Boel Vallgårda beskriver hos Altinget en ojämlik förskola där både föräldrar och personal väljer bort förskolor med sämre förutsättningar. Kvar blir de barn som skulle behöva förskolan mest.
Förskolans ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Hur länge ska barn som bäst behöver förskolans omsorg tillåtas ha en barndom i förskolan som är otrygg och glädjefattig? Hur ska vi få berörda på olika nivåer att axla sitt ansvar för att ge barnen lika livschanser?