Kategori: Blogg

Ny Rapport – Hur mycket variation tål en skolform?

I denna studie granskas strukturell kvalitet i fristående respektive kommunal förskola i 151
kommuner. Urvalet av kommuner är relaterat till andel barn i fristående förskolor. Det utgörs av de
kommuner där inga respektive en mindre andel barn går i fristående förskolor, samt av de som har en hög eller
mycket hög andel. Fokus ligger på de kommunspecifika värdena för andelen förskollärare och antalet
barn/förskollärare i olika driftsformer. Som sammanhang för de kommunspecifika uppgifterna upp
märksammas kommunernas socioekonomiska struktur och förutsättningar.
Två komplexa frågor undersöks:

• Vad kännetecknar kommuner med mycket låg eller låg, respektive hög eller mycket hög andel
barn i fristående förskola vad avser skattekraft, andel innevånare i kommunen med eftergymna
sial utbildning, samt politisk styrning i form av ordförandeposten i kommunfullmäktige?

• Vad kännetecknar kommuner med mycket låg, låg respektive hög eller mycket hög andel barn
i fristående förskola, vad avser andel heltidstjänster i förskolan med förskollärarexamen,
respektive förskollärartäthet/dvs antal barn per förskollärare, i fristående såväl som i kommunal för
skola i respektive kommun.

Läs rapporten här.

Fortfarande Arg

På LO-bloggen kommenterar Johan Enfeldt Valfrihetens Vänners rapport Grundskolor med långvarigt låga respektive höga kunskapsresultat 2016–2025:
” Med friskolor i topp vill de leda i bevis att alla förändringar som skulle vara till friskolornas nackdel måste stoppas. Oavsett om det handlar om mer rättvis skolpeng, ett skolval som bidrar till mindre segregation, eller några som helst inskränkningar i möjligheten att ta ut vinst. Det är grovt oseriöst.” Läs hela bloggen här.

Marknadsskolan i Haninge – en rapport om försämrad kvalitet i en skola dränerad på resurser

Denna rapport beskriver hur i grundskolan i Haninge kommun påverkats av marknadsskolan och hur den dräneras på resurser som borde komma elever och skolpersonal till del.

Vinsterna och dräneringen av resurser från skolan skapas med hjälp av sämre kvalitet där de vinstdrivna skolorna oftast har lägre lärartäthet och färre lärare med högskoleutbildning.

  • Den lägre lärartätheten i grundskolan bland de vinstdrivna koncernskolorna motsvarar 40 heltidstjänster/år vilket motsvarar ett möjligt vinstuttag på 30 miljoner per år.
    Läs rapporten här.

Det bästa hittills från Socialdemokraterna

På en pressträff i riksdagen 13 februari 2026 presenterade Lena Hallengren och Anders Ygeman partiets plan för att avskaffa marknadsskolan i två steg. Flera konkreta förslag som om de genomförs kan bli dödsstöten för skolaktiebolagen.

Steg 1. Genomför fem förslag som redan är utredda och som kan ligga till grund för lagstiftning direkt efter valet.

  • Totalförbud att flytta delar av skolpengen till annan skola eller till annan verksamhet i skolkoncernen. Denna lagsstiftning skulle avsevärt försvåra för skolkoncernerna att överföra pengar till vinst och/eller våffelstugor.
  • Inför krav på särredovisning av ekonomin för varje skolenhet. En lagstiftning som innebär full insyn hur skolpengen används.
  • Varje huvudman får bara ha en skolenhet. Detta för att säkerställa att pengar inte flyttas mellan olika enheter i en skolkoncern. I vårt nuvarande system går hela skolpengen till huvudmannen/koncernen som sedan fördelar ut pengar till varje enskild skolenhet.
  • Inför en lag som kräver återbetalning av skolpeng för de företag som bryter mot totalförbudet att flytta delar av skolpengen.
  • Inför ett schablonavdrag på skolpengen till friskolor på 8–11 procent med möjlighet att göra ytterligare avdrag om det finns synnerliga skäl.

Förslaget om lägre skolpeng till friskolorna har utretts två gånger tidigare. I den så kallade Åstrandsutredningen, SOU 2020:28, beräknades att friskolorna var överkompenserade på mellan 8 – 10 procent. I den senaste ”skolpengsutredningen”, SOU 2025:72, var utredarnas förslag att kommunerna skulle ersätta friskolorna med en 6 procent lägre skolpeng. En vecka efter att remisstiden hade gått ut meddelade Moderaternas skolpolitiska talesperson, Josefin Malmqvist, att utredningen kastats i papperskorgen.
Förslaget om en mindre skolpeng på 8–11 procent ligger väldigt nära den vinst som vår största skolkoncern AcadeMedia gör. Ett genomförande av sänkt skolpeng skulle allvarligt försvåra möjligheterna till stora vinstmöjligheter och minska intresset från finansmarknaden att satsa på skolaktiebolag. Här kan du läsa Nätverkets remissvar på SOU 2025:72.

Steg 2. Tillsätta en utredning som helt fasar ut marknadsskolan i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Denna utredning ska ligga till grund för lagstiftning under kommande mandatperiod. Detta ska ingå i utredningens uppdrag.

  • Hur kan vinstuttag förbjudas inom förskola, grundskola och gymnasieskola.
  • Koncernförbud eller begränsningar av koncernstorlekar inom skolverksamhet.
  • Förbud mot aktiebolag i skolan.
  • Krav på skolor ombildas till SVB-bolag (icke vinstdrivande AB) eller att alla friskolor ska var drivna av idéburen organisation.
  • Hur en riktig offentlighetsprincip kan införas på samtliga fristående skolor.
  • Införandet av kommunalt veto vid utökning och nyetablering av fristående skolor.

Socialdemokraternas förslag i två steg att avskaffa den svenska marknadsskolan är det mest konkreta som partiet tagit fram hittills. Tidigare har allmänna slogans om att stoppa vinstjakten dominerat. Så låt dessa förslag bli ”röda linjer” i eventuella uppgörelser kring regeringsmakten. Låt oss se till att det verkligen tillsätts en utredning med syftet att fasa ut hela marknadsskolan. Låt inte marknadsskolan överleva en mandatperiod till!

Jan-Åke Fält

Uppdatera beskrivningen av svensk förskola

Regeringens åtgärder för att möta de nya utmaningar för förskolesektorn som framkommit i rapporter och granskningar är otillräcklig menar Ingegerd Tallberg Broman, professor Malmö universitet, Medlem i Nätverket för en likvärdig skola och Ann-Christine Vallberg Roth, professor Malmö universitet.
I Skola och Samhälle skriver de att ”I Skolverksrapporten ”Enskilda huvudmän i förskolan” redovisas stor variation och bristande likvärdighet inom den enskilda förskolesektorn. Här redovisas även den övergång som skett där antalet barn i idédrivna förskolor samt personal/föräldrakooperativ minskat. Idag går 65 % av barnen i aktiebolagsdrivna förskolor. Det blir därmed tydligt att det krävs uppdatering av beskrivningen av svensk förskola. Den behöver baseras på alla förskolans huvudmän (ca 2200) och behöver belysa huvudmanna- och ägandeförhållande.” Läs hela debattinlägget här.

Skarpt förslag om sänkt skolpeng till friskolor kan genomföras snabbt

Johan Enfeldt skriver på LO Bloggen ”

Men lägre skolpeng till friskolor kommer hjälpa till. Om skolan görs mindre lukrativ kommer riskkapitalet att vända sig till andra branscher. Vinstintresset kommer försvagas, och det vinner vi alla på.

Nu gäller det att partier som kan samlas runt förslaget lyckas göra frågan viktig nog för väljarna. Det kommer krävas en riksdagsmajoritet för att driva igenom ny lagstiftning, förhoppningsvis redan under nästa riksdagsår.” Läs hela bloggen här.

Det kollektiva vansinnet är snart här

Per Kornhall skriver i Vi Lärare 16 februari ”Frågan är vad som värmer den där gröten? Lobbypengar? Personliga vänskaper med skolkoncernsägare? Det är svårt att förstå det på något annat sätt. I i princip alla andra länder, också sådan med en stor andel friskolor, är vårt system otänkbart….Hur kan det komma sig att det som kännetecknar skolsystem i alla andra länder är otänkbart för en massa politiker i Sverige. Jag har undrat över detta länge och jag har fortfarande inget svar.” Läs hela krönikan här.

Friskolorna sämst i klassen – fuskar med biblioteken

I Sydsvenskan 3 februari granskar Emma Leijnse alla gymnasieskolors skolbibliotek för att få ett mått på kvaliteten på undervisningen.

Artikeln sammanfattas med :• Få fristående gymnasier i Malmö och Lund har skolbibliotek värda namnet. • Endast 7 av 33 fristående skolor har utbildad bibliotekarie. • På hälften av skolorna är samarbetet mellan bibliotek och lärare haltande eller obefintligt.

Efter att ha besökt 32 av 33 fristående gymnasieskolor konstateras att”

”På en skola i Lund står tre bokhyllor längs en vägg i en lokal som också används som elevernas matsal.

På en av de största teoretiska gymnasieskolorna i Malmö frågar vi en lärare hur biblioteket används. Hon svarar: ”Vi har inte ett riktigt bibliotek där eleverna kan låna”. Men tillägger att det är på gång.

Faktum är att Malmö latinskola har ensam fler utbildade skolbibliotekarier än samtliga 22 fristående gymnasier i Malmö tillsammans, visade svaren på vår enkät.

Alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Det har stått i skollagen sedan 2011. I somras skärptes lagen: nu måste varje skola ha ett bibliotek med ansvarig och utbildad personal. Biblioteket ska vara samlat och organiserat så att det kan användas i undervisningen.” och vidare:

”Sju av friskolorna har inte biblioteket i en egen lokal. Det ligger i ett uppehållsrum, i entrén eller är genomgångsrum till lärarrum och arbetsrum…

På 6 av de 33 skolorna är skolbiblioteket öppet mindre än sex timmar i veckan, eller så öppnas det bara när en elev aktivt ber om att personal ska låsa upp. På flera skolor saknas information om öppettider….

Nästan två tredjedelar av skolorna har inget söksystem i biblioteket….

Två av dessa grundkriterier – att biblioteket har en egen lokal, och att eleverna kan söka bland böckerna – har vi använt för att bedöma om skolorna har något som lever upp till lagens krav på skolbibliotek, eller inte.

Vår slutsats är att 21 av de 32 friskolor som vi har besökt, inte lever upp till dessa två grundkrav. En handfull av skolorna har ingetdera….

26 av de 33 granskade skolorna har ingen utbildad bibliotekarie i skolbiblioteket…”

Detta ännu en berättelse om hur marknadsskolan sätter ägarnas vinstintressen före elevernas och samhällets intressen.