart vid terminsskiften.
  • Kommunen ska göra ett avdrag för de merkostnader de har för att erbjuda alla elever en plats i en skola nära hemmet och för beredskapen att ta emot nya elever. Det innebär en lägre nivå på ersättningen till fristående skolor än idag.
  • Ett flertal riktade statsbidrag föreslås slås samman till ett sektorsbidrag till skolan.
  • En regional Skolverksorganisation ska inrättas.

Inför man ett obligatoriskt skolval inom dagens regelverk kommer det att öka intresset för de fristående skolorna och det medför en ökad skolsegregation. Men med de krav på allsidig social sammansättning och med det nya antagningssystemet som Skolverket ska sköta blir bilden delvis en annan. Det blir en insyn och en kontroll över antagningen som inte finns idag. Åstrand föreslår också att de föräldrar som inte väljer ska garanteras en plats enligt närhetsprincipen. Sammantaget kan detta innebära ett steg mot minskad segregation.

Att dagens överkompensation till de fristående skolorna justeras ned är ett steg åt rätt håll. Bra är också den fördröjning som föreslås när bidraget ska betalas ut eftersom kommunen har kvar merparten av de fasta kostnaderna. Men i denna fråga kunde utredningen tagit ytterligare steg med tanke på de stora vinster som de stora skolkoncernerna redovisar varje år.

Det är också bra att många av de riktade statsbidragen försvinner och ersätts med ett riktat sektorsbidrag till skolan. Dagens system är mycket krångligt. Små kommuner har inte alltid den kompetens och de resurser som krävs för att kunna söka de statsbidrag som finns. Det innebär att de som kanske har det största behovet av bidragen kan gå miste om dem. Dessutom är systemet mycket svårförutsägbart. Det sker ofta förändringar och kommunerna vet inte från ett år till ett annat vilka regler som gäller. Ändringarna har medfört att många inte litar på att statsbidragen består och vågar därför inte använda dem fullt ut.

Bra är också förslaget om en statlig regional organisation. Staten behöver ta ett betydligt större ansvar för de kommuner som behöver extra stöd för att stärka likvärdigheten i skolan.

Det senaste året har en rad missförhållanden avslöjats i friskolebranschen. Det gäller Vetenskapsskolan i Göteborg, Elma School i Stockholm och att några kommuner ger Internationella Engelska Skolan mycket gynnsamma ersättningar för skollokaler. I den efterföljande debatten har ett par borgerliga politiker och några ledarskribenter varit mycket kritiska. Benjamin Dousa, ordförande för Moderat ungdomsförbundet, beskrev det som att borgerligheten sitter i knät på friskoleföretagen.

Björn Åstrands utredning borde kunna ge goda förutsättningar för en seriös diskussion om vad vi ska göra för att vända dagens negativa utveckling, där allt fler unga misslyckas i skolan. Han föreslår inget stopp för fristående skolor. Det blir heller inget vinstförbud eller sådana vinstbegränsningar som fanns i Reepalus förslag. Det fria skolvalet och skolpengen är kvar med vissa begränsningar. Han föreslår en rad förändringar som minskar de segregerande krafterna i dagens system och det borde även de borgerliga partierna tycka är bra. Nu är det upp till bevis för de borgerliga partierna. Vad vill ni göra för att vända dagens negativa utveckling?

Sten Svensson

Utredning föreslår sänkt ersättning till fristående skolor

Idag kommer förslagen från Utredningen om en mer likvärdig skola. I den DN Debatt som föregår presentationen finns ett stycke om sänkt ersättning till fristående skolor.

Ur utredarens artikel på DN Debatt 2020-04-27.

Förslaget välkomnas av Nätverket för en likvärdig skola, även om vi ännu inte sett detaljerna. Vi har själva räknat på merkostnaderna och presenterat ett eget förslag som var att friskolor skulle få 80 procent av de kommunala skolornas ersättning. Förslaget lanserades på SvD Debatt och i en rapport i mars.

Vi återkommer med en längre kommentar till utredningens förslag när vi tagit del av detaljerna.

Rapportsläpp: Förändring av resursfördelning för ökad likvärdighet i grundskolan

Måndag 2020-03-02 presenterar Nätverket för en likvärdig skola en rapport med förslag till förändrad av resursfördelning för ökad likvärdighet i grundskolan. I rapporten visar vi hur fristående skolor, de flesta vinstsyftande, konsekvent överkompenseras och hur den kommunala skolan missgynnas. Lösningen är att sänka ersättningen till fristående skolor. Det är inte något revolutionerande i sig eftersom det var grundtanken från början när friskolesystemet infördes. De kommunala skolorna har ett större ansvar.

Läs rapporten här.

Bilaga med jämförelse av den utjämnande effekten av statens bidrag och omfördelning till kommunerna samt kommunernas fördelningar till skolorna.

John Bauer-konkursen spökar i kommunernas ekonomi

Nätverkets Mats Wingborg följer upp den snart sju år gamla konkursen i John Bauer-koncernen i Dagens Arena. 36 gymnasieskolor stängdes, men vårt system för beräkning av skolpeng gör att konkursboet fortfarande hemsöker kommuner där de ser möjlighet att få ut mer pengar ur skolbudgeten.

”Näringslivets lobbyister har lyckats påverka lagarna till den grad att de vinner den ena juridiska striden efter den andra. ”

Det bortglömda skolbeslutet

Johan Enfeldt från Nätverket skriver om det ofta bortglömda beslutet från 1996 då friskolornas ersättning höjdes och utvecklingen mot koncerner och börsnoteringar tog fart. I Dagens Arena.

”När ersättningen höjdes ökade vinstpotentialen. Ökad vinst betydde minskad risk. Minskad risk betydde att skolan blev intressant för riskkapitalet. ”