Den senaste tiden har vi fått bevittna en del skolpolitiska utspel som Nätverket vill uppmärksamma. Det är utspel som alla antyder en förändring av skolpolitiken i en riktning som i större eller mindre grad överensstämmer eller åtminstone ligger i närheten av Nätverkets program för ökad likvärdighet.
Från socialdemokratiskt håll har S-föreningen Reformisterna tillsammans med Socialdemokratiska Skolföreningen släppt en rapport ”Vägen till en samhällsbyggande skola”. Rapporten analyserar skolsystemets brister ur tre, till stor del sammanhängande, perspektiv, marknadiseringen, företagiseringen och juridifieringen. Författarna argumenterar för återupprättande av en samhällsbyggande skola där betoning ligger mindre på private good och mer på public good. De hävdar övertygande att en sådan förändring kräver ett uppbrott från såväl märkvärdisering som företagisering och juridifiering. Rapporten avslutas med 20 reformförslag. Vissa av förslagen överensstämmer tämligen väl med Nätverkets program, om än mer försiktiga när det kommer till formuleringar. En del förslag i rapporten berör frågor där vi i Nätverket inte tagit ställning då de inte självklart ligger inom ramen för vårt tydliga fokus på skolans likvärdighet.
Det är naturligtvis högst osäkert vilket avtryck rapporten kommer att ge på det socialdemokratiska partiets politik. Den är ändå ett lovande exempel på diskussionen som förs inom (s). Läs rapporten här.
Liberalerna har genom Johan Persson och Lotta Edholm gjort en rad utspel om skolan under året. Partiet försöker uppenbart återerövra sin traditionella position som Sveriges skolparti. Skiftet på posten som utbildningsminister där partiledaren Johan Persson nu tagit över ska nog ses som en del av strategin. Sannolikt är det också en del i ansträngningarna att bli tillräckligt relevanta för att kravla sig över 4%-spärren.
Utöver utspel på temat ”hårdare tag” som visitering av skolelever, larmbågar vid skolentréer med mera har det också kommit förslag ägnade att stärka likvärdigheten. I likhet med förslagen från den (s)-märkta rapporten om en samhällsbyggande skola vill man ersätta mål- och resultatstyrning och NPM med en regelstyrning av verksamhetens ramar som t ex tillgång till elevhälsa, skolbibliotek och läromedel liksom reglering av klasstorlekar, halvklassundervisning, lärares undervisningstid med mera.
Partiet har under året ofta återkommit till att det vill åstadkomma en helrenovering av friskolesystemet och har upprepat gett uttryck för självkritik och beskrivit sig som naiva när det gäller sin hittillsvarande skolpolitik när det gäller friskolor. Johan Persson har också i intervjuer öppnat för att inte bara begränsa utrymmet för vinstuttag utan helt förbjuda sådana. Läs mer här och här. Lyssna på Ekots lördagsintervju med Johan Persson här.
Liberalernas omsvängning i skolpolitiken är naturligtvis välkommen. Men det måste påpekas att Johan Persson och Lotta Edholm gör sina mer långtgående utspel som representanter för Liberalerna, inte för regeringen i egenskap av utbildnings- respektive skolminister. Uppenbart har de inte fått gehör i regeringsunderlaget för sina nya ståndpunkter. Återstår att se vilket som kommer att väga tyngst i skarpt läge, lojaliteten mot kompisarna i Tidögänget eller omsorgen om skolan.
Också Centerpartiet rör sig i skolpolitiken. Några positionsförändringar gjorde partiet i slutet av förra året, bland annat när det gäller skolpengen. Partiet vill se mindre klasstorlekar men oklart om de vill ha en tvingande reglering. De vill öka möjligheterna att söka och komma in på gymnasiets yrkesprogram för elever med F-betyg, de vill införa ett gemensamt skolval, avskaffa kö som urvalsgrund, förbjuda vinstutdelning vid kvalitetsbrister med mera. Omorienteringen är välkommen men att kalla den en helomvändning är att överdriva förändringarna. Centern ligger långt efter Liberalerna när det gäller att göra upp med sin tidigare skolpolitik, åtminstone när det gäller retoriken.
För närvarande arbetar dock en intern arbetsgrupp med förslag till en reviderad skolpolitik. Vad som hittills har läckt från arbetsgruppen är att man vill ställa sig bakom att kommunerna ska ha bestämmanderätten över friskoleetableringar i kommunen. Det blir intressant att följa vad arbetsgruppen kommer att föreslå och vad som kommer att göra avtryck i Centerpartiets politik. Läs mer här. Lyssna på intervju med Niels Paarup-Petersen i Skolledarkvarten här.