En rapport från Skolverket och UKÄ visar att elever från fristående gymnasieskolor har lägre prestationsgrad än elever från kommunala gymnasieskolor om de har likartade betygspoäng. Prestationsgrad är antalet avklarade högskolepoäng på den utbildning som studenten varit registrerad på. [1]
Ungefär samma resultat hade en rapport från Skolverket som kom 2018.
”De studenter som gått på gymnasieskola med enskild huvudman har lägre prestation – trots att denna grupp generellt har något högre betyg från gymnasieskolan. [2]
Betygssättning är en myndighetsutövning som ska ske så rättvist som möjligt. Oavsett vilken skola en elev går på, privat eller offentlig, ska betygssättningen ske efter samma grunder. Betygen används som urvalsinstrument för fortsatta studier och det är en fråga om rättssäkerhet för eleverna. Alla ska behandlas lika.
Den myndighetsutövningen sattes ur spel när skolan marknadsutsattes. Då blev det mycket lönsamt att sätta för höga betyg och det satte fart på betygsinflationen. Höga genomsnittliga meritvärden fungerar som en magnet för att locka elever till en skola och det betyder höga intäkter. När marknadskrafterna styr blir pressen från skolkoncernernas ägare och ledningar mycket hård på rektorerna. När höga intäkter är målet för skolan sätter rektorerna i sin tur press på lärarna att vara generösa med betygen. Dessutom sätter föräldrar och elever ytterligare tryck på lärarna genom att hota med att byta skola om inte eleven får de begärda betygen. Lärarna utsätts således för ett korstryck både från ledningen, elever och föräldrar. Detta marknadstryck påverkar även de kommunala skolorna. Om de inte kan visa upp höga betyg riskerar de att tappa elever och intäkter. Betygsinflation finns därför både på fristående och kommunala skolor, men värst är de fristående. Det finns fristående skolor där nästan alla elever får det högsta betyget i de ämnen där det inte finns nationella prov.
Elever som går på skolor som sätter för höga betyg kommer in på eftertraktade utbildningar medan elever som går på skolor som sätter rättvisande betyg riskerar att inte komma in. Elever med några år gamla betyg och lägre meritpoäng har svårigheter att konkurrera med elever från senare årskurser.
Nu visar Skolverket och UKÄ återigen på detta svindleri. Vilka signaler skickar samhället till de unga i utbildningssystemet när detta får fortsätta år efter år? De ser att det viktiga är inte vad de lär sig utan vilka betyg de får. De ser också att fusk lönar sig och att samhället inte bryr sig.
Sten Svensson
[1] Till Högskolan från gymnasieskolan. https://www.uka.se/download/18.44b70bc18de87661d8be409/1709738156562/Till%20högskolan%20från%20gymnasieskolan.pdf
[2] Skolverket. Från gymnasieskola till högskola. Rapport 466, 2018