Märklig tolkning av begreppet kompensatorisk resursfördelning

Sten Svensson kommenterar Långtidsutredningens skrivningar om skolan.

Utredningen ”Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan.” som ingår i långtidsutredningen presenterades häromveckan. I stora drag visar denna utredning samma bild som många andra forskarrapporter och utredningar gjort de senaste tio åren. Några exempel:

  • ”Sorteringen till grundskolor utifrån elevers förutsättningar fortsätter att öka.”
  • ”Ökad boendesegregation står för huvuddelen, 70–75 procent, av den ökade segregationen i grundskolan sedan slutet av 1980-talet. Skolvalet står för 25–30 procent av ökningen.”
  • ”Skolor med de bästa elevförutsättningarna tenderar att anställa de mest kompetenta lärarna.”
  • ”Familjen är mycket viktig för att förklara skillnader i skolresultat.”
  • ”Utrikesfödda elever klarar sig allt sämre i skolan, framför allt elever som anlänt efter skolstart.”

Rapporten går utförligt och på djupet igenom de olika frågorna. Jag har emellertid två invändningar. Den första gäller rapportens beskrivning av den kompensatoriska resursfördelningen. Rapportförfattarna skriver att de finner tydliga kompensatoriska inslag i fördelningen av lärartäthet. Lärartätheten är högre i skolor med svaga förutsättningar jämfört med skolor med starka förutsättningar. De skriver också att det kompensatoriska inslaget har ökat över tid. Det stämmer, det kompensatoriska inslaget har ökat efter att staten skärpt skrivningarna i skollagen för några år sedan. Det märkliga är att rapportförfattarna även menar att resursfördelningen till de fristående skolorna är kompensatorisk.

”Den fristående sektorn bidrar överlag till den kompensatoriska resursfördelningen mellan skolor, eftersom fristående skolor i genomsnitt har lägre lärartäthet och lärarkompetens än kommunala skolor, samtidigt som de har en socioekonomiskt mer fördelaktig elevsammansättning.”

De fristående skolorna får inte någon kompensatorisk resursfördelning som utgår från elevernas behov. En fristående skola får 100 procent av vad en normalelev får i genomsnitt från kommunen. Att de fristående skolorna sedan tar en del av elevernas resurser och använder till vinster och annat är en helt annan sak. Att resultaten av resursöverföringen blir en lägre lärartäthet och en lägre lärarkompetens än vad de kommunala skolorna har, har ingenting med kompensatorisk resursfördelning att göra. Det begreppet avser den politiska styrningen av resurserna efter elevernas olika behov som ska ske.

Den andra invändningen gäller rapportens försök att räkna fram en kvalitetsskillnad mellan skolor. De har visserligen en rad förbehåll och pekar på svagheter i de olika register de använt men de slår ändå fast att:

”Fristående skolors kvalitet är cirka 6–7 procent av en standardavvikelse högre än kommunala skolors, givet den elevsortering till skolor som finns i dag.”

Detta gäller efter att sedvanliga kompensationer har gjorts efter socio-ekonomiska grunder. I denna fråga avviker rapportens resultat från den senaste PISA-rapporten som inte fann några skillnader mellan fristående och kommunala skolor. OECD:s PISA-rapport visade till och med att de kommunala skolorna hade aningen bättre resultat.

Jag ifrågasätter inte resultaten, positivt segregerade skolor brukar få bra resultat. Det finns faktorer som inte fångas upp i den officiella statistiken som kan förklara detta. Även föräldrar med kort utbildning kan vara skolintresserade och stötta sina barn på ett utmärkt sätt, till exempel.

Det jag vänder mig mot är att det framstår som att det är skolans kvalitet som ger dessa resultat. Man får intrycket att fristående skolor har högre kvalitet och att deras verksamhet är bättre än kommunala skolors. Men det finns ingenting i rapporten eller i verkligheten som kan styrka den tesen. Tvärtom, de fristående skolorna har lägre lärartäthet, färre utbildade lärare och färre erfarna lärare. Lägg till konkurser och oseriösa skolhuvudmän samt bristen på insyn så blir resultatet att fristående skolors undervisning håller lägre kvalitet än de kommunala. Det som skiljer är elevunderlagen. De fristående skolorna sållar systematiskt fram ett elevunderlag, som, trots den sämre kvaliteten på undervisningen, presterar bra. Det är den effekten som rapporten visar och det har ingenting med skolornas kvalitet att göra. Man kan likna effekterna med det som sker inom lagidrotter. Det lag som värvar de skickligaste talangerna gör flest mål och vinner serien.

Sten Svensson

Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. Helena Holmlund, Anna Sjögren och Björn Öckert. Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2019 SOU 219:40

Slag i luften stoppa nya konfessionella skolor

Sten Svensson skriver i Dagens Samhälle om varför diskussionen om konfessionella friskolor är ett stickspår.

När friskolesektorn i övrigt växer så det knakar, står de konfessionella skolorna still. Ett stopp för nya konfessionella skolor kommer därför att ha en mycket liten eller ingen effekt alls. Beslutet riskerar att bli ett slag i luften och det kommer inte att påverka skolsegregationen.

Ansvar, inte kontroller, kan rädda skolan

Apropå diskussionen som uppstått när SÄPO (!) nödgats gripa högt uppsatta befattningshavare i friskolor skriver Johan Enfeldt i Dagens Samhälle om att det krävs politiskt ansvar, inte fler myndighetskontroller, för att komma tillrätta med problem som dessa. I artikeln görs också en jämförelse med primärvården. Där är det allmänna huvudman även för de privata utflrarnas verksamhet.

Trots att det är vi gemensamt som finansierar skolan kan inte våra folkvalda tvingas ta ansvar och stoppa pengaflödet till en undermålig verksamhet. Det är både tragiskt och ironiskt. Tragiskt med tanke på skolans roll i samhällsbygget och för enskilda barn. Ironiskt eftersom parti efter parti bedyrar hur viktig skolan är och har den ena synpunkten efter den andra på hur skolan ska skötas.

Replik till Friskolorna om skolpeng

Friskolornas riksförbund, Internationella Engelska skolan och Academedia uttrycker missnöje med hur kommunerna sköter skolpengssystemet. Sten Svensson förklara i sin replik varför friskolorna redan idag är överekompenserade på grund av att kommunerna har ett annat och större ansvar.

OECD:s Jon Pareliussen om hur skolmarkanden måste styras upp

Mycket läsvärt inlägg från Jon Pareliussen, Sweden Desk, OECD Economics Department, om OECD:s slutsatser om svensk skola. Svidande kritik av hur styrningen fungerar, och klarsynta förslag till åtgärder.

Competition and school choice can be powerful tools to improve school quality, but private interests in many cases differ from the interests of society as a whole. Effective regulation and governance therefore need to steer private providers to deliver for the public good. Ensuring that grades fairly represent pupils’ skills and knowledge would reduce information asymmetries. Private schools’ admission procedures need regulation to hold back school segregation. Municipalities should adjust how they assign pupils to schools by promoting more socially mixed pupil groups while toning down the current strong focus on proximity. Investments in new school capacity can help counteract segregation, notably if coordination between municipalities and private providers improves.