Nyheter

Ny Rapport: Friskolor är mer generösa i sin betygssättning än kommunala skolor

Fristående gymnasieskolor ger högre betyg i stort samt bättre resultat på nationella prov i svenska och engelska än kommunala gymnasieskolor. Det visar ett forskningsprojekt som nationalekonomerna Karin Edmark och Lovisa Persson ägnat sig åt i tre år.

– Våra resultat visar att friskolor i genomsnitt är något mer generösa i sin betygsättning av sina elever än kommunala skolor. Och det visar vi genom att studera skillnader mellan vilket betyg eleverna fick på nationella prov och det betyg de sedan fick på kursen.

Det säger Lovisa Persson, nationalekonom och forskare vid Högskolan Kristianstad och Institutet för näringslivsforskning, IFN, i Stockholm. Tillsammans med Karin Edmark, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har hon skrivit rapporten Resultat och betygsättning i gymnasiefriskolor åt SNS.

Ny Rapport: MEDBORGARNAS SYN PÅ SKOLANS PROBLEM OCH PÅ SKOLAN SOM EN VIKTIG SAMHÄLLSFRÅGA

30 maj släpptes Inferno, årets forskarantologi från SOM-institutet i Göteborg. Ett av bidragen är MEDBORGARNAS SYN PÅ SKOLANS PROBLEM OCH PÅ SKOLAN SOM EN VIKTIG SAMHÄLLSFRÅGA.

I forskningsrapporten konstateras att ” Sverige ansågs fram till slutet av 1980-talet ha ett av världens mest likvärdiga skolsystem där viktiga delar vilade på en hög standardisering av läroplanen och centraliserad styrning av skolan. Den gemensamma obligatoriska grundskolan syftade till att alla elever, oavsett klassbakgrund och bostadsort, skulle ha tillgång till en likvärd skolgång som skulle leda till lika kunskaper” och ”Våra analyser av den Nationella SOM[1]undersökningen 2023 visade att den stora majoriteten av medborgarna anser att kvaliteten försämrats i svensk skola. Samtidigt menar opinionen i stort att lärarna är välutbildade och en mycket stor andel vill förbjuda företag att driva skolor med vinst.” Här kan du läsa rapporten Medborgarnas syn på skolans problem och på skolan som en viktig samhällsfråga (gu.se)

Offentlighetsprincipen måste gälla alla skolor

Efter Liberalerna utspel att de numera stödjer offentlighetsprincipen även i friskolorna gör DN:s ledarsida rent hus med alla som fortfarande argumenterar för att det kan vara en affärshemlighet hur våra skattefinansierade skolor drivs. ”Skolor kan inte klassas som företag med affärshemligheter snarare än som en del av välfärdens kärna, där allmänheten har självklar rätt till insyn. Antingen undantas alltså friskolor som drivs av börsnoterade företag från bestämmelser som gäller övriga bolag eller så får de aktiebolagsdrivna skolorna ombildas eller avvecklas.” Läs ledaren här.

Den utlovade mångfalden i skolan har blivit enfald

Aktuell debattartikel i Dagens Samhälle:

” I Marknadsskolan i Malmö – en rapport om en skola dränerad på resurser och försämrad kvalitet” redovisas hur de vinstdrivna skolorna bidrar till sänkt kvalitet och minskade resurser för Malmös elever. Sveriges dysfunktionella marknadsskola, som liknar månglarna i templet och präglas av segregation, misskötsel och betygsinflation, måste avvecklas. Konkurrens och vinstintresse kan inte bygga en likvärdig skola där alla elever får en bra utbildning.”

”Konkurrens och vinstintresse kan inte bygga en skola där alla får en bra utbildning, anser Jan-Åke Fält, Nätverket för en likvärdig skola, Juan-Tadeo Espitia (S) och Mubarik Abdirahman (S)”. Läs debattartikeln här.

Utsatta områden ska inte stöttas med välgörenhet utan med sociala reformer

Nätverket för en likvärdig skola i Göteborg skriver i en debattartikel i Göteborgsposten att
” I Göteborg tenderar politikerna att förlita sig på externa resurser för att åtgärda orättvisorna i skolsystemet. Näringslivet, med BRG (Business Region Göteborg) i spetsen, och civilsamhället blir alltmer indragna i satsningar på skola och fritid i socioekonomiskt fattiga stadsdelar.” och ” Utifrån de gångna decenniernas erfarenheter såväl som utifrån vetenskapliga studier vet vi att stora delar av den unga generationen i socioekonomiskt fattiga områden riskerar att reproducera ett utanförskap där man inte ser sig som en fullvärdig invånare och rättighetsbärare. För att bryta detta mönster är en god och likvärdig skola som erbjuder alla unga goda framtidsutsikter viktig. En skola som bör finansieras genom skattsedeln och inte genom hyresavin eller näringslivets vilja att marknadsföra sitt sociala hållbarhetsarbete.” Läs debattartikeln här.

Skolministern som säger en sak men gör en annan

Johan Enfeldt resonerar på sin LO-blogg kring skolminister Lotta Edholms uttalanden om att ”få bort de drivkrafter som är osunda i friskolesystemet, det vill säga en vilja att hela tiden göra vinst” samtidigt som hon ändrade direktiven till vinstutredning till att den inte skulle utreda hur man skulle kunna få till ett förbud mot vinstutdelning.

”Har vi en svag skolminister som kämpar i motvind mot moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater?
eller
Har vi en skolminister som tvärtom vet att använda skolmarknadskritikernas argument för att slippa tala om hur hennes egna beslut låter vinstintresset fortsätta att härja i den svenska skolan?” Läs bloggen här.

Vi har blivit ett utbildningsmässigt pajasland

Dala-Demokratens ledarskribent Jenny Wennberg skriver under rubriken ”I skolan är Börshajar viktigare än elever” att ”Hur länge ska aktiebolagen få använda skolan som lekstuga? Varför fortsätter vi acceptera att vinstdrivna skolor finns i Sverige, när inte ens Moderaternas väljare tycker att skattepengar i skolan ska gå till något annat än just skolan och eleverna?

Vad ska vi med vinstdrivna skolor till, när eleverna som gått i dessa skolor, bevisligen klarar sig sämre på högskolor och universitet än eleverna som gått på kommunala skolor gör?

Vad exakt är det aktiebolagsskolorna och stiftelseskolorna bidrar med till det svenska skolsystemet?

Förutom glädjebetyg och segregering?” Läs ledaren här.

Nu pågår en tävlan om vem som har tuffaste åtgärderna mot den misslyckade svenska marknadsskolan

Regeringen och skolminister Lotta Edholm hävdar att ”Borgerligheten gör nu en kraftig omprövning av skolpolitiken i Sverige” och  Ersättningen till friskolor ska göras om i grunden”. samt att ”Det ska inte längre vara möjligt att tjäna pengar på att dra ner kvalitén”,

På en pressträff i riksdagen i februari 2024 säger Mikael Damberg(s) att
” Samhället måste återta kontrollen över skolan från marknaden och förbjuda vinstuttagen” och lägger fram tre nya förslag på åtgärder:
-Förbjud vinster istället för att utreda tillfälliga och otillräckliga begränsningar som förespråkas av skolkoncernerna själva.
-Förbjud snåriga ägarupplägg och skolpengsflykt.
-Bryt upp skolkoncernerna och begränsa hur många skolor som får ingå i en koncern.

Men vore inte det enklaste att göra verklighet av det ordförande i Sveriges Lärare Åsa Fahlén säger: ”Vi tycker inte att aktiebolag ska få driva skolor.”