Vad hände när Upplands Väsby knoppade av skolor?

Ny rapport av Sten Svensson för Nätverket för en likvärdig skola. Upplands Väsby, som ligger några mil norr om Stockholm, är den kommun i Sverige som har flest elever i fristående grundskolor, drygt 50 procent. Den höga andelen beror inte bara på de
fria marknadskrafterna utan i Upplands Väsby har den borgerliga majoriteten stöttat
etableringen av fristående skolor genom politiska beslut då de genomfört en så kallad
avknoppning. Inför valet 2006 drev de borgerliga partierna linjen att de skulle knoppa av flera kommunala förskolor och skolor och göra om dem till fristående. Politikernas syfte var att öka valfriheten genom att skapa en mångfald av skolor med andra huvudmän än kommunen.

Avknoppning innebär att en kommun låter en eller flera privatpersoner ta över verksamheter som tidigare utförts av kommunen. Som skäl för avknoppningen brukar anges att man vill skapa mångfald, konkurrens och valfrihet. Med avknoppning ger man marknaden kraftfulla stimulanser genom olika politiska beslut som riktar sig till och ekonomiskt gynnar utvalda personer och företag för att de ska ta över kommunal verksamhet. Genom ett avknoppningsbeslut kan en stor del av en kommuns skolor, till exempel, bli privatiserade vid ett tillfälle.

Läs rapporten här!

Rapportsläpp: Förändring av resursfördelning för ökad likvärdighet i grundskolan

Måndag 2020-03-02 presenterar Nätverket för en likvärdig skola en rapport med förslag till förändrad av resursfördelning för ökad likvärdighet i grundskolan. I rapporten visar vi hur fristående skolor, de flesta vinstsyftande, konsekvent överkompenseras och hur den kommunala skolan missgynnas. Lösningen är att sänka ersättningen till fristående skolor. Det är inte något revolutionerande i sig eftersom det var grundtanken från början när friskolesystemet infördes. De kommunala skolorna har ett större ansvar.

Läs rapporten här.

Bilaga med jämförelse av den utjämnande effekten av statens bidrag och omfördelning till kommunerna samt kommunernas fördelningar till skolorna.

OECD:s Jon Pareliussen om hur skolmarkanden måste styras upp

Mycket läsvärt inlägg från Jon Pareliussen, Sweden Desk, OECD Economics Department, om OECD:s slutsatser om svensk skola. Svidande kritik av hur styrningen fungerar, och klarsynta förslag till åtgärder.

Competition and school choice can be powerful tools to improve school quality, but private interests in many cases differ from the interests of society as a whole. Effective regulation and governance therefore need to steer private providers to deliver for the public good. Ensuring that grades fairly represent pupils’ skills and knowledge would reduce information asymmetries. Private schools’ admission procedures need regulation to hold back school segregation. Municipalities should adjust how they assign pupils to schools by promoting more socially mixed pupil groups while toning down the current strong focus on proximity. Investments in new school capacity can help counteract segregation, notably if coordination between municipalities and private providers improves.