”Vinstutdelning till skolägare måste genast förbjudas”

I Dagens Industri ger Skolledarna förslag till Muharrem Demirok och Centerpartiet hur de kan förändra partiets skolpolitik. ”Som företrädare för landets skolledare ser vi mycket positivt på en sådan förflyttning. Vill Centerpartiet ha inspiration till nya ståndpunkter gällande vinstutdelning och ett ökat statligt ansvar för finansieringen av skolan behöver inte Muharrem Demirok leta länge. Sveriges Skolledare vet vad som måste göras.” Läs debattartikeln här.

Ett nytt läge i skolpolitiken?

Muharrem Demirok som tidigare varit kommunalråd i Linköping är föreslagen som ny partiledare i Centerpartiet. Valet ska ske på en extrastämma i Helsingborg den 2 februari. På pressträffen där valberedningen presenterade sitt förslag sa Muharrem Demirok att han vill se förändringar av partiets skolpolitik. 

”Centerpartiet är på fel plats när det gäller skolpolitiken. Varje gång vi ska prata om skolan får vi prata om vinster och skolkoncerner. Det här är ett område där vi måste flytta vår position.”  [1]

När det gäller skolpolitiken har Centerpartiet varit ett av de mest nyliberala partierna och de har under lång tid benhårt försvarat marknadsstyrningen av skolan. De var till exempel drivande i att införa skrivningen om att inte lägga förslag om vinstförbud med mera i Januariavtalet, det avtal som slöts mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centern 2019.

”Regeringen kommer inte att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden.” [2]

På senare år har dock motståndet börjat luckras upp. Allt fler borgerliga politiker och allt fler centerpartister har sett att den marknadsstyrda skolpolitiken leder till allvarliga problem. Allt fler väljare och kommunpolitiker har sett att etableringen av de stora koncernernas skolor slår ut välfungerande kommunala skolor, vilket leder till ökad segregation och höjda kommunala kostnader.

På Centerstämman 2021 var skoldebatten intensiv och det fanns förslag om att ändra den marknadsdrivna skolpolitiken. Partiledningen lyckades dock hejda det mesta och besluten blev att kötiden till fristående skolor skulle begränsas och att de skulle utreda ett nytt resursfördelningssystem. Det är förslag som inte ändrar något avgörande i marknadsstyrningen av skolan och som väl ryms inom Tidöpartiernas skolpolitik.

Menar Muharrem Demirok allvar med att han vill komma bort från att prata om vinster och skolkoncerner måste han och Centern komma med förslag som riktar sig mot de stora skolkoncernerna. Vi i Nätverket för en likvärdig skola har flera förslag som vi gärna delar med oss av och Centern kan även ta kontakt med det nya lärarfacket, Sveriges Lärare.

Skulle Centern komma fram till en ny skolpolitik som gör upp med marknadsinslagen kan det komma att ändra balansen i riksdagen. I dag är det SD, M, KD, L och C som stöder den marknadsdrivna skolpolitiken och de har en tydlig majoritet i riksdagen. Om C lämnar blir styrkeförhållandena betydligt jämnare. Därför har Muharrem Demiroks signaler om en ny skolpolitik oroat friskolelobbyn och de stora skolkoncernerna. Det lär bli många uppvaktningar av Centerpartiet framöver.

Sten Svensson 


[1] https://www.dagenssamhalle.se/styrning-och-beslut/kommunpolitik/muharrem-demirok-vi-maste-flytta-var-position-i-skolpolitiken/

[2] https://januarioverenskommelsen.se

Regeringen ger Riksrevisionen rätt om skolpengen och öppnar för begränsad etableringsfrihet

”Regeringen, med ministrar från Liberalerna på utbildningsdepartementet, fastställde en skrivelse till riksdagen där de nu delar Riksrevisionens övergripande slutsatser!

”När det gäller skillnaden i ersättning mellan kommunala och enskilda huvudmän anser regeringen att ett förslag om ändrade nivåer bör bygga på en analys av faktiska kommunala kostnader, t.ex. när det gäller kostnaden för ansvaret att tillhandahålla skola för alla elever, och konsekvenser för alla typer av fristående aktörer.”

Inget schablonavdrag alltså utan avdrag för faktiska kostnader. Faktiskt exakt det som likvärdighetsutredningen och den socialdemokratiska regeringen föreslog, och som de själva röstade ned i somras.”

Detta skriver Johan Enfeldt, medlem i nätverket för en likvärdig skola, på LO-Bloggen. Läs inlägget här.

Socialistiskt forum 2022

Nätverket för en likvärdig skola deltog på Socialistiskt forum 26 november 2022. Det var ett samarrangemang med Gemensam välfärd Stockholm. Sten Svensson, medlem i Nätverket, går grundligt igenom vad Tidö-avtalet innebär för svensk skola. Stens genomgången börjar efter 15 min. Se och lyssna på mötet här.

Marknadsskolan har slagit sönder skolan

Ordförande i Lärarnas Riksförbund i Stockholm, Britt-Marie Selin, säger i en intervju i Skolvärlden ” Ska skolsegrationen minska behöver bostadssegregationen minska och marknadsskolan avskaffas. Tyvärr saknas det politisk vilja att åstadkomma det. Samtidigt vet vi att blandade elevgrupper leder till en bättre arbetsmiljö, bättre dynamik i klassrummen och bättre studieresultat.” Läs intervjun i Skolvärlden.

Tomas Perssons förslag stärker likvärdigheten

I den överenskommelse som slöts mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet 2019 finns en mening om att det skulle arbetas fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap av skolan. En särskild utredare, Thomas Persson, fick uppdraget och hans utredning är nu klar. ”Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag” SOU 2022:53.

Thomas Persson presenterar två alternativ. Alternativ 1 innebär att staten ska ha ett systemansvar för både de offentliga och de fristående skolorna samt komvux. Systemansvaret innebär att staten har ett övergripande ansvar för styrning, planering och dimensionering av de olika skolformerna samt resurserna. Det ska vara ett gemensamt system för önskemål och placering av elever i grundskola och staten ska ansvara för att alla barn har en skolplacering. Staten ska också ansvara för ett gemensamt antagningssystem för gymnasieskolan, IT-systemen samt uppföljning och utvärdering.   

Alternativ 1 innebär också att staten tar över huvudmannaskapet för de offentliga skolorna. Allt det som kommunerna gör idag i sin roll som skolhuvudmän, inklusive arbetsgivaruppgiften för personalen, tas över av staten. Att föreslå en modell där även de fristående skolorna förstatligas ingick inte i uppdraget utan de är kvar som egna huvudmän.

Alternativ 2 innebär att staten i stort sett ska ha samma systemansvar för både offentliga och fristående skolor som i det första alternativet. Den stora skillnaden blir att kommunerna behåller huvudmannaskapet. Om det alternativet skulle förverkligas innebär det att den kommunala skolan kommer att styras och skötas ungefär som på 1980-talet. Ansvaret för skolan kommer att vara delat mellan kommunerna och staten. Men jämfört med i dag tar staten ett betydligt större ansvar för resursfördelning, skolans organisation och elevfördelning.   På 1980-talet var lärar- och skolledartjänsterna statligt reglerade men med alternativ 2 kommer de att ligga kvar hos kommunerna. Ansvaret för personalens fortbildning ligger också kvar hos huvudmännen men staten ska ta ett större ansvar än idag.

För de fristående huvudmännen innebär båda alternativen att de blir betydligt mer styrda av staten än i dag. Staten kommer att lägga in de fristående skolorna i sitt systemansvar för skolan och de ska följa ungefär samma regelverk som de offentliga huvudmännen. När det gäller resurserna till exempel så är det staten som beslutar och de ska tilldelas efter ansvar och behov.  

Att staten skulle ta över allt det som kommunerna ansvarar för idag med arbetsgivaransvar, driftansvar med mera, tror inte Thomas Persson på. Det är en alldeles för omfattande förändring som det skulle ta mycket lång tid att genomföra. De fördelar som finns med förslaget står inte i proportion till nackdelarna. Han förordar i stället alternativ 2 som i stort sett ger samma effekter.

Sammanfattningsvis innebär Tomas Perssons alternativ 2 att likvärdigheten i skolan skulle stärkas. Statens mer omfattande ansvar för skolan kommer att medföra mer likvärdiga förutsättningar mellan kommunerna och även mellan kommuner och fristående huvudmän.

Det borde vara förändringar som de flesta kan instämma i och stödja. Den bedömningen gäller med ett undantag, friskolebranschen. De förändringar som föreslås för de fristående huvudmännen kommer att innebära att aktiebolagen inte kan göra lika stora vinster som i dag. När skolan blir mer likvärdig kommer det inte att vara lika lönsamt att segregera elever.  

Sten Svensson

Marknadsskolan ett lotteri utan nitlotter för skolkoncernerna

Här beskriver Johan Enfeldt, medlem i Nätverket för en likvärdig skola, varför det är riskfritt för riskkapital att driva skolor. Skolföretagen verkar på en marknad där priset sätts av politiker, alla får lika mycket betalt, alla får leverera och ingen har något ansvar.

Alla som har kritiserat vårt skolsystem har mött argumentet: ”Men vadå, byggbolaget som byggde skolan fick ju göra vinst, vad är problemet om skolan också gör det?” Alltför ofta stannar diskussionen där, men det är egentligen inte svårt att säga emot.

Fortsätt läs här.

Skolsegregationen i svenska grundskolan har ökat med 13 procent under perioden 2011 till 2021.

Segregationen i svensk skola har ökat dramatiskt. Det slås fast i en ny rapport från Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet.  Mest anmärkningsvärt skriver Skolvärlden är att gruppen ”utsatta skolor”, skolor där minst 30 procent av eleverna inte når gymnasiebehörighet, går från att utgöra 24 procent av alla skolor 2011 till 32 procent 2022. En ökning med 31 procent.

För att komma till rätta med den alltmer alarmerande skolsegregationen kräver LR, Lärarförbundet och Sveriges Skolledare:

  • Att staten tar över huvudansvaret för finansiering, resursfördelning och likvärdighet i hela skolväsendet samt säkrar öppenhet och insyn.
  • Att finansieringssystemet förändras genom en lägre skolpeng som ersätter friskolor efter deras faktiska uppdrag och/eller att en klassbaserad finansiering ersätter dagens elevpengssystem.
  • Att skattpengar avsatta för en likvärdig och kvalitativ skola ska användas till att möta de behov som finns i skolan. Vinst och marknadsskola ska fasas ut och till dess detta är genomfört ska eventuell vinst återinvesteras i verksamheten. Aktiebolag är inte en långsiktigt hållbar driftsform för att driva skolverksamhet.
  • Att skolvalet reformeras i syfte att bryta skolsegregation och öka likvärdigheten, att en skolvalsperiod införs och att kötid slopas som urvalskriterium.
  • Att staten tar ansvar för kompetensförsörjningen av lärare så att alla barn och elever undervisas av legitimerade förskollärare respektive legitimerade och ämnesbehöriga lärare.

Rapporten visar även på sambandet mellan andelen legitimerade och behöriga lärare och antalet elever som får gymnasiebehörighet.

I de skolor där minst 30 procent av elever inte blev behöriga för gymnasieskolan var 75 procent av lärarna legitimerade och behöriga.

I de skolor där 95 procent av eleverna kunde börja i gymnasiet var 85 procent av lärarna legitimerade och behöriga.

Du kan ta del av rapporten här.

Den svenska marknadsskolan och betyginflationen – ännu en rapport

Återigen kommer en rapport som visar på problemen med betygsinflationen i de svenska skolorna. Denna gång från Riksrevisionsverket. Här kan du ta del av den och ett antal andra rapporter kring betygsinflationen.

Riksrevisionen har kommit med rapporten Statens insatser för likvärdig betygssättning – skillnaden mellan betyg och resultat på nationella prov (RiR 2022:22).

På deras hemsida från den 27 oktober 2022 hänvisas till rapporten och där slår man fast:

”Problemet med att vissa skolor ger sina elever omotiverat höga betyg har uppmärksammats under lång tid. Riksrevisionens granskning visar att statens insatser för en mer likvärdig betygssättningen inte har gett önskat resultat.”

Här kan du läsa Riksrevisionens rapport.

Tidigare rapporter om betygsinflation och marknadsskolan

I LR:s tidning Skolvärlden sammanfattas SNS:s rapport, Resultat och betygssättning i gymnasiefriskolor från 26 september 2022 med att elever på fristående gymnasieskolor får högre betyg och aktiebolagsskolorna sätter särskilt höga betyg. Och inget tyder på att det hänger ihop med faktiska kunskaper,

Här kan du läsa Skolvärldens artikel och ladda ner hela rapporten på sns.se.

Tidningen Ämnesläraren, Lärarförbundet, rapporterar i juni 2022:                              

”Betyget A i årskurs nio är nästan 50 procent vanligare i friskolor, visar Ämneslärarens granskning. Samtidigt ökar betygsinflationen kraftigt även i de kommunala skolorna.
– Att hela systemet utsätts på det här viset är inte rimligt. Marknadsstyrningen måste bort, säger forskaren Alli Klapp.” 

I Stockholms universitet/nyheter februari 2022 intervjuas forskaren Jonas Vlachos om den svenska marknadsskolan inverkan på betygssättningen där också ett urval av hans forskning presenteras:                                 

 ”Skolor kommer fortsätta att vara egennyttiga och stå i konflikt med samhällsuppdraget så länge marknadskrafterna får styra. Det menar nationalekonomen och skolforskaren Jonas Vlachos, som ger en mörk bild av det svenska skolsystemet.”

Läs intervjun här.  

                                                                          

I en rapport från Skolverket (2018) Från gymnasieskola till högskola konstateras:

”Elever från kommunala gymnasieskolor har något lägre betygsgenomsnitt än elever från fristående gymnasieskolor men visar ändå generellt högre prestation under första året i högskolan. Dessa skillnader finns oavsett vilket gymnasieprogram studenterna kommer ifrån eller på vilken betygsnivå de befinner sig.”                                           

Läs rapporten här.