Nyheter

Vi har blivit ett utbildningsmässigt pajasland

Dala-Demokratens ledarskribent Jenny Wennberg skriver under rubriken ”I skolan är Börshajar viktigare än elever” att ”Hur länge ska aktiebolagen få använda skolan som lekstuga? Varför fortsätter vi acceptera att vinstdrivna skolor finns i Sverige, när inte ens Moderaternas väljare tycker att skattepengar i skolan ska gå till något annat än just skolan och eleverna?

Vad ska vi med vinstdrivna skolor till, när eleverna som gått i dessa skolor, bevisligen klarar sig sämre på högskolor och universitet än eleverna som gått på kommunala skolor gör?

Vad exakt är det aktiebolagsskolorna och stiftelseskolorna bidrar med till det svenska skolsystemet?

Förutom glädjebetyg och segregering?” Läs ledaren här.

Nu pågår en tävlan om vem som har tuffaste åtgärderna mot den misslyckade svenska marknadsskolan

Regeringen och skolminister Lotta Edholm hävdar att ”Borgerligheten gör nu en kraftig omprövning av skolpolitiken i Sverige” och  Ersättningen till friskolor ska göras om i grunden”. samt att ”Det ska inte längre vara möjligt att tjäna pengar på att dra ner kvalitén”,

På en pressträff i riksdagen i februari 2024 säger Mikael Damberg(s) att
” Samhället måste återta kontrollen över skolan från marknaden och förbjuda vinstuttagen” och lägger fram tre nya förslag på åtgärder:
-Förbjud vinster istället för att utreda tillfälliga och otillräckliga begränsningar som förespråkas av skolkoncernerna själva.
-Förbjud snåriga ägarupplägg och skolpengsflykt.
-Bryt upp skolkoncernerna och begränsa hur många skolor som får ingå i en koncern.

Men vore inte det enklaste att göra verklighet av det ordförande i Sveriges Lärare Åsa Fahlén säger: ”Vi tycker inte att aktiebolag ska få driva skolor.”

Det stora betygssvindleriet

En rapport från Skolverket och UKÄ visar att elever från fristående gymnasieskolor har lägre prestationsgrad än elever från kommunala gymnasieskolor om de har likartade betygspoäng. Prestationsgrad är antalet avklarade högskolepoäng på den utbildning som studenten varit registrerad på. [1]

Ungefär samma resultat hade en rapport från Skolverket som kom 2018.

”De studenter som gått på gymnasieskola med enskild huvudman har lägre prestation – trots att denna grupp generellt har något högre betyg från gymnasieskolan. [2]

Betygssättning är en myndighetsutövning som ska ske så rättvist som möjligt. Oavsett vilken skola en elev går på, privat eller offentlig, ska betygssättningen ske efter samma grunder. Betygen används som urvalsinstrument för fortsatta studier och det är en fråga om rättssäkerhet för eleverna. Alla ska behandlas lika.

Den myndighetsutövningen sattes ur spel när skolan marknadsutsattes. Då blev det mycket lönsamt att sätta för höga betyg och det satte fart på betygsinflationen. Höga genomsnittliga meritvärden fungerar som en magnet för att locka elever till en skola och det betyder höga intäkter. När marknadskrafterna styr blir pressen från skolkoncernernas ägare och ledningar mycket hård på rektorerna. När höga intäkter är målet för skolan sätter rektorerna i sin tur press på lärarna att vara generösa med betygen. Dessutom sätter föräldrar och elever ytterligare tryck på lärarna genom att hota med att byta skola om inte eleven får de begärda betygen. Lärarna utsätts således för ett korstryck både från ledningen, elever och föräldrar. Detta marknadstryck påverkar även de kommunala skolorna. Om de inte kan visa upp höga betyg riskerar de att tappa elever och intäkter. Betygsinflation finns därför både på fristående och kommunala skolor, men värst är de fristående. Det finns fristående skolor där nästan alla elever får det högsta betyget i de ämnen där det inte finns nationella prov.

Elever som går på skolor som sätter för höga betyg kommer in på eftertraktade utbildningar medan elever som går på skolor som sätter rättvisande betyg riskerar att inte komma in. Elever med några år gamla betyg och lägre meritpoäng har svårigheter att konkurrera med elever från senare årskurser.

Nu visar Skolverket och UKÄ återigen på detta svindleri. Vilka signaler skickar samhället till de unga i utbildningssystemet när detta får fortsätta år efter år? De ser att det viktiga är inte vad de lär sig utan vilka betyg de får. De ser också att fusk lönar sig och att samhället inte bryr sig.

Sten Svensson


[1]  Till Högskolan från gymnasieskolan. https://www.uka.se/download/18.44b70bc18de87661d8be409/1709738156562/Till%20högskolan%20från%20gymnasieskolan.pdf

[2] Skolverket. Från gymnasieskola till högskola. Rapport 466, 2018

Ny Rapport: Marknadsskolan i Linköping – en rapport om en skola dränerad på resurser och försämrad kvalitet

Denna rapport beskriver hur Linköpings kommun påverkats av marknadsskolan och hur den dräneras på resurser som borde komma elever och skolpersonal till del.

Förlusten i kvalitet och resurser som Linköping drabbats av kan uppskattas till 28 heltidstjänster/år inom grundskolan och 37 heltidstjänster/år inom gymnasieskolan. Eller uttryckt på annat sätt; vinsten som skolkoncernerna plockat ut från skolmarknaden i Linköping är ca 48 000 000 kronor/läsår. Läs rapporten här.

Intressanta kommentarer kring Akeliusaffären

När Roger Akelius sa det självklara att skattefinansierade vinstdrivna skolor måste tumma på kvalitén för att ha råd med utdelning, sjönk aktiekursen med 10 procent av rädsla för slopad utdelning. Andreas Cervenka, Aftonbladet, uttalar om detta ”Mer än så behöver man inte veta för att förstå att något är ruttet med Sveriges världsunika skolsystem.” Läs hans krönika här.

Nalin Baksi skriver i Expressen att ”Carl Bildt och skolminister Beatrice Ask kunde aldrig erkänna bristerna i konstruktionen av marknadsskolan utan svarade att kontrollen skulle förbättras på all kritik. Nu har marknadsskolan funnits mer än tre decennier och det är uppenbart att samhället inte har förmått att kontrollera den.” Läs hennes krönika här.

Johan Enfeldt intervjuas på Dagens Arenas Podd om Akeliusaffären och regeringens olika skolutredningar under rubriken ”Vad kommer att hända med friskolornas vinstuttag.” Lyssna på intervjun här.

Akelius och Mellby gård leker affär med AcadeMedia – köpet återtas

Förra veckans besked om att Akelius köpt en del av skolkoncernen Academedia gäller inte längre. Säljaren, Rune Anderssons bolag Mellby gård, meddelade i helgen att de har ångrat sig och att de är överens med Akelius om att ställa in affären. Säljaren fick kalla fötter efter Akelius olika uttalanden om vinster och olika förändringar i Academedias verksamhet. Sannolikt har flera av de andra ägarna i Academedia hört av sig till Mellby gård och uttryckt sin oro.

Oavsett att denna affär inte blir av sätter den fokus på att stora delar av det svenska skolsystemet är till salu. Den som har mycket pengar kan köpa sig en skolkoncern eller köpa upp en stor mängd mindre skolbolag och sedan förändra verksamheten i grunden. Detta kan ske utan att samhället kan göra särskilt mycket åt det. Skolan, som borde vara en samhällsinstitution av största vikt och som borde stå under demokratisk kontroll, kan säljas till högstbjudande.

Det handlar om många barn och elever. I privata förskolor går 109 000 barn, i fristående grundskolor 180 000 elever och i fristående gymnasieskolor 113 000 elever. Hur många av dessa elevers skolor som är till salu idag vet ingen, men vi vet att förskolor och skolor säljs hela tiden, bara priset är tillräckligt högt. Det visar bland annat erfarenheterna av de avknoppningar som genomfördes i början av 2000-talet. Flera kommuner sålde då förskolor och skolor till anställda, oftast rektorer, till mycket låga priser. De politiker som fattade besluten såg ett värde i att personal som kunde verksamheten tog över skolorna. I dag är i stort sett alla dessa förskolor och skolor uppköpta av stora koncerner.

Sten Svensson

Miljardären Akelius köp ännu ett exempel på vårt absurda skolsystem

I förra veckan meddelade finansmannen Roger Akelius att hans fondbolag Akelius Foundation har köpt en andel av Academedia för drygt 1,7 miljarder kronor. Säljare är finansmannen Rune Anderssons bolag Mellby gård. Affären medför att Akelius blir en huvudägare av Academedias drygt 700 skolor med 100 000 elever och 20 000 lärare.

I en intervju i Dagens Industri meddelade Akelius att det viktigaste med skattefinansierade friskolor är att förbättra för elever och lärare, inte att squeeza ut vinster. Han säger också att han är intresserad av skolan och att han kan pedagogik. Akelius vill också införa en modell där de som har gott om pengar får betala för sina barns utbildningar. Han vill att Academedia på sikt ska tillåtas öppna helt privatfinansierade skolor, ungefär som i USA. Akelius olika uttalanden fick Academedias aktie att falla med tio procent dagen efter publiceringen.

Affären sätter fokus på några frågor. Den första är varför Rune Andersson och hans bolag Mellby gård säljer. Han har tidigare givit sken av att vara en långsiktig och stabil ägare men nu lämnar han friskolebranschen. Är det ett tecken på att det börjar svaja bland ägarna till skolkoncernerna? De vet att allmänheten inte vill ha vinstdrivna skolor och de vet att stödet bland de politiska partierna är i avtagande.

För att bevara systemet har skolminister Lotta Edholm tillsatt flera utredningar som ska se över villkoren för de fristående skolorna med syftet att få bort de värsta avarterna. Men det kan också komma förslag som naggar på vinsterna. Kanske plockar Rune Andersson ut pengarna i tid och medan han kan få bra betalt.

En annan fråga som försäljningen visar är att vi har ett skolsystem i Sverige där en storkapitalist kan köpa sig en skolkoncern och sedan förvandla elevernas utbildning i grunden från en dag till en annan. I Sollentuna köpte den norska skolkoncernen Dibber en fristående skola häromåret och under sommarlovet gjordes den om till en internationell skola. När eleverna återvände i augusti möttes de av lärare som talade engelska. Varken föräldrar eller elever visste någonting. [1]

Akelius tankar om att han vill införa ett system där de med gott om pengar kan köpa sig en utbildning för sina barn tror jag inte på i Sverige. Sådana skolor kan bli ett alternativ för en relativt liten grupp elever men den kommer inte att kunna fylla skolor med 100 000 elever så som Academedia gör i dag. Den stora omfattning som friskolebranschen har i Sverige idag kräver en offentlig finansiering.

Sten Svensson


[1] Peter Letmark. Svensk Skola AB 2022