Kategori: Uncategorized

Gunnar Hökmark en tongivande politiker inom Liberalerna kritiserar stark den nya partiledningens inställning till att fasa ut vinstintressen från skolan: ”De senaste åren har Liberalerna förändrat sin skolpolitik dramatiskt. Kärnan i den nya politiken är en massiv kritik mot friskolor i allmänhet och de som drivs som aktiebolag i synnerhet. Den organisationsform som har gett mest stabilitet och kunnat ge ständigt fler elever tillgång till konkret valfrihet utpekats besynnerligt nog som det stora problemet i den svenska skolan.” Läs hela debattinlägget från Dagens Industri 21 november här.

Johan Enfeldt skriver i LO-bloggen att

” Risken är stor att beslutsfattarna lurar både sig själva och oss medborgare här. Minskade barnkullar ger inte automatiskt mer resurser till skolan så länge vi finansierar den per barn eller elev med skolpeng. Utbildningsministerns resonemang om skolan haltar dessutom på fler sätt. Det kommer ta många år innan grundskola och gymnasium påverkas av att barnkullarna nu minskar kraftigt. Eleverna i skolan kommande år är alla födda sedan länge.

Kan vi då göra på något annat sätt? Ja, kommuner måste inte finansiera förskolor med en peng per barn. Det har däremot blivit vanligt, närmast praxis att göra så. Lagen föreskriver nämligen att fristående förskolor ska finansieras med ett ”bidrag till huvudmannen för varje barn vid förskoleenheten”, och att detta ska räknas ut per barn på samma sätt som i kommunal verksamhet. Då är det enklast om även de kommunala enheterna finansieras med peng. (Samma modell gäller i skolan.)” Läs hela blogginlägget här.

I den här artikeln studeras Ifous (Innovation, forskning och utveckling för skola och förskola) forsknings- och utvecklingsprogram (FoU-program) och Utbildning, lärande och forskningsprojekt (ULF-projekt, inklusive ULF-nätverk). Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad som kan känneteckna förskolesektorn och dess skolhuvudmän i relation till medverkan i FoU-program3 och ULF-projekt4 utifrån en didaktisk vem-fråga. I artikeln ställs frågan om vilka huvudmän som deltar i dessa omfattande satsningar. Resultaten redovisar bristande likvärdighet, socio-ekonomisk och pedagogisk segregering och att den fristående sektorn är helt frånvarande, med ett undantag i ett projekt. Läs artikeln här.

Tidningen Vi Lärare skriver: ”Analysen är gjord av Pontus Bäckström, fil.dr och samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare.

– Analyserna visar att grundskole- och gymnasielärare på vinstdrivande friskolor i genomsnitt tjänar 1 100 kr mindre i månaden än sina kollegor på kommunala skolor. Lärare på icke-vinstdrivande friskolor tjänar i genomsnitt 800 respektive 500 kronor mindre. Motsvarande resultat syns inte i förskolan. Där tjänar i stället lärare på vinstdrivande enskilda förskolor i genomsnitt 400 kronor mer i månaden, säger Pontus Bäckström.” Läs artikeln här.

I en debattartikel i Sundsvall Tidning skriver ordförande i Sveriges Lärare att ”Svensk skola är i dag är formad av ett marknadstänkande som saknar motstycke.

Kundorienteringen har negativa sidoeffekter. Lärarna ser med växande oro på utvecklingen.

Under 1990-talet skedde flera reformer som förändrade det svenska skolsystemet; skolan kommunaliserades och en friskolereform genomfördes. Resultatstyrningen ökade samtidigt som skolans styrdokument gick från att garantera resursmässiga ramar till att i ökad utsträckning vara en rättighetskatalog för vårdnadshavare och elever.

I spåren av detta har marknadsmekanismer alltmer styrt skolväsendet. Flera statliga utredningar om hur skolan ska reformeras har presenterats, men det är tveksamt om förslagen räcker för att återupprätta ett likvärdigt och professionellt skolväsende.” Läs debattartikeln här.

”En rapport om hur marknadsmekanismer drabbar elever, vårdnadshavare och lärare. En kraftig majoritet, nio av tio lärare, vill fasa ut vinstutdelningen i skolan.” Rapporten skriver att ”Vinstintresse är inte ett fungerande sätt att bedriva skolverksamhet på. När vi har låtit våra medlemmar säga sitt i frågan är det en tydlig majoritet som är negativt inställda till att skolor ska kunna ta ut vinst som inte återinvesteras i verksamheten. Det gäller även lärare som arbetar på friskolor med vinstintresse. Den allmänna opinionen håller med: 74 procent av svenskarna anser att företag med vinstsyfte bör förbjudas att driva skolor, visar 2025 års SOM-undersökning från Göteborgs universitet.
Det torde vara självklart att skolan, som skapar kunskap och bygger vår demokrati, inte bör vara beroende av aktieägares vinstintressen och avkastningskrav.” Läs rapporten här.