PISA 2022 har mätt 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Rapporten visar att de svenska elevernas resultat i matematik och läsförståelse har försämrats jämfört med 2018, medan de ligger still i naturvetenskap. De svenska resultaten är nu på samma nivåer som 2012, då Sverige uppnådde sina hittills sämsta resultat.
De flesta OECD-länder har i stort sett samma negativ utveckling som Sverige och orsaken är pandemin. Att det skulle bli en nedgång efter pandemin visste vi om. Under 2022 genomförde Skolverket en enkät till lärare och rektorer och den visade att det varit ett kunskapstapp i de flesta ämnen i grundskolans samtliga årskurser. Störst var effekten i årskurs 8 och 9 där närmare hälften av rektorerna svarade att det finns ett kunskapstapp hos eleverna. Orsaken var hög frånvaro hos såväl elever som personal. Denna pandemieffekt är sannolikt tillfällig. När nästa PISA-rapport publiceras kommer den troligen att synas som ett hack i kurvan.
Den rapport om läsförståelse som kom förra året, PIRLS 2021, visade att andelen elever i årskurs 4 som ligger på låg nivå eller under låg nivå hade ökat. Nästan en femtedel av10-åringarna hade stora problem med läsningen. Både PISA och PIRLS visar således att det har hänt något med läsförmågan.
En tydlig trend i PISA 2022 är att andelen lågpresterande elever har ökat både i matematik och läsförståelse samtidigt som andelen högpresterande elever har minskat. Det är samma trend som man kan se sedan PISA började år 2000. Den svagaste elevgruppen har blivit större för varje mätning medan den starkaste gruppens resultat har pendlat lite upp och ner.
Ett annat resultat är att elever med utländsk bakgrund har klarat sig något bättre än svenska elever i matematik och läsförståelse jämfört med 2018. Den resultatförsämring som skett kan således inte förklaras med denna elevgrupp.
PISA-rapporten visar också att det sker en behovsstyrning av lärarresursen. Det är mindre klasser och färre elever per lärare i skolor med en mindre gynnsam elevsammansättning. Samtidigt visar rapporten att det är färre utbildade lärare på dessa skolor.
Min sammanfattning av PISA 2022 är att skolans likvärdighet fortsätter att försämras. Skillnaderna mellan eleverna fortsätter att öka och i första hand är det de svagaste eleverna som halkar efter. Orsakerna bakom denna utveckling är flera. Den svenska marknadsstyrda skolpolitiken är en huvudorsak eftersom den sorterar eleverna till olika skolor efter föräldrarnas utbildningsbakgrund och inkomst. Förlorarskolorna får ett negativt segregerat elevurval och dessutom färre utbildade lärare.
En annan orsak är betygssystemet med dess gräns för att bli godkänd i den obligatoriska grundskolan. Eftersom gränsen är omöjlig att nå för en relativt stor grupp elever har den en negativ effekt på kunskapsinhämtandet, eleverna ger upp i stället för att studera.
En tredje orsak kan vara att tiden för bokläsning konkurreras ut av sociala medier och annat inom IT-världen.
Nu pågår en intensiv debatt om orsaker och vad man ska göra för att vända utvecklingen. Om den leder fram till en politisk enighet om vad som ska göras med de olika delarna av marknadsskolan, vore det en välgärning.
Sten Svensson