Marknadsskolan i Uppsala – en rapport om försämrad kvalitet i en skola dränerad på resurser

Denna rapport beskriver hur Uppsala kommun påverkats av marknadsskolan och hur den dräneras på resurser som borde komma elever och skolpersonal till del.
Förlusten i kvalitet och resurser som Uppsala drabbats av kan uppskattas till 20 heltidstjänster/år inom grundskolan och 34 heltidstjänster/år inom gymnasieskolan. Eller uttryckt på annat sätt; vinsten som skolkoncernerna plockat ut från skolmarknaden i Uppsala är ca 39 000 000 kronor/läsår

http://likvardigskola.nu/wp-content/uploads/2025/10/Marknadsskolan-i-Uppsala.pdf

Ny rapport om gymnasiala yrkesutbildningen i Stockholm

Rapporten visar hur gymnasiets yrkesutbildningar har utvecklats i Stockholm Stad sedan 2000-talets början. En ödesdiger tilltro till marknadskrafterna har medfört ett gravt underskott på gymnasiala yrkesutbildningar i staden.

Ett offentligt panelsamtal med utgångspunkt i rapporten kommer att hållas lördag 18 oktober 13.00 i Palmesalen, ABF-huset i Stockholm. I panelen deltar:

Mia Nikali, LO, Johan Olsson, Svenskt Näringsliv, Jan Jönsson (L), Stockholm, Simon Froster Delbom (s), John Nilsson, Sveriges Lärare samt Bo Karlsson, Nätverket för en Likvärdig Skola.

De yrkesinriktade gymnasieutbildningarnas nedmontering och förfall, utvecklingen i Stockholm åren 2000 till 2024.

Läs rapporten http://likvardigskola.nu/wp-content/uploads/2025/10/Rapport-fran-Likvadig-skola-Den-gymnasiala-yrkesutbildningens-nedmontering-och-forfall-Stockholm-2000-2024.pdf

http://likvardigskola.nu/wp-content/uploads/2025/09/Rapport-fran-Likvardig-skola-Den-gymnasiala-yrkesutbildningens-nedmontering.docx

Skolpengen stoppar mindre barngrupper trots att barnen blir färre

Johan Enfeldt skriver i LO-bloggen att

” Risken är stor att beslutsfattarna lurar både sig själva och oss medborgare här. Minskade barnkullar ger inte automatiskt mer resurser till skolan så länge vi finansierar den per barn eller elev med skolpeng. Utbildningsministerns resonemang om skolan haltar dessutom på fler sätt. Det kommer ta många år innan grundskola och gymnasium påverkas av att barnkullarna nu minskar kraftigt. Eleverna i skolan kommande år är alla födda sedan länge.

Kan vi då göra på något annat sätt? Ja, kommuner måste inte finansiera förskolor med en peng per barn. Det har däremot blivit vanligt, närmast praxis att göra så. Lagen föreskriver nämligen att fristående förskolor ska finansieras med ett ”bidrag till huvudmannen för varje barn vid förskoleenheten”, och att detta ska räknas ut per barn på samma sätt som i kommunal verksamhet. Då är det enklast om även de kommunala enheterna finansieras med peng. (Samma modell gäller i skolan.)” Läs hela blogginlägget här.

Tidskriften ”Utbildning och demokrati”: Förskolesektorn, FoU-program och ULF projekt utifrån den didaktiska vem-frågan.

I den här artikeln studeras Ifous (Innovation, forskning och utveckling för skola och förskola) forsknings- och utvecklingsprogram (FoU-program) och Utbildning, lärande och forskningsprojekt (ULF-projekt, inklusive ULF-nätverk). Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad som kan känneteckna förskolesektorn och dess skolhuvudmän i relation till medverkan i FoU-program3 och ULF-projekt4 utifrån en didaktisk vem-fråga. I artikeln ställs frågan om vilka huvudmän som deltar i dessa omfattande satsningar. Resultaten redovisar bristande likvärdighet, socio-ekonomisk och pedagogisk segregering och att den fristående sektorn är helt frånvarande, med ett undantag i ett projekt. Läs artikeln här.

Lärare i vinstdrivna skolor tjänar 13 000 kronor mindre per år än de i kommunala skolor.

Tidningen Vi Lärare skriver: ”Analysen är gjord av Pontus Bäckström, fil.dr och samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare.

– Analyserna visar att grundskole- och gymnasielärare på vinstdrivande friskolor i genomsnitt tjänar 1 100 kr mindre i månaden än sina kollegor på kommunala skolor. Lärare på icke-vinstdrivande friskolor tjänar i genomsnitt 800 respektive 500 kronor mindre. Motsvarande resultat syns inte i förskolan. Där tjänar i stället lärare på vinstdrivande enskilda förskolor i genomsnitt 400 kronor mer i månaden, säger Pontus Bäckström.” Läs artikeln här.

Anna Olskog: Marknadsskolan får underkänt av landets lärare

I en debattartikel i Sundsvall Tidning skriver ordförande i Sveriges Lärare att ”Svensk skola är i dag är formad av ett marknadstänkande som saknar motstycke.

Kundorienteringen har negativa sidoeffekter. Lärarna ser med växande oro på utvecklingen.

Under 1990-talet skedde flera reformer som förändrade det svenska skolsystemet; skolan kommunaliserades och en friskolereform genomfördes. Resultatstyrningen ökade samtidigt som skolans styrdokument gick från att garantera resursmässiga ramar till att i ökad utsträckning vara en rättighetskatalog för vårdnadshavare och elever.

I spåren av detta har marknadsmekanismer alltmer styrt skolväsendet. Flera statliga utredningar om hur skolan ska reformeras har presenterats, men det är tveksamt om förslagen räcker för att återupprätta ett likvärdigt och professionellt skolväsende.” Läs debattartikeln här.

Rapport från Sveriges Lärare Marknadsskolan: en förlust för samhället

En rapport om hur marknadsmekanismer drabbar elever, vårdnadshavare och lärare. En kraftig majoritet, nio av tio lärare, vill fasa ut vinstutdelningen i skolan.” Rapporten skriver att ”Vinstintresse är inte ett fungerande sätt att bedriva skolverksamhet på. När vi har låtit våra medlemmar säga sitt i frågan är det en tydlig majoritet som är negativt inställda till att skolor ska kunna ta ut vinst som inte återinvesteras i verksamheten. Det gäller även lärare som arbetar på friskolor med vinstintresse. Den allmänna opinionen håller med: 74 procent av svenskarna anser att företag med vinstsyfte bör förbjudas att driva skolor, visar 2025 års SOM-undersökning från Göteborgs universitet.
Det torde vara självklart att skolan, som skapar kunskap och bygger vår demokrati, inte bör vara beroende av aktieägares vinstintressen och avkastningskrav.” Läs rapporten här.

Norsk utredning: Det går att fasa ut vinster i välfärden

Går det att rulla tillbaka marknadiseringen av den offentliga sektorn, och avskaffa vinster i välfärden? Svaret från den omfattande norska avkommersialiseringsutredningen är ett otvetydigt ja. Ja, det går att fasa ut vinstdrivande, kommersiella aktörer från välfärdstjänster som skola, sjukvård och äldreomsorg. Det som krävs är politisk vilja. Avkommersialiseringsutredningen, NOU 2024:17 Kommersielle og ideelle aktørers rolle i fellesskapets velferdstjeneste, lade fram sitt slutbetänkande i augusti 2024. Den här rapporten är en översättning av utredningens samman[1]fattning och viktigaste slutsatser. Läs rapporten här. Och här en artikel i DN 13/1 2025 om utredningen.

Almega Utbildning tidigt ute och lobbar kring utredningar om vinst och skolpeng

Friskolornas Riksförbund lades ner under höst 2024 efter att skolkoncernerna insett att organisationen misslyckats med att vända opinionen mot marknadsskolan. I dess ställe startades Almega Utbildning och till förbundsdirektör utsågs tidigare kanslichefen, Andreas Mörck, på Sveriges Lärare. Att Andreas Mörck byte till arbetsgivarsidan och ställde sig i främsta ledet för att försvara marknadsskolan sågs som ett stort svek av representanter från lärarfacket. I samband med de kommande utredningarna kring skolpeng och vinst i skolan har Almega Utbildning förkommit de aktuella utredningarna genom att göra sina egna kring samma frågor. Avsikten är förstås att påverka regering och riksdag att göra utredningarna så tandlösa som möjligt. Nätverket för en Likvärdig Skola kommer att ge sin syn på utredningarna genom debattartiklar och delta i remissarbetet. Länk till Almegas utredning hittar ni här.

Partier rör sig om skolans likvärdighet

Den senaste tiden har vi fått bevittna en del skolpolitiska utspel som Nätverket vill uppmärksamma. Det är utspel som alla antyder en förändring av skolpolitiken i en riktning som i större eller mindre grad överensstämmer eller åtminstone ligger i närheten av Nätverkets program för ökad likvärdighet.

Från socialdemokratiskt håll har S-föreningen Reformisterna tillsammans med Socialdemokratiska Skolföreningen släppt en rapport ”Vägen till en samhällsbyggande skola”. Rapporten analyserar skolsystemets brister ur tre, till stor del sammanhängande, perspektiv, marknadiseringen, företagiseringen och juridifieringen. Författarna argumenterar för återupprättande av en samhällsbyggande skola där betoning ligger mindre på private good och mer på public good. De hävdar övertygande att en sådan förändring kräver ett uppbrott från såväl märkvärdisering som företagisering och juridifiering. Rapporten avslutas med 20 reformförslag. Vissa av förslagen överensstämmer tämligen väl med Nätverkets program, om än mer försiktiga när det kommer till formuleringar.  En del förslag i rapporten berör frågor där vi i Nätverket inte tagit ställning då de inte självklart ligger inom ramen för vårt tydliga fokus på skolans likvärdighet.

Det är naturligtvis högst osäkert vilket avtryck rapporten kommer att ge på det socialdemokratiska partiets politik. Den är ändå ett lovande exempel på diskussionen som förs inom (s). Läs rapporten här.

Liberalerna har genom Johan Persson och Lotta Edholm gjort en rad utspel om skolan under året. Partiet försöker uppenbart återerövra sin traditionella position som Sveriges skolparti. Skiftet på posten som utbildningsminister där partiledaren Johan Persson nu tagit över ska nog ses som en del av strategin. Sannolikt är det också en del i ansträngningarna att bli tillräckligt relevanta för att kravla sig över 4%-spärren.

Utöver utspel på temat ”hårdare tag” som visitering av skolelever, larmbågar vid skolentréer med mera har det också kommit förslag ägnade att stärka likvärdigheten. I likhet med förslagen från den (s)-märkta rapporten om en samhällsbyggande skola vill man ersätta mål- och resultatstyrning och NPM med en regelstyrning av verksamhetens ramar som t ex tillgång till elevhälsa, skolbibliotek och läromedel liksom reglering av klasstorlekar, halvklassundervisning, lärares undervisningstid med mera.

Partiet har under året ofta återkommit till att det vill åstadkomma en helrenovering av friskolesystemet och har upprepat gett uttryck för självkritik och beskrivit sig som naiva när det gäller sin hittillsvarande skolpolitik när det gäller friskolor. Johan Persson har också i intervjuer öppnat för att inte bara begränsa utrymmet för vinstuttag utan helt förbjuda sådana. Läs mer här och här. Lyssna på Ekots lördagsintervju med Johan Persson här.

Liberalernas omsvängning i skolpolitiken är naturligtvis välkommen. Men det måste påpekas att Johan Persson och Lotta Edholm gör sina mer långtgående utspel som representanter för Liberalerna, inte för regeringen i egenskap av utbildnings- respektive skolminister. Uppenbart har de inte fått gehör i regeringsunderlaget för sina nya ståndpunkter. Återstår att se vilket som kommer att väga tyngst i skarpt läge, lojaliteten mot kompisarna i Tidögänget eller omsorgen om skolan.

Också Centerpartiet rör sig i skolpolitiken. Några positionsförändringar gjorde partiet i slutet av förra året, bland annat när det gäller skolpengen. Partiet vill se mindre klasstorlekar men oklart om de vill ha en tvingande reglering. De vill öka möjligheterna att söka och komma in på gymnasiets yrkesprogram för elever med F-betyg, de vill införa ett gemensamt skolval, avskaffa kö som urvalsgrund, förbjuda vinstutdelning vid kvalitetsbrister med mera. Omorienteringen är välkommen men att kalla den en helomvändning är att överdriva förändringarna. Centern ligger långt efter Liberalerna när det gäller att göra upp med sin tidigare skolpolitik, åtminstone när det gäller retoriken.

För närvarande arbetar dock en intern arbetsgrupp med förslag till en reviderad skolpolitik. Vad som hittills har läckt från arbetsgruppen är att man vill ställa sig bakom att kommunerna ska ha bestämmanderätten över friskoleetableringar i kommunen. Det blir intressant att följa vad arbetsgruppen kommer att föreslå och vad som kommer att göra avtryck i Centerpartiets politik. Läs mer här. Lyssna på intervju med Niels Paarup-Petersen i Skolledarkvarten här.