När skolan marknadsutsattes i början av 1990-talet gjorde regeringen Bildt både de ekonomiska villkoren och regelverket mycket gynnsamma. Nivån på skolpengen hamnade på 85 procent av vad en normalelev kostade i en kommunal skola. Detta trots att en utredare, Sven-Åke Johansson, hade kommit fram till att 75 procent vore en mer lämplig nivå. De fristående skolorna hade inte samma uppgifter och skyldigheter som de kommunala skolorna, argumenterade han. [1]
Nivån höjdes några år senare till 100 procent av Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
När det gäller regelverket så undantogs de fristående skolorna nästan helt från skollagen. Detta trots att Skolöverstyrelsens dåvarande chef, Erland Ringborg, hade påpekat att regelverket måste skärpas i och med de nya ekonomiska bidragen. Enligt Erland Ringborg kunde man inte säga nej till någon skola så som regelverket var utformat. [2]
Bildt-regeringen gjorde heller inga utredningar om vilka konsekvenser som skulle kunna uppstå i ett vinstdrivet skolsystem. Hur ska myndighetsutövningen kunna kontrolleras? Hur ska samhället få insyn om offentlighetsprincipen avskaffas? Hur går det med likvärdigheten om vinsten ska styra skolornas verksamhet? Inte någon av dessa viktiga frågor belystes eller debatterades innan besluten fattades. Regeringen var mycket angelägen om att snabbt etablera de nya fristående skolorna för att försvåra en återställare vid ett kommande regeringsbyte.
En annan av de frågor som lyste med sin frånvaro var frågan om välfärdsföretag skulle kunna utnyttjas av kriminella. I en offentligt driven verksamhet finns en insyn och en grundläggande kontroll som i det närmaste gör det omöjligt för kriminella att ta över. Offentlighetsprincipen gäller och de anställda har ett grundlagsskyddat meddelarskydd. Därför är risken för bedrägerier eller kriminella verksamheter liten.
I privata välfärdsföretag anförtros företagsledningarna mycket stora pengasummor utan någon nämnvärd insyn och de anställdas meddelarskydd är betydligt sämre än i den offentliga sektorn. Naturligtvis insåg de kriminella snabbt att regelverken var vidöppna för bedrägerier och en omfattande brottslig verksamhet har kommit i spåren av välfärdens privatisering.
I skolans värld förekommer en hel del trixande med skolpengen. Eleverna får inte den undervisning som skolan får betalt för. Det kan vara skolpengar som betalar våffelstugor i fjällen eller skärgårdstomter. Det kan också vara ”hästgymnasier utan hästar”. Allt detta trixande är inte olagligt, ett aktiebolag har mycket stor frihet att använda sina intäkter som de vill.
Men det förekommer grov brottslighet i friskolevärlden. I Göteborg dömdes en skolchef till fyra års fängelse för grov förskingring och grova bokföringsbrott. Han hade förskingrat mer än 12 miljoner kronor av de pengar skolan fått i skolpeng. I Gävle stängdes en skola efter att Säkerhetspolisen varnat Skolinspektionen för att barnen på skolan riskerade att utsättas för radikalisering och rekrytering till våldsbejakande miljöer. [3]
Ett annat exempel finns i den parlamentariska Friskolekommitténs rapport från 2013, ”Friskolorna i samhället”.
”Flera personer med betydande inflytande i det aktuella bolaget hade dömts för allvarlig brottslighet både i och utanför näringsverksamheten. En tidigare ägare till bolaget hade dömts för grov våldtäkt mot barn m.m. Ytterligare två företrädare för bolaget, som fortfarande var företrädare vid tidpunkten för myndighetens tillsyn, hade dömts för allvarlig brottslighet. Den ena hade dömts för grovt koppleri, medan den andre hade dömts för ekonomisk brottslighet med anknytning till verksamheten vid skolan samt meddelats näringsförbud för en tid av fem år.” [4]
Dessa personer hade fått tillstånd att driva skolor och rätt att kvittera ut miljonbelopp varje år enligt systemet med skolpeng.
Välfärdsbrott sker i dag inom alla de privatiserade välfärdstjänsterna även om en del sektorer är mer utsatt än andra. En av de mest brottsutsatta är assistansbranschen. Enligt en artikel i DN från 2022 upptäcks varje år felaktiga utbetalningar för närmare en halv miljard kronor inom assistansbranschen. Under 2021 fick Försäkringskassan 72 assistansärenden återrapporterade från polisen och 20 av dem ledde till fällande domar. [5]
En annan utsatt bransch är premiepensionsbranschen. Där har ledningarna för företagen Allra och Falcon funds fällts för omfattande bedrägerier. Daniel Barr, generaldirektör på Pensionsmyndigheten, skriver i SvD att oseriösa aktörer inom premiepensionssystemet totalt har förskingrat ungefär 2 miljarder kronor. [6]
Under de dryga trettio år som välfärdstjänsterna har varit privatiserade har brottsligheten succesivt vuxit till en omfattning som nu till och med hotar viktiga samhällsintressen. De exempel jag visat ovan där våldsbejakande miljöer drivit skolor och där kriminella driver assistansföretag är mycket allvarliga. Men det kan bli värre. Ekobrottsmyndigheten varnar för att gängkriminaliteten sprider sig till sjukvården och att de kan ta över vårdcentraler. [7]
Den enda metod för att minska välfärdsbrottsligheten, som det hittills har gått att få politisk enighet kring, är att skärpa regelverk och tillsyn. Det har skett i omgångar, men trots det avslöjas nya oegentligheter med jämna mellanrum. Förutom att bedrägerierna medför att pengar förs bort från välfärdstjänsterna får samhället betala alltmer för utredningar och kontroller. Bara tillsynen av en stor skolkoncern, Thoren, har kostat Skolinspektionen sex miljoner kronor i år. [8]
Tidöpartierna har insett att de måste göra något åt den sörja med oegentligheter och brottslighet som regelbundet avslöjas i friskolebranschen. Därför har de tillsatt en utredning som fått till uppgift att komma med en rad förslag som ska försvåra för oseriösa och kriminella skolhuvudmän. Regeringen har också föreslagit nya höjningar av Skolinspektionens anslag de kommande åren. Regeringen vill inte avskaffa marknadsskolan utan de hoppas komma tillrätta med problemen med ännu skarpare regler och ännu mer tillsyn, kosta vad det kosta vill. De vill inte se att dessa metoder har kommit till vägs ände.
Ska brottsutvecklingen inom de privata välfärdstjänsterna kunna stoppas finns bara en väg, välfärdstjänsterna måste återigen skötas av det offentliga. Marknadskrafterna har tydligt visat att de inte klarar uppgiften.
Sten Svensson
[1] Dagens Nyheter 25 april 1992.
[2] Lärarnas Tidning 32/1991.
[3] https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/dom-om-forskingring-fran-romosseskolan
[4] Friskolorna i samhället 2013. SOU 2013:56.
[5] https://www.dn.se/sverige/felaktiga-utbetalningar-av-assistans-for-mangmiljonbelopp/
[6] https://www.svd.se/a/y4d61E/daniel-barr-ge-sparare-ersattning-vid-pensionsbedrageri
[7] https://sverigesradio.se/artikel/varningen-gangkriminella-driver-vardcentraler
[8] https://www.dn.se/sverige/granskning-av-thorenskolorna-har-kostat-sex-miljoner-i-ar/