Det föds allt färre barn i Sverige. Enligt Socialstyrelsen har inte födelsetalen varit så låga sedan 2005. Det är också allt färre som invandrar till vårt land. Dessutom har bostadsbyggandet halverats de senaste åren. För många kommuner i tillväxtregionerna som varit vana vid ett ständigt bostadsbyggande och en ökande befolkning väntar nu en minskande befolkning och minskade intäkter.
Sammantaget innebär detta att de kommande åren blir det allt färre barn i förskolan och några år senare även i grundskolan. Många kommuner kommer att få ett överskott på skollokaler och tvingas till smärtsamma omorganisationer och nedläggningar av för- och grundskolor.
Tomma klassrum väntar också för många fristående för- och grundskolor. En av Stockholms lokaltidningar, Mitt i Södermalm, rapporterade i februari att den privata Innovitaskolan med 169 elever ska läggas ner i sommar på grund av färre elever. Enligt tidningen har även förskolan Egalia, Åsö grundskola och grundskolan Via Emilia lagts ner eller ska läggas ner.
I detta läge med vikande elevtal och minskade intäkter är det några kommuner som trots det satsar på fristående skolor. I Haninge har kommunledningen M, KD och L med stöd av SD beslutat att öppna för att en privat aktör ska få ta över en populär kommunal skola. I Upplands-Bro har den politiska majoriteten bestående av M, L, KD, C bestämt att minst 40 procent av grundskoleeleverna ska gå i fristående skolor. Kommunen försöker nu locka till sig vinstdrivande skolkoncerner genom att erbjuda högre ersättning för lokalkostnaderna än vad de måste betala enligt skollagen.
Så länge elevtalen ökade fanns det ett utrymme för nyetableringar av fristående skolor. Många kommunala skolor låg då still i antal elever eller så tappade de bara några få. Den tiden är över nu. Sollentuna kommun har räknat ut att varje tom elevplats i grundskolan kostar kommunen 20 000 kr per år. Då Sollentuna har cirka 1000 tomma platser blir den årliga kostnaden 20 miljoner kronor per år. Många kommuner med hög andel elever i fristående skolor har ungefär samma läge som Sollentuna. Det ekonomiska trycket mot de kommunala skolorna kommer att bli mycket hårt de kommande åren.
På senare år har många kommuner insett att priset för en ny fristående skola är att välfungerande kommunala skolor slås ut. De har också sett att fler fristående skolor ökar skolkostnaderna och skolsegregationen. Den tid då de politiska majoriteterna i kommunerna var övertygade om att det enbart var positiva effekter av friskoleetableringar borde därför vara över.
Men så är det tydligen inte i alla kommuner. Det kan naturligtvis bero på okunnighet. Många kommunpolitiker är förvånansvärt okunniga om marknadsskolans negativa effekter. En del kan också ha kvar sina ideologiska skygglappar och ser inte, eller vill inte se, vad som händer i andra kommuner. En tredje förklaring kan vara att de är medvetna om de negativa effekterna men att de ändå gynnar friskolekoncernerna. Inför en etablering uppvaktar friskolekoncernerna politikerna i den aktuella kommunen och de vill ha förhandsbesked om ett ja till en ansökan. I en del fall är det gamla partikompisar som äger friskoleföretagen och i Stockholmsregionen har det hänt att kommun- och regionpolitiker värvats till de välfärdskoncerner som de tidigare gynnat i sitt politiska uppdrag. Det som är en nackdel för kommunen kan vara en stor ekonomisk fördel för dem som låter sig värvas till välfärdskoncerner och lobbyföretag.
Sten Svensson