I en lagrådsremiss föreslår Regeringen att offentlighetsprincipen ska gälla för fristående skolor men med ett par lättnadsregler för huvudmän som totalt har 340 elever i grund- och gymnasieskola och 100 elever i förskolan.
För dessa mindre huvudmän gäller inte registreringsskyldigheten enligt offentlighets- och sekretesslagen. De ska i stället hålla allmänna handlingar ordnade så att det utan svårighet kan konstateras vilka handlingar som kommer in eller upprättas. Allmänna handlingar som uppenbart är av ringa betydelse för verksamheten ska dock inte behöva hållas ordnade.
Den andra lättnadsregeln är att mindre huvudmän ska behandla en begäran att få ta del av en allmän handling inom den tid som är rimlig med hänsyn till det som begäran omfattar, verksamhetens omfattning och organisation samt andra särskilda omständigheter.
Enligt Skolverkets register finns det 539 privata huvudmän inom grundskolan. Av dessa är det 473 eller 88 procent som har upp till 450 elever och 66 eller 12 procent som har fler. Det blir således en mycket liten andel av huvudmännen där offentlighetsprincipen ska gälla fullt ut. Dessa stora huvudmän, oftast skolkoncerner, har emellertid 64 procent av elever och de små har 36 procent. För förskolan finns ingen statistik på Skolverket men sannolikt blir det fler som får lättnadsregler jämfört med grundskolan. Den stora majoriteten av huvudmän kan tillämpa lättnadsreglerna om förslaget antas av Riksdagen.
Lättnadsregeln att de små slipper registreringsskyldigheten innebär att det är de enskilda huvudmännen som ska avgöra vilka handlingar som ska arkiveras och vilka som de anser vara av ringa värde. Detta lämnar fältet fritt för oseriösa huvudmän att sortera bort sådant som de inte vill visa upp.
Även den lättnadsregel som säger att små huvudmän ska ha ”rimlig tid” på sig att lämna ut handlingar öppnar för trixande. I dag gäller offentlighetsprincipen fullt ut för myndigheter ändå händer det titt som tätt att de försöker fördröja eller hindra ett utlämnande. Senast var det Dagens Nyheter som fick kämpa i månader när de försökte få ut handlingar från Regeringskansliet. Detta problem kommer att bli större med det tolkningsutrymme som de små huvudmännen föreslås få.
En fråga som hänger ihop med offentlighetsprincipen är yttrandefriheten för de anställda. Där har offentliganställda lärare rättigheter att uttala sig kritiskt mot skolans ledning på till exempel föräldramöten. Den möjligheten har inte privatanställda. Men de rättigheterna vill regeringen inte införa för anställda hos enskilda huvudmän. De anser att det skulle medföra ett betydande ingrepp i avtalsfriheten och lojalitetsplikten. Med det menas friheten att träffa bindande avtal om lärares tystnadsplikt.
Det förslag som Regeringen nu lägger är bättre än det som föreslogs förra året men offentlighetsprincipen kommer fortfarande att vara begränsad i större delen av den fristående skolsektorn. Skolinformationsutredningen, som lämnade sitt betänkande förra året, kom fram till att man kan införa offentlighetsprincipen utan begränsningar. Låt det bli riksdagens beslut. Det behövs inga undantag eller lättnadsregler. Offentlighetsprincipen handlar inte om huruvida den innebär ett merarbete för huvudmännen utan den handlar om vår demokratiska insyn i de offentligt finansierade skolorna.
Sten Svensson medlem av Nätverket för en likvärdig skola
Tor Nitzelius tidigare förbundsjurist vid Lärarförbundet