Kategori: Debattinlägg

Boel Vallgårda uppmanar i sin slutreplik till Statskontoret myndigheten att inte göra sig onödigt maktlös. Statskontorets huvuduppgift är trots allt att bidra till en effektiv statsförvaltning. Därför hade det varit rimligt att myndigheten själv använt sig av sitt uppdrag och handlingsutrymme för att peka på den stora svagheten med nuvarande konstruktion av likvärdighetsbidraget.

Boel Vallgårda från Nätverket för en likvärdig skola kritiserar Statskontorets granskning av statens likvärdighetsbidrag till skolan. Totalt handlar det om 6 miljarder per år, men Statskontoret granskar inte risken för att vinstsyftande friskolor använder pengarna till annat än skolverksamhet.

”Inget hade hindrat Statskontoret att i sin utvärdering trots allt kontrollera om pengarna faktiskt kommer de mer behövande eleverna till del i de stora koncernernas skolor eller om pengarna exempelvis går till Luxemburg eller Kunskapsskolans expansion i Saudiarabien.”

Läs hela artikeln i SvD.

Sten Svensson från Nätverket för en likvärdig skola skriver tillsammans med Lärarförbundets tidigare förbundsjurist Tor Nitzelius i SvD om varför insyn måste trumfa affärsintressen, om varför offentlighetsprincipen måste gälla också fristående skolor.

Den lilla offentliga insyn som fanns i fristående skolor har stoppats och någon lösning finns inte i sikte. Lagstiftningen skyddar enskilda skolföretag och deras ägare och i det läget väger den demokratiska insynen lätt. Under tiden etablerar de stora skolkoncernerna nya skolor i snabb takt. Är det inte dags att inse att den svenska skolpolitiken med affärsdrivande skolföretag har kommit till vägs ände?

Boel Vallgårda från Nätverket för en likvärdig skola ställer i Dagens Samhälle frågan om det verkligen är rimligt att tvinga fram ett obligatoriskt skolval överallt. Det finns många kommuner där frågan inte är aktuell och där ett införande bara skulle skapa osäkerhet och i värsta fall skynda på en utveckling mot mer segregation.

Varför ska staten påtvinga obligatoriskt skolval i de kommuner som fortfarande har möjlighet att erbjuda en skola till alla barn som ska börja förskoleklass, mellanstadiet eller högstadium?

Lär Boel Vallgårda om hur fördelningen av statsbidrag sker på ett sätt som systematiskt missgynnar socioekonomiskt utsatta skolor.  I texten visar Boel hur en ny variabel som skulle råda bot på detta avvisades och att effekten blivit att koncernskolor fortsätter att gynnas, något som bekräftats av SCB. Läs Boels text hos Altinget.

Med anledning av Nätverkets svar på remissen SOU 2020:28 En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning, skriver Johan Enfeldt, Boel Vallgårda och Bo Karlsson på SvD Debatt.

Nätverket för en likvärdig skola är positiva till stora delar av utredningen men pekar på riskerna med utredningens förslag att låta domstolar avgöra hur stor skillnad det skall vara i resurser mellan kommunala och fristående skolor.

Att låta domstolar avgöra storleken på ersättningen till fristående skolor innebär att de folkvalda avhänder sig ytterligare ett medel för att påverka den gemensamt finansierade skolan. Det är en farlig utveckling. Kunskapsläget vad gäller ersättningsnivåer är så entydigt att det är rimligt att definiera en nivå med ett avdrag om 15 procent av den kommunala huvudmannens kostnader, när skolpeng till fristående skolor ska beräknas.

I artikeln lyfter Nätverket också frågan om skolan som en del av vår gemensamma infrastruktur och problemen som uppstår när den fragmentiseras. En ersättningsmodell som inte missgynnar de offentligt drivna skolorna är därför nödvändig.

Hur stor skillnad det ska vara i ersättning mellan kommunala och fristående skolor ska vara ett politiskt beslut och det bör skilja 15 procent. Det är den nivå som gällde när Carl Bildt och Beatrice Ask införde friskolesystemet. För att vi ska närma oss en likvärdig skola är det nödvändigt att nivån återställs dit.

Läs hela artikeln här.

Omfördelning av resurser mellan skolor med olika förutsättningar sker inte bara mellan kommuner utan också när staten fördelar pengar. Boel Vallgårda från Nätverket för en likvärdig skola skriver i Kvällsposten om att statens omfördelning är otillräcklig.

Staten har i tio års tid kritiserat kommunerna för att ta för lite hänsyn till skillnader i elevgruppernas socioekonomiska bakgrund vid resursfördelning. Men när staten styr resurser till kommunerna tar den betydligt mindre hänsyn till skillnaderna i behov, jämfört med hur de största kommunerna fördelar resurser till skolorna i sina kommuner.

Läs artikeln i Kvällsposten här.