Nyheter

Utvalda

Partier rör sig om skolans likvärdighet

Den senaste tiden har vi fått bevittna en del skolpolitiska utspel som Nätverket vill uppmärksamma. Det är utspel som alla antyder en förändring av skolpolitiken i en riktning som i större eller mindre grad överensstämmer eller åtminstone ligger i närheten av Nätverkets program för ökad likvärdighet.

Från socialdemokratiskt håll har S-föreningen Reformisterna tillsammans med Socialdemokratiska Skolföreningen släppt en rapport ”Vägen till en samhällsbyggande skola”. Rapporten analyserar skolsystemets brister ur tre, till stor del sammanhängande, perspektiv, marknadiseringen, företagiseringen och juridifieringen. Författarna argumenterar för återupprättande av en samhällsbyggande skola där betoning ligger mindre på private good och mer på public good. De hävdar övertygande att en sådan förändring kräver ett uppbrott från såväl märkvärdisering som företagisering och juridifiering. Rapporten avslutas med 20 reformförslag. Vissa av förslagen överensstämmer tämligen väl med Nätverkets program, om än mer försiktiga när det kommer till formuleringar.  En del förslag i rapporten berör frågor där vi i Nätverket inte tagit ställning då de inte självklart ligger inom ramen för vårt tydliga fokus på skolans likvärdighet.

Det är naturligtvis högst osäkert vilket avtryck rapporten kommer att ge på det socialdemokratiska partiets politik. Den är ändå ett lovande exempel på diskussionen som förs inom (s). Läs rapporten här.

Liberalerna har genom Johan Persson och Lotta Edholm gjort en rad utspel om skolan under året. Partiet försöker uppenbart återerövra sin traditionella position som Sveriges skolparti. Skiftet på posten som utbildningsminister där partiledaren Johan Persson nu tagit över ska nog ses som en del av strategin. Sannolikt är det också en del i ansträngningarna att bli tillräckligt relevanta för att kravla sig över 4%-spärren.

Utöver utspel på temat ”hårdare tag” som visitering av skolelever, larmbågar vid skolentréer med mera har det också kommit förslag ägnade att stärka likvärdigheten. I likhet med förslagen från den (s)-märkta rapporten om en samhällsbyggande skola vill man ersätta mål- och resultatstyrning och NPM med en regelstyrning av verksamhetens ramar som t ex tillgång till elevhälsa, skolbibliotek och läromedel liksom reglering av klasstorlekar, halvklassundervisning, lärares undervisningstid med mera.

Partiet har under året ofta återkommit till att det vill åstadkomma en helrenovering av friskolesystemet och har upprepat gett uttryck för självkritik och beskrivit sig som naiva när det gäller sin hittillsvarande skolpolitik när det gäller friskolor. Johan Persson har också i intervjuer öppnat för att inte bara begränsa utrymmet för vinstuttag utan helt förbjuda sådana. Läs mer här och här. Lyssna på Ekots lördagsintervju med Johan Persson här.

Liberalernas omsvängning i skolpolitiken är naturligtvis välkommen. Men det måste påpekas att Johan Persson och Lotta Edholm gör sina mer långtgående utspel som representanter för Liberalerna, inte för regeringen i egenskap av utbildnings- respektive skolminister. Uppenbart har de inte fått gehör i regeringsunderlaget för sina nya ståndpunkter. Återstår att se vilket som kommer att väga tyngst i skarpt läge, lojaliteten mot kompisarna i Tidögänget eller omsorgen om skolan.

Också Centerpartiet rör sig i skolpolitiken. Några positionsförändringar gjorde partiet i slutet av förra året, bland annat när det gäller skolpengen. Partiet vill se mindre klasstorlekar men oklart om de vill ha en tvingande reglering. De vill öka möjligheterna att söka och komma in på gymnasiets yrkesprogram för elever med F-betyg, de vill införa ett gemensamt skolval, avskaffa kö som urvalsgrund, förbjuda vinstutdelning vid kvalitetsbrister med mera. Omorienteringen är välkommen men att kalla den en helomvändning är att överdriva förändringarna. Centern ligger långt efter Liberalerna när det gäller att göra upp med sin tidigare skolpolitik, åtminstone när det gäller retoriken.

För närvarande arbetar dock en intern arbetsgrupp med förslag till en reviderad skolpolitik. Vad som hittills har läckt från arbetsgruppen är att man vill ställa sig bakom att kommunerna ska ha bestämmanderätten över friskoleetableringar i kommunen. Det blir intressant att följa vad arbetsgruppen kommer att föreslå och vad som kommer att göra avtryck i Centerpartiets politik. Läs mer här. Lyssna på intervju med Niels Paarup-Petersen i Skolledarkvarten här.

Marknadsskolan i Haninge – en rapport om försämrad kvalitet i en skola dränerad på resurser

Denna rapport beskriver hur i grundskolan i Haninge kommun påverkats av marknadsskolan och hur den dräneras på resurser som borde komma elever och skolpersonal till del.

Vinsterna och dräneringen av resurser från skolan skapas med hjälp av sämre kvalitet där de vinstdrivna skolorna oftast har lägre lärartäthet och färre lärare med högskoleutbildning.

  • Den lägre lärartätheten i grundskolan bland de vinstdrivna koncernskolorna motsvarar 40 heltidstjänster/år vilket motsvarar ett möjligt vinstuttag på 30 miljoner per år.
    Läs rapporten här.

Det bästa hittills från Socialdemokraterna

På en pressträff i riksdagen 13 februari 2026 presenterade Lena Hallengren och Anders Ygeman partiets plan för att avskaffa marknadsskolan i två steg. Flera konkreta förslag som om de genomförs kan bli dödsstöten för skolaktiebolagen.

Steg 1. Genomför fem förslag som redan är utredda och som kan ligga till grund för lagstiftning direkt efter valet.

  • Totalförbud att flytta delar av skolpengen till annan skola eller till annan verksamhet i skolkoncernen. Denna lagsstiftning skulle avsevärt försvåra för skolkoncernerna att överföra pengar till vinst och/eller våffelstugor.
  • Inför krav på särredovisning av ekonomin för varje skolenhet. En lagstiftning som innebär full insyn hur skolpengen används.
  • Varje huvudman får bara ha en skolenhet. Detta för att säkerställa att pengar inte flyttas mellan olika enheter i en skolkoncern. I vårt nuvarande system går hela skolpengen till huvudmannen/koncernen som sedan fördelar ut pengar till varje enskild skolenhet.
  • Inför en lag som kräver återbetalning av skolpeng för de företag som bryter mot totalförbudet att flytta delar av skolpengen.
  • Inför ett schablonavdrag på skolpengen till friskolor på 8–11 procent med möjlighet att göra ytterligare avdrag om det finns synnerliga skäl.

Förslaget om lägre skolpeng till friskolorna har utretts två gånger tidigare. I den så kallade Åstrandsutredningen, SOU 2020:28, beräknades att friskolorna var överkompenserade på mellan 8 – 10 procent. I den senaste ”skolpengsutredningen”, SOU 2025:72, var utredarnas förslag att kommunerna skulle ersätta friskolorna med en 6 procent lägre skolpeng. En vecka efter att remisstiden hade gått ut meddelade Moderaternas skolpolitiska talesperson, Josefin Malmqvist, att utredningen kastats i papperskorgen.
Förslaget om en mindre skolpeng på 8–11 procent ligger väldigt nära den vinst som vår största skolkoncern AcadeMedia gör. Ett genomförande av sänkt skolpeng skulle allvarligt försvåra möjligheterna till stora vinstmöjligheter och minska intresset från finansmarknaden att satsa på skolaktiebolag. Här kan du läsa Nätverkets remissvar på SOU 2025:72.

Steg 2. Tillsätta en utredning som helt fasar ut marknadsskolan i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Denna utredning ska ligga till grund för lagstiftning under kommande mandatperiod. Detta ska ingå i utredningens uppdrag.

  • Hur kan vinstuttag förbjudas inom förskola, grundskola och gymnasieskola.
  • Koncernförbud eller begränsningar av koncernstorlekar inom skolverksamhet.
  • Förbud mot aktiebolag i skolan.
  • Krav på skolor ombildas till SVB-bolag (icke vinstdrivande AB) eller att alla friskolor ska var drivna av idéburen organisation.
  • Hur en riktig offentlighetsprincip kan införas på samtliga fristående skolor.
  • Införandet av kommunalt veto vid utökning och nyetablering av fristående skolor.

Socialdemokraternas förslag i två steg att avskaffa den svenska marknadsskolan är det mest konkreta som partiet tagit fram hittills. Tidigare har allmänna slogans om att stoppa vinstjakten dominerat. Så låt dessa förslag bli ”röda linjer” i eventuella uppgörelser kring regeringsmakten. Låt oss se till att det verkligen tillsätts en utredning med syftet att fasa ut hela marknadsskolan. Låt inte marknadsskolan överleva en mandatperiod till!

Jan-Åke Fält

Uppdatera beskrivningen av svensk förskola

Regeringens åtgärder för att möta de nya utmaningar för förskolesektorn som framkommit i rapporter och granskningar är otillräcklig menar Ingegerd Tallberg Broman, professor Malmö universitet, Medlem i Nätverket för en likvärdig skola och Ann-Christine Vallberg Roth, professor Malmö universitet.
I Skola och Samhälle skriver de att ”I Skolverksrapporten ”Enskilda huvudmän i förskolan” redovisas stor variation och bristande likvärdighet inom den enskilda förskolesektorn. Här redovisas även den övergång som skett där antalet barn i idédrivna förskolor samt personal/föräldrakooperativ minskat. Idag går 65 % av barnen i aktiebolagsdrivna förskolor. Det blir därmed tydligt att det krävs uppdatering av beskrivningen av svensk förskola. Den behöver baseras på alla förskolans huvudmän (ca 2200) och behöver belysa huvudmanna- och ägandeförhållande.” Läs hela debattinlägget här.

Skarpt förslag om sänkt skolpeng till friskolor kan genomföras snabbt

Johan Enfeldt skriver på LO Bloggen ”

Men lägre skolpeng till friskolor kommer hjälpa till. Om skolan görs mindre lukrativ kommer riskkapitalet att vända sig till andra branscher. Vinstintresset kommer försvagas, och det vinner vi alla på.

Nu gäller det att partier som kan samlas runt förslaget lyckas göra frågan viktig nog för väljarna. Det kommer krävas en riksdagsmajoritet för att driva igenom ny lagstiftning, förhoppningsvis redan under nästa riksdagsår.” Läs hela bloggen här.

Det kollektiva vansinnet är snart här

Per Kornhall skriver i Vi Lärare 16 februari ”Frågan är vad som värmer den där gröten? Lobbypengar? Personliga vänskaper med skolkoncernsägare? Det är svårt att förstå det på något annat sätt. I i princip alla andra länder, också sådan med en stor andel friskolor, är vårt system otänkbart….Hur kan det komma sig att det som kännetecknar skolsystem i alla andra länder är otänkbart för en massa politiker i Sverige. Jag har undrat över detta länge och jag har fortfarande inget svar.” Läs hela krönikan här.

Friskolorna sämst i klassen – fuskar med biblioteken

I Sydsvenskan 3 februari granskar Emma Leijnse alla gymnasieskolors skolbibliotek för att få ett mått på kvaliteten på undervisningen.

Artikeln sammanfattas med :• Få fristående gymnasier i Malmö och Lund har skolbibliotek värda namnet. • Endast 7 av 33 fristående skolor har utbildad bibliotekarie. • På hälften av skolorna är samarbetet mellan bibliotek och lärare haltande eller obefintligt.

Efter att ha besökt 32 av 33 fristående gymnasieskolor konstateras att”

”På en skola i Lund står tre bokhyllor längs en vägg i en lokal som också används som elevernas matsal.

På en av de största teoretiska gymnasieskolorna i Malmö frågar vi en lärare hur biblioteket används. Hon svarar: ”Vi har inte ett riktigt bibliotek där eleverna kan låna”. Men tillägger att det är på gång.

Faktum är att Malmö latinskola har ensam fler utbildade skolbibliotekarier än samtliga 22 fristående gymnasier i Malmö tillsammans, visade svaren på vår enkät.

Alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Det har stått i skollagen sedan 2011. I somras skärptes lagen: nu måste varje skola ha ett bibliotek med ansvarig och utbildad personal. Biblioteket ska vara samlat och organiserat så att det kan användas i undervisningen.” och vidare:

”Sju av friskolorna har inte biblioteket i en egen lokal. Det ligger i ett uppehållsrum, i entrén eller är genomgångsrum till lärarrum och arbetsrum…

På 6 av de 33 skolorna är skolbiblioteket öppet mindre än sex timmar i veckan, eller så öppnas det bara när en elev aktivt ber om att personal ska låsa upp. På flera skolor saknas information om öppettider….

Nästan två tredjedelar av skolorna har inget söksystem i biblioteket….

Två av dessa grundkriterier – att biblioteket har en egen lokal, och att eleverna kan söka bland böckerna – har vi använt för att bedöma om skolorna har något som lever upp till lagens krav på skolbibliotek, eller inte.

Vår slutsats är att 21 av de 32 friskolor som vi har besökt, inte lever upp till dessa två grundkrav. En handfull av skolorna har ingetdera….

26 av de 33 granskade skolorna har ingen utbildad bibliotekarie i skolbiblioteket…”

Detta ännu en berättelse om hur marknadsskolan sätter ägarnas vinstintressen före elevernas och samhällets intressen.


Majoritet av tidöväljarna positiv till förbud mot vinst i skolan

Seriges Radio publicerade 1/2 20026 en undersökningen utförd av Indikator Opinion för Ekot.

  • En majoritet av väljarna anser att det är ett bra förslag att förbjuda aktiebolag med vinstsyfte i skolan. Det visar en mätning som Indikator Opinion gjort för Ekot.
  • Även bland de som uppger att de skulle rösta på något av tidöpartierna är det en tydlig majoritet som svarar att det vore bra att förbjuda aktiebolag med vinstsyfte att driva skolor.
  • ”Det har ett brett folkligt stöd”, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator opinion.

Lyssna på inslaget här.

Dribblandet med offentlighetsprincipen fortsätter

I en lagrådsremiss föreslår Regeringen att offentlighetsprincipen ska gälla för fristående skolor men med ett par lättnadsregler för huvudmän som totalt har 340 elever i grund- och gymnasieskola och 100 elever i förskolan.

För dessa mindre huvudmän gäller inte registreringsskyldigheten enligt offentlighets- och sekretesslagen. De ska i stället hålla allmänna handlingar ordnade så att det utan svårighet kan konstateras vilka handlingar som kommer in eller upprättas. Allmänna handlingar som uppenbart är av ringa betydelse för verksamheten ska dock inte behöva hållas ordnade.

Den andra lättnadsregeln är att mindre huvudmän ska behandla en begäran att få ta del av en allmän handling inom den tid som är rimlig med hänsyn till det som begäran omfattar, verksamhetens omfattning och organisation samt andra särskilda omständigheter.

Enligt Skolverkets register finns det 539 privata huvudmän inom grundskolan. Av dessa är det 473 eller 88 procent som har upp till 450 elever och 66 eller 12 procent som har fler. Det blir således en mycket liten andel av huvudmännen där offentlighetsprincipen ska gälla fullt ut. Dessa stora huvudmän, oftast skolkoncerner, har emellertid 64 procent av elever och de små har 36 procent. För förskolan finns ingen statistik på Skolverket men sannolikt blir det fler som får lättnadsregler jämfört med grundskolan. Den stora majoriteten av huvudmän kan tillämpa lättnadsreglerna om förslaget antas av Riksdagen.

Lättnadsregeln att de små slipper registreringsskyldigheten innebär att det är de enskilda huvudmännen som ska avgöra vilka handlingar som ska arkiveras och vilka som de anser vara av ringa värde. Detta lämnar fältet fritt för oseriösa huvudmän att sortera bort sådant som de inte vill visa upp.

Även den lättnadsregel som säger att små huvudmän ska ha ”rimlig tid” på sig att lämna ut handlingar öppnar för trixande. I dag gäller offentlighetsprincipen fullt ut för myndigheter ändå händer det titt som tätt att de försöker fördröja eller hindra ett utlämnande. Senast var det Dagens Nyheter som fick kämpa i månader när de försökte få ut handlingar från Regeringskansliet. Detta problem kommer att bli större med det tolkningsutrymme som de små huvudmännen föreslås få.

En fråga som hänger ihop med offentlighetsprincipen är yttrandefriheten för de anställda. Där har offentliganställda lärare rättigheter att uttala sig kritiskt mot skolans ledning på till exempel föräldramöten. Den möjligheten har inte privatanställda. Men de rättigheterna vill regeringen inte införa för anställda hos enskilda huvudmän. De anser att det skulle medföra ett betydande ingrepp i avtalsfriheten och lojalitetsplikten. Med det menas friheten att träffa bindande avtal om lärares tystnadsplikt.

Det förslag som Regeringen nu lägger är bättre än det som föreslogs förra året men offentlighetsprincipen kommer fortfarande att vara begränsad i större delen av den fristående skolsektorn. Skolinformationsutredningen, som lämnade sitt betänkande förra året, kom fram till att man kan införa offentlighetsprincipen utan begränsningar. Låt det bli riksdagens beslut. Det behövs inga undantag eller lättnadsregler. Offentlighetsprincipen handlar inte om huruvida den innebär ett merarbete för huvudmännen utan den handlar om vår demokratiska insyn i de offentligt finansierade skolorna.

Sten Svensson medlem av Nätverket för en likvärdig skola
Tor Nitzelius tidigare förbundsjurist vid Lärarförbundet

15 förlorade år för insyn i friskolor

”För snart femton år sedan var alla partier och friskolebranschen överens om att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. Nu finns snart ett förslag på riksdagens bord. Hur kunde det ta så lång tid?”

Johan Enfeldt beskriver i sin LO Blogg hur turerna gått fram och tillbaka kring offentlighetsprincipen i svensk skola.. Först är alla partier överens om att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor, sedan kommer tvära lappkast från olika borgerliga partier. Läs blogg-inlägget här.

Elever från rika familjer har oftare behöriga lärare

På Sveriges Lärares uppdrag har SCB undersökt hur den pedagogiska segregationen har utvecklats under de senaste åren. Tidningen Vi Lärare skriver:

”Det är väl belagt i både forskning och praktik att barns socioekonomiska bakgrund har betydelse för deras skolresultat och livschanser. Det har därför länge ansetts som viktigt att skolsystemet kompenserar för skillnader i barns olika förutsättningar. Det gäller inte minst tillgången till legitimerade lärare.

Förra läsåret var andelen legitimerade lärare 53 procent eller lägre i de tio procent grundskolor som hade den lägsta andelen behöriga lärare. I de tio procent med den högsta andelen var å andra sidan legitimationsgraden 88 procent eller högre, vilket illustrerar hur stora skillnader det kan vara frågan om.” Läs hela texten här.