Sten Svensson, medlem i Nätverket för en Likvärdig Skola, och Tor Nitzelius ,tidigare förbundsjurist hos Lärarförbundet, avvisar i SVD Debatt 14 september alla undantag från offentlighetsprincipen. ”Skolinformationsutredningen kom fram till att man kan införa offentlighetsprincipen utan begränsningar. Låt det bli riksdagens beslut. Det behövs inga undantag eller lättnadsregler. Offentlighetsprincipen handlar inte om huruvida den innebär ett merarbete för huvudmännen utan den handlar om vår demokratiska insyn i de offentligt finansierade skolorna.” Läs debattartikeln här.
Kategori: Blogg
Friskolorna har gett kommunen ökade kostnader
I en debattartikel i Dagens Samhälle 26/8 skriver Camilla Malm från Sollentunas Föräldranätverk och Sten Svensson från Nätverket för en likvärdig skola att vårt friskolesystem är kostnadsdrivande och tvingar kommuner till nedskärningar i skolbudgeten.
”När nya fristående skolor etableras värvar de elever från de kommunala skolorna som då får tomma platser. Genom skolpengssystemet följer resurserna med eleverna till den nya skolan, samtidigt som lokalkostnaderna ligger kvar i den kommunala skolan. Kommunen får då betala lokalkostnaderna både i den valda fristående skolan och i den kommunala skola som eleven lämnar.” Läs debattartikeln här.
Ny rapport: Vad hände när marknadskrafterna fick styra skolan i Sollentuna?
I början av 2024 kontaktade Sollentunas Föräldranätverk Nätverket för en likvärdig skola och föreslog ett samarbete. De båda nätverken beslöt att samarbeta kring att beskriva de effekter som privatiseringen och marknadsutsättningen av skolan i Sollentuna fått. Rapporten sammanfattar att: ”Sollentunas satsning på fristående skolor resulterat i en överetablering av skolor, många tomma elevplatser, ökade kostnader, nedläggningar av kommunala skolor, etableringen av oseriösa skolkoncerner, en överetablering av internationella skolor, en sannolik betygsinflation och stora kommunala skolor med många elever per lärare.” Läs rapporten här.
Friskolebranschen hoppas på nystart med omorganisation och ny ledning
De senaste åren har det blivit allt tydligare att Friskolornas riksförbund och friskolebranschen inte har klarat debatten om den marknadsdrivna skolans alla negativa effekter. En majoritet av väljarna säger tydligt nej till vinster i välfärden och lärarnas och skolledarnas fackliga organisationer säger nej till aktiebolagsdrivna skolor. Dessutom har regeringen och skolminister Lotta Edholm satt i gång en rad utredningar med syftet att begränsa marknadseffekterna i skolan. Det är bara att konstatera att friskolebranschen och Friskolornas riksförbund totalt har misslyckats med att övertyga allmänhet och politiker om friskolornas förträfflighet.
I detta krisläge för branschen inser de ledande att det måste ske förändringar om inte läget ska bli än värre. De har därför arbetat fram en ny strategi som de startade under våren 2022 då utbildningschefen på SKR, Per-Arne Andersson, värvades som ny ordförande för Friskolornas riksförbund. I en intervju i Dagens Samhälle 2022 säger Per-Arne Andersson att han blev förvånad över att bli tillfrågad.
”Jag antar att förbundet uppskattar min breda erfarenhet av utbildningssektorn. Jag har jobbat väldigt länge som lärare, rektor och skolchef och i nästan 13 år varit chef för utbildningsfrågor på Sveriges Kommuner och Regioner.” [1]
Per-Arne Andersson säger också att han är kritisk till debatten som varit om friskolorna och han vill förändra den.
”Debatten är så svart och vit, det är de snälla mot de onda. Min ingång i det här är att vi måste ha en mer nyanserad debatt, mer fakta i målet.”
Med värvningen av Per-Arne Andersson är det tydligt att Friskolornas riksförbund ville ha en annan och mer saklig ton i skoldebatten.
Nästa steg i friskolebranschens nya strategi var att göra en omorganisation. I maj 2024 meddelade arbetsgivarorganisationen Almega att Friskolornas riksförbund skulle läggas ner och ersättas av Almega utbildning som ska vara både en bransch- och arbetsgivarorganisation. Samtidigt meddelade Ulla Hamilton att hon slutar som vd för Friskolornas riksförbund. I en intervju i Altinget säger hon att det är den nya organisationen som är orsaken till att hon slutar.
”Omorganiseringen innebär ju att rollen som jag har i dag kommer bli helt annorlunda. Därför har jag valt att sluta. Jag meddelade styrelsen att ”då får ni rekrytera en ny förbundsdirektör”.” [2]
Ulla Hamilton säger att hennes största utmaning har varit att nå ut i debatten och hon är mycket kritisk till skolminister Lotta Edholms tankar om vinstbegränsningar.
Som ny förbundsdirektör för Almega utbildning värvas den tidigare kanslichefen på fackförbundet Sveriges Lärare, Andreas Mörck. Även han är förvånad över att han blev tillfrågad.
I en intervju i tidningen Vi lärare beskriver Andreas Mörck de senaste årens skoldiskussion som starkt polariserad där mycket har handlat om att vinna debatten i stället för att åstadkomma förändringar som är bra för landets elever. En beskrivning som är mycket lik den som Per-Arne Andersson har uttalat. [3]
Andreas Mörcks nya jobb i Almega utbildning innebär att han byter sida från att företräda arbetstagarna till att arbeta för arbetsgivarna. Ett sidbyte som väckt uppmärksamhet och kritik bland annat från Sveriges lärares ordförande Anna Olskog.
”Sveriges Lärares uppfattning är att skolföretag som drivs med vinstintresse inte hör hemma i svenskt skolväsende. För en person som tidigare har haft en ledande roll i Sveriges Lärare har jag svårt att se att detta sidbyte rimmar med de värderingar som han företrätt i sin tidigare roll.” [4]
Omorganisationen av friskolebranschen och rekryteringen av den nya ledningen tyder på att en ny stil kan förväntas i debatten. Ulla Hamiltons osakliga debattstil har inte fungerat och den ska bort. Med sina erfarenheter och kunskaper från Sveriges Lärare ska Andreas Mörck försöka få en sakligare och mer nyanserad ton i debatten.
Hur han kommer att lyckas återstår att se. Även om Ulla Hamilton varit en usel debattör så är det inte hennes fel att friskolebranschen har stora problem. Att det ständigt kommer nya rapporter om olika missförhållanden i branschen beror på driftsformen med vinstdrivna aktiebolag. För att kunna göra vinst måste de hålla ner kostnaderna och det får konsekvenser för kvaliteten. Jämfört med kommunala skolor har aktiebolagsskolor lägre lärartäthet, färre utbildade lärare, färre speciallärare, färre specialsalar och färre skolbibliotek. Andra faktorer som drar ner kvaliteten i den marknadsstyrda skolan är betygsinflation, konkurser, oseriösa huvudmän, kriminella huvudmän och bristen på offentlighet och insyn. Alla fakta visar att friskolebranschens elever studerar under förhållanden som utmärks av flera faktorer som indikerar sämre kvalitet. Att detta ska kunna rättas till med friskolebranschens nya organisation och en mer saklig ton i debatten är ett önsketänkande.
Sten Svensson
[1] https://www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/skola/sa-vill-skr-profilen-skaka-om-friskoledebatten/
[2] https://www.altinget.se/utbildning/artikel/ulla-hamilton-lamnar-friskolornas-riksforbund-inte-en-lugn-stund?toke=238461cb796d4f5889dc949a6f4da739
[3] https://www.vilarare.se/nyheter/friskolor/han-byter-sida–blir-ny-chef-for-friskolorna/
[4] https://www.vilarare.se/nyheter/friskolor/han-byter-sida–blir-ny-chef-for-friskolorna/
Ny Rapport: Friskolor är mer generösa i sin betygssättning än kommunala skolor
Fristående gymnasieskolor ger högre betyg i stort samt bättre resultat på nationella prov i svenska och engelska än kommunala gymnasieskolor. Det visar ett forskningsprojekt som nationalekonomerna Karin Edmark och Lovisa Persson ägnat sig åt i tre år.
– Våra resultat visar att friskolor i genomsnitt är något mer generösa i sin betygsättning av sina elever än kommunala skolor. Och det visar vi genom att studera skillnader mellan vilket betyg eleverna fick på nationella prov och det betyg de sedan fick på kursen.
Det säger Lovisa Persson, nationalekonom och forskare vid Högskolan Kristianstad och Institutet för näringslivsforskning, IFN, i Stockholm. Tillsammans med Karin Edmark, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har hon skrivit rapporten Resultat och betygsättning i gymnasiefriskolor åt SNS.
Ny Rapport: MEDBORGARNAS SYN PÅ SKOLANS PROBLEM OCH PÅ SKOLAN SOM EN VIKTIG SAMHÄLLSFRÅGA
30 maj släpptes Inferno, årets forskarantologi från SOM-institutet i Göteborg. Ett av bidragen är MEDBORGARNAS SYN PÅ SKOLANS PROBLEM OCH PÅ SKOLAN SOM EN VIKTIG SAMHÄLLSFRÅGA.
I forskningsrapporten konstateras att ” Sverige ansågs fram till slutet av 1980-talet ha ett av världens mest likvärdiga skolsystem där viktiga delar vilade på en hög standardisering av läroplanen och centraliserad styrning av skolan. Den gemensamma obligatoriska grundskolan syftade till att alla elever, oavsett klassbakgrund och bostadsort, skulle ha tillgång till en likvärd skolgång som skulle leda till lika kunskaper” och ”Våra analyser av den Nationella SOM[1]undersökningen 2023 visade att den stora majoriteten av medborgarna anser att kvaliteten försämrats i svensk skola. Samtidigt menar opinionen i stort att lärarna är välutbildade och en mycket stor andel vill förbjuda företag att driva skolor med vinst.” Här kan du läsa rapporten Medborgarnas syn på skolans problem och på skolan som en viktig samhällsfråga (gu.se)
Offentlighetsprincipen måste gälla alla skolor
Efter Liberalerna utspel att de numera stödjer offentlighetsprincipen även i friskolorna gör DN:s ledarsida rent hus med alla som fortfarande argumenterar för att det kan vara en affärshemlighet hur våra skattefinansierade skolor drivs. ”Skolor kan inte klassas som företag med affärshemligheter snarare än som en del av välfärdens kärna, där allmänheten har självklar rätt till insyn. Antingen undantas alltså friskolor som drivs av börsnoterade företag från bestämmelser som gäller övriga bolag eller så får de aktiebolagsdrivna skolorna ombildas eller avvecklas.” Läs ledaren här.
Den utlovade mångfalden i skolan har blivit enfald
Aktuell debattartikel i Dagens Samhälle:
” I Marknadsskolan i Malmö – en rapport om en skola dränerad på resurser och försämrad kvalitet” redovisas hur de vinstdrivna skolorna bidrar till sänkt kvalitet och minskade resurser för Malmös elever. Sveriges dysfunktionella marknadsskola, som liknar månglarna i templet och präglas av segregation, misskötsel och betygsinflation, måste avvecklas. Konkurrens och vinstintresse kan inte bygga en likvärdig skola där alla elever får en bra utbildning.”
”Konkurrens och vinstintresse kan inte bygga en skola där alla får en bra utbildning, anser Jan-Åke Fält, Nätverket för en likvärdig skola, Juan-Tadeo Espitia (S) och Mubarik Abdirahman (S)”. Läs debattartikeln här.
Utsatta områden ska inte stöttas med välgörenhet utan med sociala reformer
Nätverket för en likvärdig skola i Göteborg skriver i en debattartikel i Göteborgsposten att
” I Göteborg tenderar politikerna att förlita sig på externa resurser för att åtgärda orättvisorna i skolsystemet. Näringslivet, med BRG (Business Region Göteborg) i spetsen, och civilsamhället blir alltmer indragna i satsningar på skola och fritid i socioekonomiskt fattiga stadsdelar.” och ” Utifrån de gångna decenniernas erfarenheter såväl som utifrån vetenskapliga studier vet vi att stora delar av den unga generationen i socioekonomiskt fattiga områden riskerar att reproducera ett utanförskap där man inte ser sig som en fullvärdig invånare och rättighetsbärare. För att bryta detta mönster är en god och likvärdig skola som erbjuder alla unga goda framtidsutsikter viktig. En skola som bör finansieras genom skattsedeln och inte genom hyresavin eller näringslivets vilja att marknadsföra sitt sociala hållbarhetsarbete.” Läs debattartikeln här.
Skolministern som säger en sak men gör en annan
Johan Enfeldt resonerar på sin LO-blogg kring skolminister Lotta Edholms uttalanden om att ”få bort de drivkrafter som är osunda i friskolesystemet, det vill säga en vilja att hela tiden göra vinst” samtidigt som hon ändrade direktiven till vinstutredning till att den inte skulle utreda hur man skulle kunna få till ett förbud mot vinstutdelning.
”Har vi en svag skolminister som kämpar i motvind mot moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater?
eller
Har vi en skolminister som tvärtom vet att använda skolmarknadskritikernas argument för att slippa tala om hur hennes egna beslut låter vinstintresset fortsätta att härja i den svenska skolan?” Läs bloggen här.