Debatt: Replik till Kunskapsskolan och IES i SvD

Direktörerna för Kunskapsskolan och IES reagerade på debattinlägget om vårt remissvar. De inte bara ifrågasatte oss utan avfärdade också hela utredningen om en mer likvärdig skola från Björn Åstrand som ”en ideologisk produkt”. Vi tycker fortsatt att en debatt i sak är mer intressant. I vår slutreplik slår vi hål på deras siffror och återkommer till våra argument om att skolan måste styras demokratiskt.

Debatt i SvD: Skolors ersättning ska vara ett politiskt beslut

Med anledning av Nätverkets svar på remissen SOU 2020:28 En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning, skriver Johan Enfeldt, Boel Vallgårda och Bo Karlsson på SvD Debatt.

Nätverket för en likvärdig skola är positiva till stora delar av utredningen men pekar på riskerna med utredningens förslag att låta domstolar avgöra hur stor skillnad det skall vara i resurser mellan kommunala och fristående skolor.

Att låta domstolar avgöra storleken på ersättningen till fristående skolor innebär att de folkvalda avhänder sig ytterligare ett medel för att påverka den gemensamt finansierade skolan. Det är en farlig utveckling. Kunskapsläget vad gäller ersättningsnivåer är så entydigt att det är rimligt att definiera en nivå med ett avdrag om 15 procent av den kommunala huvudmannens kostnader, när skolpeng till fristående skolor ska beräknas.

I artikeln lyfter Nätverket också frågan om skolan som en del av vår gemensamma infrastruktur och problemen som uppstår när den fragmentiseras. En ersättningsmodell som inte missgynnar de offentligt drivna skolorna är därför nödvändig.

Hur stor skillnad det ska vara i ersättning mellan kommunala och fristående skolor ska vara ett politiskt beslut och det bör skilja 15 procent. Det är den nivå som gällde när Carl Bildt och Beatrice Ask införde friskolesystemet. För att vi ska närma oss en likvärdig skola är det nödvändigt att nivån återställs dit.

Läs hela artikeln här.

Nätverket för en likvärdig skola lämnar remissvar på Björn Åstrands utredning om en mer likvärdig skola

Nätverket för en likvärdig skola är remiss-instans och vi lämnade idag vårt svar på betänkandet från utredningen SOU 2020:28 En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning.

Sammanfattning

Nätverket för en likvärdig skola delar utredningens bild av problemen med likvärdighet i svensk grundskola och utredningen i sig är en värdefull kunskapssammanställning. Utredningen visar hur komplext skolsystemet är och att det därför är nödvändigt att ta ett större grepp över flera områden. Därför måste utredningens förslag ses som en helhet. Att införa lösryckta delar ur utredningen kommer inte att medföra att likvärdigheten förbättras.
Nätverket för en likvärdig skola instämmer i flertalet förslag. Vi har dock flera farhågor och synpunkter på både förslagen och dess införande:

  • Förslag om ansökan om skolplacering och urvalsregler bör endast införas om utredningens övriga centrala förslag införs samtidigt: differentierad ersättning, krav på allsidig sammansättning och ökat statligt inflytande över skolan. Uttrycket ”ansökan om skolplacering” är en bättre och mer rättvisande benämning än skolval. Kommuner som kan anvisa samtliga elever en skolplats bör dock fortsatt ges denna möjlighet.
  • Ett ökat statligt ansvar för skolans likvärdighet ska gälla samtliga huvudmän. Statens fokus får inte vara enbart på kommunala skolor eller på små och särskilt utsatta skolor. Den statliga styrningen behöver ske så att skolmyndigheterna kan agera samordnat, så att motstridiga styrsignaler undviks.
  • Skolverkets regionala analys av behovet av nya skolenheter måste, tillsammans med kommunernas yttranden, bli avgörande för Skolinspektionens beslut om tillstånd.
  • Skolornas verksamhet måste följa stadieindelningen för att det system som utredningen föreslår ska fungera väl. Frågan om skolor vars verksamhet inte sammanfaller med stadieindelningen måste vara utredd innan utredningens förslag kan genomföras.
  • Övergångsregler bör endast gälla en kort period, annars fortgår försämringen av likvärdigheten onödigt länge. Nya regler för antagning och urval måste införas samtidigt för alla huvudmän.
  • Avdraget från den kommunala huvudmannens kostnader bör vara 15 procent.
  • Avdraget bör fastställas av riksdagen och skrivas in i Skollagen. Utredningens förslag att låta domstolar avgöra storleken på ersättningen till fristående skolor innebär att det allmänna – medborgarna och de folkvalda – avhänder sig ytterligare ett medel för påverkan av den gemensamt finansierade skolan. Vi menar att det är en farlig utveckling.

Läs hela vårt remissvar här.

 

Slutreplik från Boel Vallgårda om allas rätt till en bra skola

En sverigedemokratisk ledamot av riksdagen och utbildningsutskottet skrev tillsammans med partiets oppositionsråd i Malmö ett mycket uppseendeväckande svar på Boel Vallgårdas text om omfördelning av resurser i Kvällsposten. Jörgen Grubb och Magnus Olsson, båda SD, kalla omfördelning baserat på socioekonomiska faktorer för ”djupt oansvarigt” eftersom det inte sällan betyder ”att pengar slussas till skolor med ett högt antal nyanlända elever”.

Läs Boels uppmärksammade replik Lågutbildades barn har också rätt till en bra skola där hon bemöter sverigedemokraternas påståenden och förklarar varför  lång tid i särskilda förberedelseklasser är en dålig idé.

Omfördelning mellan kommuner krävs för likvärdig skola. Boel Vallgårda i Kvällsposten

Omfördelning av resurser mellan skolor med olika förutsättningar sker inte bara mellan kommuner utan också när staten fördelar pengar. Boel Vallgårda från Nätverket för en likvärdig skola skriver i Kvällsposten om att statens omfördelning är otillräcklig.

Staten har i tio års tid kritiserat kommunerna för att ta för lite hänsyn till skillnader i elevgruppernas socioekonomiska bakgrund vid resursfördelning. Men när staten styr resurser till kommunerna tar den betydligt mindre hänsyn till skillnaderna i behov, jämfört med hur de största kommunerna fördelar resurser till skolorna i sina kommuner.

Läs artikeln i Kvällsposten här.

Sten Svensson i SvD: Partier i båda blocken bär ansvar för skolmarknaden

Sten Svensson från Nätverket visar i den nya rapporten Från likvärdighet till lönsamhet hur partier från båda sidan blocken bär ansvar för skolmarknaden.  För några veckor sedan kom Björn Åstrands utredning En mer likvärdig skola (SOU 2020:28) med flera förslag till förändringar som partierna nu måste ta ställning till. Konsekvenserna av vårt skolsystem är nämligen ständigt aktuella med återkommande rapporter om kritik från OECD för bristande likvärdighet, skolor som tvingas stänga och rättsfall där marknaden förvandlar betyg till affärshemligheter.

I SvD idag skriver Sten Svensson och German Bender från tankesmedjan Arena Idé:

Björn Åstrands utredning är en utmärkt grund för att starta en seriös diskussion över blockgränserna om vad som kan göras för att skapa en skola som ser till elevernas och samhällets bästa.

 

 

Sten Svensson kommenterar utredningen om en mer likvärdig skola

Sedan början av 1990-talet har skillnaderna mellan skolor och elever fördubblats. Eleverna har blivit alltmer uppdelade på olika skolor efter socioekonomisk bakgrund och efter migrationsbakgrund. PISA visar att de elever som har störst svårigheter att klara skolan har blivit allt fler och att de har svagare resultat. Samtidigt är det en grupp elever som får allt bättre resultat. Skolans likvärdighet har försämrats för varje ny PISA-rapport som presenterats.

Det är en utveckling som är djupt allvarlig, både för de elever som drabbas av skolpolitiken och för samhället som får allt större problem med utanförskap. Att vända den negativa utvecklingen borde därför vara en huvuduppgift för alla de politiska partierna i riksdagen.

Till sin hjälp har riksdagspartierna nu fått Björn Åstrands utredningen om en mer likvärdig skola. Hans utredning innehåller en lång rad förslag som om de genomförs kommer att förbättra likvärdigheten i den svenska skolan.
Kort sammanfattat föreslår han:

  • Alla huvudmän ska aktivt verka för en allsidig social sammansättning av eleverna på sina skolenheter.
  • Ett obligatoriskt skolval som ska ske gemensamt för både kommunala och fristående skolor och som ska skötas av Skolverket.
  • Kötiden avskaffas som urvalsgrund om det är fler sökande än platser till en fristående skola.
  • Varje huvudman kan välja mellan ett antal urvalsgrunder bland annat syskonförtur, geografi och ett kvoterat urval baserat på socioekonomiska grunder.
  • Närhetsprincipen är kvar för kommunala skolor.
  • Skolbyten enbart vid terminsskiften.
  • Kommunen ska göra ett avdrag för de merkostnader de har för att erbjuda alla elever en plats i en skola nära hemmet och för beredskapen att ta emot nya elever. Det innebär en lägre nivå på ersättningen till fristående skolor än idag.
  • Ett flertal riktade statsbidrag föreslås slås samman till ett sektorsbidrag till skolan.
  • En regional Skolverksorganisation ska inrättas.

Inför man ett obligatoriskt skolval inom dagens regelverk kommer det att öka intresset för de fristående skolorna och det medför en ökad skolsegregation. Men med de krav på allsidig social sammansättning och med det nya antagningssystemet som Skolverket ska sköta blir bilden delvis en annan. Det blir en insyn och en kontroll över antagningen som inte finns idag. Åstrand föreslår också att de föräldrar som inte väljer ska garanteras en plats enligt närhetsprincipen. Sammantaget kan detta innebära ett steg mot minskad segregation.

Att dagens överkompensation till de fristående skolorna justeras ned är ett steg åt rätt håll. Bra är också den fördröjning som föreslås när bidraget ska betalas ut eftersom kommunen har kvar merparten av de fasta kostnaderna. Men i denna fråga kunde utredningen tagit ytterligare steg med tanke på de stora vinster som de stora skolkoncernerna redovisar varje år.

Det är också bra att många av de riktade statsbidragen försvinner och ersätts med ett riktat sektorsbidrag till skolan. Dagens system är mycket krångligt. Små kommuner har inte alltid den kompetens och de resurser som krävs för att kunna söka de statsbidrag som finns. Det innebär att de som kanske har det största behovet av bidragen kan gå miste om dem. Dessutom är systemet mycket svårförutsägbart. Det sker ofta förändringar och kommunerna vet inte från ett år till ett annat vilka regler som gäller. Ändringarna har medfört att många inte litar på att statsbidragen består och vågar därför inte använda dem fullt ut.

Bra är också förslaget om en statlig regional organisation. Staten behöver ta ett betydligt större ansvar för de kommuner som behöver extra stöd för att stärka likvärdigheten i skolan.

Det senaste året har en rad missförhållanden avslöjats i friskolebranschen. Det gäller Vetenskapsskolan i Göteborg, Elma School i Stockholm och att några kommuner ger Internationella Engelska Skolan mycket gynnsamma ersättningar för skollokaler. I den efterföljande debatten har ett par borgerliga politiker och några ledarskribenter varit mycket kritiska. Benjamin Dousa, ordförande för Moderat ungdomsförbundet, beskrev det som att borgerligheten sitter i knät på friskoleföretagen.

Björn Åstrands utredning borde kunna ge goda förutsättningar för en seriös diskussion om vad vi ska göra för att vända dagens negativa utveckling, där allt fler unga misslyckas i skolan. Han föreslår inget stopp för fristående skolor. Det blir heller inget vinstförbud eller sådana vinstbegränsningar som fanns i Reepalus förslag. Det fria skolvalet och skolpengen är kvar med vissa begränsningar. Han föreslår en rad förändringar som minskar de segregerande krafterna i dagens system och det borde även de borgerliga partierna tycka är bra. Nu är det upp till bevis för de borgerliga partierna. Vad vill ni göra för att vända dagens negativa utveckling?

Sten Svensson

Utredning föreslår sänkt ersättning till fristående skolor

Idag kommer förslagen från Utredningen om en mer likvärdig skola. I den DN Debatt som föregår presentationen finns ett stycke om sänkt ersättning till fristående skolor.

Ur utredarens artikel på DN Debatt 2020-04-27.

Förslaget välkomnas av Nätverket för en likvärdig skola, även om vi ännu inte sett detaljerna. Vi har själva räknat på merkostnaderna och presenterat ett eget förslag som var att friskolor skulle få 80 procent av de kommunala skolornas ersättning. Förslaget lanserades på SvD Debatt och i en rapport i mars.

Vi återkommer med en längre kommentar till utredningens förslag när vi tagit del av detaljerna.

Rapportsläpp: Förändring av resursfördelning för ökad likvärdighet i grundskolan

Måndag 2020-03-02 presenterar Nätverket för en likvärdig skola en rapport med förslag till förändrad av resursfördelning för ökad likvärdighet i grundskolan. I rapporten visar vi hur fristående skolor, de flesta vinstsyftande, konsekvent överkompenseras och hur den kommunala skolan missgynnas. Lösningen är att sänka ersättningen till fristående skolor. Det är inte något revolutionerande i sig eftersom det var grundtanken från början när friskolesystemet infördes. De kommunala skolorna har ett större ansvar.

Läs rapporten här.

Bilaga med jämförelse av den utjämnande effekten av statens bidrag och omfördelning till kommunerna samt kommunernas fördelningar till skolorna.