Ny Rapport: Marknadsskolan i Linköping – en rapport om en skola dränerad på resurser och försämrad kvalitet

Denna rapport beskriver hur Linköpings kommun påverkats av marknadsskolan och hur den dräneras på resurser som borde komma elever och skolpersonal till del.

Förlusten i kvalitet och resurser som Linköping drabbats av kan uppskattas till 28 heltidstjänster/år inom grundskolan och 37 heltidstjänster/år inom gymnasieskolan. Eller uttryckt på annat sätt; vinsten som skolkoncernerna plockat ut från skolmarknaden i Linköping är ca 48 000 000 kronor/läsår. Läs rapporten här.

Ny Rapport: Marknadsskolan i Malmö dränerad på resurser och försämrad kvalitet

I Marknadsskolan i Malmö – en rapport om en skola dränerad på resurser och försämrad kvalitet redovisar Nätverket för Likvärdig Skola hur de vinstdrivna skolorna bidrar till sänkt kvalitet och minskade resurser till Malmös elever.

Förlusten i kvalitet och resurser som Malmö drabbats av kan uppskattas till 36 heltidstjänster/år inom grundskolan och 93 heltidstjänster/år inom gymnasieskolan. Eller uttryckt på annat sätt; vinsten som skolkoncernerna plockat ut från skolmarknaden i Malmö är ca 85 000 000 kronor/läsår.

Vinsterna skapas med hjälp av sämre kvalitet där de vinstdrivna skolorna oftast har lägre lärartäthet, färre studie- och yrkesvägledare (SYV), färre lärare med högskoleutbildning och ett segregerat urval av elever. Läs rapporten här.

Ny rapport: Marknadsskolan i Dalarna – en rapport om en skola dränerad på resurser och ökad enfald

I Marknadsskolan i Dalarna – en rapport om en skola dränerad på resurser och ökad enfald redovisar Nätverket för likvärdig skola hur skolkoncernerna fått en helt dominerande ställning bland friskolorna i Dalarna. Cirka 2000 elever gick 2021/2022 i någon av Dalarnas vinstdrivna grundskolor. Sju av tio elever som studerar i en vinstdriven grundskola går i någon av skolkoncernerna AcadeMedia, Internationella Engelska skolan eller Kunskapsskolan.

Av de 2000 elever som studerar i en fristående gymnasieskola i Dalarna går 1454 elever i en AcadeMediaskola. Det betyder att AcadeMedia har 74 procent av den vinstdrivna gymnasiemarknaden i Dalarna. Av mångfald har det blivit enfald. Läs rapporten här.

Ny Rapport: Skolkoncernen Kunskapsskolan i siffror

Kunskapsskolan är en av de större skolkoncernerna i Sverige med drygt 12 000 elever i 29 grundskolor och 2400 elever i sju gymnasieskolor. Antalet anställda är drygt 1 200.

Kunskapsskolan är ett familjeföretag ägt av Peje Emilsson och hans tre barn.

Med hjälp av Skolverkets statistik från läsåret 22/23 (eller 21/22 där senare sammanställning inte finns) har vi sammanställt en bild över grundskoledelen i skolkoncernen Kunskapsskolan.

Kunskapsskolan har i genomsnitt högre meritpoäng än de kommunala skolorna och utmärker sig med att sätta högre betyg efter att hänsyn tagits till resultaten i de nationella proven. Läs rapporten här.

Ny rapport: Internationella Engelska Skolan har problem

Internationella Engelska Skolan, IES, en av de mest framgångsrika och snabbväxande skolkoncernerna, har på senare år stött på en rad problem. De har gått från ett läge där kommunerna tog emot dem med öppna armar till en situation där de har mött ett ökande lokalt motstånd. Sten Svensson har för Nätverket för en likvärdig skola sammanställt läget i en ny rapport.

I rapporten redovisas läget kommun för kommun. Finns orten där du bor med?

Ny rapport: Reformer för ökad likvärdighet i skolan bör testas igen i riksdagen

Partierna till vänster vill reformera skolan för att förbättra likvärdigheten. Även flera partier till höger vill numera se reformer. Problemet är att de säger en sak, men hittills har röstat på ett annat sätt i riksdagen. Men det är önskvärt om reformförslagen testas i riksdagen igen efter valet eftersom det på flera punkter har skett en förskjutning i inställning sedan valet 2018. Det konstaterar Nätverket för en likvärdig skola som genomfört en enkät med partierna och riksdagskandidaterna om hur de ser på skolpolitiken. Resultaten presenteras i en rapport.

Rapporten visar å ena sidan att det finns en tydlig skillnad mellan vänster och höger, men å andra sidan finns också tydliga tecken på att flera av partierna till höger nu överger några av sina tydliga positioner från 2018. Det gäller exempelvis frågan om vinstuttag och frågan om etableringsfrihet. Det borde öka möjligheterna för att få igenom förslag som skulle öka likvärdigheten.

SD utmärker sig genom att vara det parti som är minst benäget av alla att genomföra reformer för att skapa en ökad likvärdighet. SD motsätter sig helt ändringar av skolpengen, kösystemet och etableringsrätten.

En slutsats blir att förslag om att reformera skolan bör testas i riksdagen oavsett valutslag. Partierna till vänster har redan visat att de vill ändra i bland annat skolpeng och urvalskriterier. Om de borgerliga partierna menar allvar med vad de nu säger borde det vara möjligt att få igenom några av förslagen. Ett stort hot mot alla förändringar är dock ett starkt SD.

Läs rapporten här.

Vad hände när Upplands Väsby knoppade av skolor?

Ny rapport av Sten Svensson för Nätverket för en likvärdig skola. Upplands Väsby, som ligger några mil norr om Stockholm, är den kommun i Sverige som har flest elever i fristående grundskolor, drygt 50 procent. Den höga andelen beror inte bara på de
fria marknadskrafterna utan i Upplands Väsby har den borgerliga majoriteten stöttat
etableringen av fristående skolor genom politiska beslut då de genomfört en så kallad
avknoppning. Inför valet 2006 drev de borgerliga partierna linjen att de skulle knoppa av flera kommunala förskolor och skolor och göra om dem till fristående. Politikernas syfte var att öka valfriheten genom att skapa en mångfald av skolor med andra huvudmän än kommunen.

Avknoppning innebär att en kommun låter en eller flera privatpersoner ta över verksamheter som tidigare utförts av kommunen. Som skäl för avknoppningen brukar anges att man vill skapa mångfald, konkurrens och valfrihet. Med avknoppning ger man marknaden kraftfulla stimulanser genom olika politiska beslut som riktar sig till och ekonomiskt gynnar utvalda personer och företag för att de ska ta över kommunal verksamhet. Genom ett avknoppningsbeslut kan en stor del av en kommuns skolor, till exempel, bli privatiserade vid ett tillfälle.

Läs rapporten här!

Rapportsläpp: Förändring av resursfördelning för ökad likvärdighet i grundskolan

Måndag 2020-03-02 presenterar Nätverket för en likvärdig skola en rapport med förslag till förändrad av resursfördelning för ökad likvärdighet i grundskolan. I rapporten visar vi hur fristående skolor, de flesta vinstsyftande, konsekvent överkompenseras och hur den kommunala skolan missgynnas. Lösningen är att sänka ersättningen till fristående skolor. Det är inte något revolutionerande i sig eftersom det var grundtanken från början när friskolesystemet infördes. De kommunala skolorna har ett större ansvar.

Läs rapporten här.

Bilaga med jämförelse av den utjämnande effekten av statens bidrag och omfördelning till kommunerna samt kommunernas fördelningar till skolorna.