De senaste åren har det blivit allt tydligare att Friskolornas riksförbund och friskolebranschen inte har klarat debatten om den marknadsdrivna skolans alla negativa effekter. En majoritet av väljarna säger tydligt nej till vinster i välfärden och lärarnas och skolledarnas fackliga organisationer säger nej till aktiebolagsdrivna skolor. Dessutom har regeringen och skolminister Lotta Edholm satt i gång en rad utredningar med syftet att begränsa marknadseffekterna i skolan. Det är bara att konstatera att friskolebranschen och Friskolornas riksförbund totalt har misslyckats med att övertyga allmänhet och politiker om friskolornas förträfflighet.
I detta krisläge för branschen inser de ledande att det måste ske förändringar om inte läget ska bli än värre. De har därför arbetat fram en ny strategi som de startade under våren 2022 då utbildningschefen på SKR, Per-Arne Andersson, värvades som ny ordförande för Friskolornas riksförbund. I en intervju i Dagens Samhälle 2022 säger Per-Arne Andersson att han blev förvånad över att bli tillfrågad.
”Jag antar att förbundet uppskattar min breda erfarenhet av utbildningssektorn. Jag har jobbat väldigt länge som lärare, rektor och skolchef och i nästan 13 år varit chef för utbildningsfrågor på Sveriges Kommuner och Regioner.” [1]
Per-Arne Andersson säger också att han är kritisk till debatten som varit om friskolorna och han vill förändra den.
”Debatten är så svart och vit, det är de snälla mot de onda. Min ingång i det här är att vi måste ha en mer nyanserad debatt, mer fakta i målet.”
Med värvningen av Per-Arne Andersson är det tydligt att Friskolornas riksförbund ville ha en annan och mer saklig ton i skoldebatten.
Nästa steg i friskolebranschens nya strategi var att göra en omorganisation. I maj 2024 meddelade arbetsgivarorganisationen Almega att Friskolornas riksförbund skulle läggas ner och ersättas av Almega utbildning som ska vara både en bransch- och arbetsgivarorganisation. Samtidigt meddelade Ulla Hamilton att hon slutar som vd för Friskolornas riksförbund. I en intervju i Altinget säger hon att det är den nya organisationen som är orsaken till att hon slutar.
”Omorganiseringen innebär ju att rollen som jag har i dag kommer bli helt annorlunda. Därför har jag valt att sluta. Jag meddelade styrelsen att ”då får ni rekrytera en ny förbundsdirektör”.” [2]
Ulla Hamilton säger att hennes största utmaning har varit att nå ut i debatten och hon är mycket kritisk till skolminister Lotta Edholms tankar om vinstbegränsningar.
Som ny förbundsdirektör för Almega utbildning värvas den tidigare kanslichefen på fackförbundet Sveriges Lärare, Andreas Mörck. Även han är förvånad över att han blev tillfrågad.
I en intervju i tidningen Vi lärare beskriver Andreas Mörck de senaste årens skoldiskussion som starkt polariserad där mycket har handlat om att vinna debatten i stället för att åstadkomma förändringar som är bra för landets elever. En beskrivning som är mycket lik den som Per-Arne Andersson har uttalat. [3]
Andreas Mörcks nya jobb i Almega utbildning innebär att han byter sida från att företräda arbetstagarna till att arbeta för arbetsgivarna. Ett sidbyte som väckt uppmärksamhet och kritik bland annat från Sveriges lärares ordförande Anna Olskog.
”Sveriges Lärares uppfattning är att skolföretag som drivs med vinstintresse inte hör hemma i svenskt skolväsende. För en person som tidigare har haft en ledande roll i Sveriges Lärare har jag svårt att se att detta sidbyte rimmar med de värderingar som han företrätt i sin tidigare roll.” [4]
Omorganisationen av friskolebranschen och rekryteringen av den nya ledningen tyder på att en ny stil kan förväntas i debatten. Ulla Hamiltons osakliga debattstil har inte fungerat och den ska bort. Med sina erfarenheter och kunskaper från Sveriges Lärare ska Andreas Mörck försöka få en sakligare och mer nyanserad ton i debatten.
Hur han kommer att lyckas återstår att se. Även om Ulla Hamilton varit en usel debattör så är det inte hennes fel att friskolebranschen har stora problem. Att det ständigt kommer nya rapporter om olika missförhållanden i branschen beror på driftsformen med vinstdrivna aktiebolag. För att kunna göra vinst måste de hålla ner kostnaderna och det får konsekvenser för kvaliteten. Jämfört med kommunala skolor har aktiebolagsskolor lägre lärartäthet, färre utbildade lärare, färre speciallärare, färre specialsalar och färre skolbibliotek. Andra faktorer som drar ner kvaliteten i den marknadsstyrda skolan är betygsinflation, konkurser, oseriösa huvudmän, kriminella huvudmän och bristen på offentlighet och insyn. Alla fakta visar att friskolebranschens elever studerar under förhållanden som utmärks av flera faktorer som indikerar sämre kvalitet. Att detta ska kunna rättas till med friskolebranschens nya organisation och en mer saklig ton i debatten är ett önsketänkande.
Sten Svensson
[1] https://www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/skola/sa-vill-skr-profilen-skaka-om-friskoledebatten/
[2] https://www.altinget.se/utbildning/artikel/ulla-hamilton-lamnar-friskolornas-riksforbund-inte-en-lugn-stund?toke=238461cb796d4f5889dc949a6f4da739
[3] https://www.vilarare.se/nyheter/friskolor/han-byter-sida–blir-ny-chef-for-friskolorna/
[4] https://www.vilarare.se/nyheter/friskolor/han-byter-sida–blir-ny-chef-for-friskolorna/