Kategori: Blogg

Friskolorna sämst i klassen – fuskar med biblioteken

I Sydsvenskan 3 februari granskar Emma Leijnse kartlagt alla gymnasieskolors skolbibliotek för att få ett mått på kvaliteten på undervisningen.

Artikeln sammanfattas med :• Få fristående gymnasier i Malmö och Lund har skolbibliotek värda namnet. • Endast 7 av 33 fristående skolor har utbildad bibliotekarie. • På hälften av skolorna är samarbetet mellan bibliotek och lärare haltande eller obefintligt.

Efter att ha besökt 32 av 33 fristående gymnasieskolor konstateras att”

”På en skola i Lund står tre bokhyllor längs en vägg i en lokal som också används som elevernas matsal.

På en av de största teoretiska gymnasieskolorna i Malmö frågar vi en lärare hur biblioteket används. Hon svarar: ”Vi har inte ett riktigt bibliotek där eleverna kan låna”. Men tillägger att det är på gång.

Faktum är att Malmö latinskola har ensam fler utbildade skolbibliotekarier än samtliga 22 fristående gymnasier i Malmö tillsammans, visade svaren på vår enkät.

Alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Det har stått i skollagen sedan 2011. I somras skärptes lagen: nu måste varje skola ha ett bibliotek med ansvarig och utbildad personal. Biblioteket ska vara samlat och organiserat så att det kan användas i undervisningen.” och vidare:

”Sju av friskolorna har inte biblioteket i en egen lokal. Det ligger i ett uppehållsrum, i entrén eller är genomgångsrum till lärarrum och arbetsrum…

På 6 av de 33 skolorna är skolbiblioteket öppet mindre än sex timmar i veckan, eller så öppnas det bara när en elev aktivt ber om att personal ska låsa upp. På flera skolor saknas information om öppettider….

Nästan två tredjedelar av skolorna har inget söksystem i biblioteket….

Två av dessa grundkriterier – att biblioteket har en egen lokal, och att eleverna kan söka bland böckerna – har vi använt för att bedöma om skolorna har något som lever upp till lagens krav på skolbibliotek, eller inte.

Vår slutsats är att 21 av de 32 friskolor som vi har besökt, inte lever upp till dessa två grundkrav. En handfull av skolorna har ingetdera….

26 av de 33 granskade skolorna har ingen utbildad bibliotekarie i skolbiblioteket…”

Detta ännu en berättelse om hur marknadsskolan sätter ägarnas vinstintressen före elevernas och samhällets intressen.


Majoritet av tidöväljarna positiv till förbud mot vinst i skolan

Seriges Radio publicerade 1/2 20026 en undersökningen utförd av Indikator Opinion för Ekot.

  • En majoritet av väljarna anser att det är ett bra förslag att förbjuda aktiebolag med vinstsyfte i skolan. Det visar en mätning som Indikator Opinion gjort för Ekot.
  • Även bland de som uppger att de skulle rösta på något av tidöpartierna är det en tydlig majoritet som svarar att det vore bra att förbjuda aktiebolag med vinstsyfte att driva skolor.
  • ”Det har ett brett folkligt stöd”, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator opinion.

Lyssna på inslaget här.

Dribblandet med offentlighetsprincipen fortsätter

I en lagrådsremiss föreslår Regeringen att offentlighetsprincipen ska gälla för fristående skolor men med ett par lättnadsregler för huvudmän som totalt har 340 elever i grund- och gymnasieskola och 100 elever i förskolan.

För dessa mindre huvudmän gäller inte registreringsskyldigheten enligt offentlighets- och sekretesslagen. De ska i stället hålla allmänna handlingar ordnade så att det utan svårighet kan konstateras vilka handlingar som kommer in eller upprättas. Allmänna handlingar som uppenbart är av ringa betydelse för verksamheten ska dock inte behöva hållas ordnade.

Den andra lättnadsregeln är att mindre huvudmän ska behandla en begäran att få ta del av en allmän handling inom den tid som är rimlig med hänsyn till det som begäran omfattar, verksamhetens omfattning och organisation samt andra särskilda omständigheter.

Enligt Skolverkets register finns det 539 privata huvudmän inom grundskolan. Av dessa är det 473 eller 88 procent som har upp till 450 elever och 66 eller 12 procent som har fler. Det blir således en mycket liten andel av huvudmännen där offentlighetsprincipen ska gälla fullt ut. Dessa stora huvudmän, oftast skolkoncerner, har emellertid 64 procent av elever och de små har 36 procent. För förskolan finns ingen statistik på Skolverket men sannolikt blir det fler som får lättnadsregler jämfört med grundskolan. Den stora majoriteten av huvudmän kan tillämpa lättnadsreglerna om förslaget antas av Riksdagen.

Lättnadsregeln att de små slipper registreringsskyldigheten innebär att det är de enskilda huvudmännen som ska avgöra vilka handlingar som ska arkiveras och vilka som de anser vara av ringa värde. Detta lämnar fältet fritt för oseriösa huvudmän att sortera bort sådant som de inte vill visa upp.

Även den lättnadsregel som säger att små huvudmän ska ha ”rimlig tid” på sig att lämna ut handlingar öppnar för trixande. I dag gäller offentlighetsprincipen fullt ut för myndigheter ändå händer det titt som tätt att de försöker fördröja eller hindra ett utlämnande. Senast var det Dagens Nyheter som fick kämpa i månader när de försökte få ut handlingar från Regeringskansliet. Detta problem kommer att bli större med det tolkningsutrymme som de små huvudmännen föreslås få.

En fråga som hänger ihop med offentlighetsprincipen är yttrandefriheten för de anställda. Där har offentliganställda lärare rättigheter att uttala sig kritiskt mot skolans ledning på till exempel föräldramöten. Den möjligheten har inte privatanställda. Men de rättigheterna vill regeringen inte införa för anställda hos enskilda huvudmän. De anser att det skulle medföra ett betydande ingrepp i avtalsfriheten och lojalitetsplikten. Med det menas friheten att träffa bindande avtal om lärares tystnadsplikt.

Det förslag som Regeringen nu lägger är bättre än det som föreslogs förra året men offentlighetsprincipen kommer fortfarande att vara begränsad i större delen av den fristående skolsektorn. Skolinformationsutredningen, som lämnade sitt betänkande förra året, kom fram till att man kan införa offentlighetsprincipen utan begränsningar. Låt det bli riksdagens beslut. Det behövs inga undantag eller lättnadsregler. Offentlighetsprincipen handlar inte om huruvida den innebär ett merarbete för huvudmännen utan den handlar om vår demokratiska insyn i de offentligt finansierade skolorna.

Sten Svensson medlem av Nätverket för en likvärdig skola
Tor Nitzelius tidigare förbundsjurist vid Lärarförbundet

15 förlorade år för insyn i friskolor

”För snart femton år sedan var alla partier och friskolebranschen överens om att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. Nu finns snart ett förslag på riksdagens bord. Hur kunde det ta så lång tid?”

Johan Enfeldt beskriver i sin LO Blogg hur turerna gått fram och tillbaka kring offentlighetsprincipen i svensk skola.. Först är alla partier överens om att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor, sedan kommer tvära lappkast från olika borgerliga partier. Läs blogg-inlägget här.

Elever från rika familjer har oftare behöriga lärare

På Sveriges Lärares uppdrag har SCB undersökt hur den pedagogiska segregationen har utvecklats under de senaste åren. Tidningen Vi Lärare skriver:

”Det är väl belagt i både forskning och praktik att barns socioekonomiska bakgrund har betydelse för deras skolresultat och livschanser. Det har därför länge ansetts som viktigt att skolsystemet kompenserar för skillnader i barns olika förutsättningar. Det gäller inte minst tillgången till legitimerade lärare.

Förra läsåret var andelen legitimerade lärare 53 procent eller lägre i de tio procent grundskolor som hade den lägsta andelen behöriga lärare. I de tio procent med den högsta andelen var å andra sidan legitimationsgraden 88 procent eller högre, vilket illustrerar hur stora skillnader det kan vara frågan om.” Läs hela texten här.

Utredningen om hur vinsterna i skolan ska räddas lämnade sitt slutbetänkande

Johan Enfeldt skriver på LO Bloggen:

”Utbildningsministern upprepar gång på gång frasen ”den största reformagendan” och på regeringens hemsida kan vi läsa om en ”helrenovering av friskolesystemet”. Där står i versionen från november 2025 att regeringen gav utredningen ”ett tilläggsuppdrag att utreda hur kraven på ägare och huvudmän för fristående skolor, förskolor och fritidshem kan skärpas”. Det är alltså sant. Men det viktiga var det uppdrag som regeringen strök, alltså uppdraget om att få bort vinstintresset för att istället hitta former för att ha det kvar. Det talar utbildningsministern tyst om.” Läs hela texten här.

Debatt Låt barnen slippa bli brottslingar

Boel Vallgårda skriver i en debattartikel i Upsala Nya Tidning att ”Partierna borde satsa på tidiga insatser i stället för att tävla om hårdare tag” och ” Så vad säger kommunfullmäktigeledamöter om en blocköverskridande kommission, vars mål är att ge varje barn rimliga förutsättningar att inte hamna i den organiserade brottslighetens klor, utan i stället bli kompetenta och ansvarskännande människor och kommuninvånare?” Läs debattartikeln här.

AcadeMedia visar upp sig inför aktieägare

Den 25 november deltog AcadeMedias finanschef Peter Sylvan på Stora Aktiedagarna arrangerat av Aktiespararna. Här gjorde Peter Sylvan sitt bästa för att sälja in AcadeMedia som en lönsam investering för aktieägare. Senaste årets vinst hamnade på 1,3 miljarder. Av vinsten delades ca 30 % ut direkt till aktieägarna. Mest lönsamt var vuxenutbildningen med en vinstmarginal på 9-11 %. Och Peter Sylvan såg fortsatt goda vinstmöjligheter med hög arbetslöshet. Vinstmarginalen på gymnasieutbildningen 8-9 %, grundskolan 7 % och förskolan 6-7 %. Och då marknaden började mättas i Sverige så var nu siktet inställt på att alltmer satsa på förskoleexpansion i Tyskland, England och Polen. Se AcadeMedias föredrag på YouTube. Värt varenda sekund!

Gå inte på L:s utspel om förbud mot vinster i skolan

krönikören Oisín Cantwell skriver i en krönika i Aftonbladet 20 oktober: ”Skulle det stora högerpartiet gå med på att sätta käppar i hjulet för aktiebolag i skolan? Generelt vinstförbud? Glöm det.

Vilket hon givetvis är väl medveten om. Men så handlar inte heller förslaget om att få med sig Tidöpartierna på liberalpartistiskt skolpolitik.

Utspelet handlar i själva verket om att försöka vinna väljare. Liberalerna är ett parti som slåss för sin existens – risken för att ramla ur riksdagen efer valet 26 är högst påtaglig – och som blöder åt alla håll.” Läs hela krönikan här.