Nu pågår en tävlan om vem som har tuffaste åtgärderna mot den misslyckade svenska marknadsskolan

Regeringen och skolminister Lotta Edholm hävdar att ”Borgerligheten gör nu en kraftig omprövning av skolpolitiken i Sverige” och  Ersättningen till friskolor ska göras om i grunden”. samt att ”Det ska inte längre vara möjligt att tjäna pengar på att dra ner kvalitén”,

På en pressträff i riksdagen i februari 2024 säger Mikael Damberg(s) att
” Samhället måste återta kontrollen över skolan från marknaden och förbjuda vinstuttagen” och lägger fram tre nya förslag på åtgärder:
-Förbjud vinster istället för att utreda tillfälliga och otillräckliga begränsningar som förespråkas av skolkoncernerna själva.
-Förbjud snåriga ägarupplägg och skolpengsflykt.
-Bryt upp skolkoncernerna och begränsa hur många skolor som får ingå i en koncern.

Men vore inte det enklaste att göra verklighet av det ordförande i Sveriges Lärare Åsa Fahlén säger: ”Vi tycker inte att aktiebolag ska få driva skolor.”

Ny Rapport: Marknadsskolan i Linköping – en rapport om en skola dränerad på resurser och försämrad kvalitet

Denna rapport beskriver hur Linköpings kommun påverkats av marknadsskolan och hur den dräneras på resurser som borde komma elever och skolpersonal till del.

Förlusten i kvalitet och resurser som Linköping drabbats av kan uppskattas till 28 heltidstjänster/år inom grundskolan och 37 heltidstjänster/år inom gymnasieskolan. Eller uttryckt på annat sätt; vinsten som skolkoncernerna plockat ut från skolmarknaden i Linköping är ca 48 000 000 kronor/läsår. Läs rapporten här.

DN:s ledarsida bekymrad över segregation, skolpeng och ”kundskolan”

Under rubriken Fem skolreformer som inte kostar en krona – men kräver modiga politiker konstaterar man att ”Medan många länder strävar efter en socialt blandad elevgrupp, går Sverige i motsatt riktning. Det kan delvis lösas genom att slopa köerna till friskolor, införa ett gemensamt skolval där inga platser är paxade på förhand…”. Och har förstått att en likvärdig skola kräver jämlikhet och refererar till Pisachefen Andreas Schleicher ”att jämlikhet är grunden för hur ett land lyckas upprätthålla ett fungerande samhällssystem och hur det klarar sig ekonomiskt.”

Vidare sågar ledaren vårt system med skolpeng och skriver att ”det kompensatoriska uppdraget försvåras av segregationen, eftersom det krävs större resurser per elev i socioekonomiskt utsatta skolmiljöer än om samma barn går i blandade klasser. Dessutom har Riksrevisionen slagit fast att modellen med skolpeng missgynnar elever i kommunala skolor, och då framför allt de barn som behöver extra stöd.”

Ledaren avslutar med att vår marknadsskola där eleven är ”kund” inte ger oss bättre resultat:
” När resursstarka föräldrar tillåts skapa fördelar åt sina barn på andras bekostnad blir slutresultatet sämre på totalen.”

Bra att DN:s ledarsida efter 30 år med friskolereform insett systemets avigsidor med segregation, ett dysfunktionellt skolpengssystem och ”kundskola”. Men låt det inte dröja 30 år till innan de inser att också de vinstdrivande skolorna måste avvecklas. Läs ledaren här.

Ny Rapport: Marknadsskolan i Malmö dränerad på resurser och försämrad kvalitet

I Marknadsskolan i Malmö – en rapport om en skola dränerad på resurser och försämrad kvalitet redovisar Nätverket för Likvärdig Skola hur de vinstdrivna skolorna bidrar till sänkt kvalitet och minskade resurser till Malmös elever.

Förlusten i kvalitet och resurser som Malmö drabbats av kan uppskattas till 36 heltidstjänster/år inom grundskolan och 93 heltidstjänster/år inom gymnasieskolan. Eller uttryckt på annat sätt; vinsten som skolkoncernerna plockat ut från skolmarknaden i Malmö är ca 85 000 000 kronor/läsår.

Vinsterna skapas med hjälp av sämre kvalitet där de vinstdrivna skolorna oftast har lägre lärartäthet, färre studie- och yrkesvägledare (SYV), färre lärare med högskoleutbildning och ett segregerat urval av elever. Läs rapporten här.

Konkurrensen mellan skolor har fått lärarna att känna sig som servicepersonal.

I rapporten ”Den skadliga konkurrensen” konstateras att arbeta som lärare idag har många likheter med jobb i en kundmottagning eller på en marknadsavdelning. ”Skollagen måste skrivas om och möjligheten att ta ut vinst fasas ut” säger Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén i Vi Lärare. Läs rapporten här.

Sveriges Lärares krav:

Kraven i korthet:

  • Vinst- och marknadsskola ska fasas ut och till dess detta är genomfört ska eventuell vinst återinvesteras i verksamheten.
  • Skollag och läroplaner måste skrivas om så det blir tydligt att det är professionen som avgör hur samarbetet med vårdnadshavarna ska se ut.
  • Huvudmän måste ta sitt ansvar när det kommer till att minska kundorienteringen i skolorna med bland annat tydliga riktlinjer kring hur och när kommunikation med vårdnadshavare ska ske.
  • Elever som är i behov av stöd måste få det. Detta minskar också konfliktytan mellan lärare och vårdnadshavare.

Därför är skolpengen orsaken till skenande betyg

PISARASET När man nu vill kontrollera bort betygsinflationen med nationella prov är det som att bota feber med kalla bad, skriver Per Kornhall i Vi Lärare.
”Att alla stora kommuner nu använder sig av skolpeng också till sina egna skolor beror på konkurrensen från friskolor och på trycket från friskolornas advokater. Men det har aldrig beslutats på nationell nivå. Vi har alltså en finansieringsform som ingen tänkt sig.”
.Läs krönikan här.

Är det början till slutet för marknadsskolan vi ser?

Det senaste året har skolminister Lotta Edholm gått ut hårt mot den marknadsdrivna skolpolitiken. Hon säger att regeringen ska göra en radikal omläggning och ändra skolpolitikens drivkrafter för att skapa ett mer likvärdigt skolsystem. 

För att klara denna omläggning har regeringen tillsatt en rad utredningar. En ska föreslå skärpta krav och olika vinstbegränsningar för fristående huvudmän. En annan ska föreslå åtgärder för att komma till rätta med betygsinflationen. En tredje ska se över resursfördelningen både till kommunala och de fristående skolor. Regeringen har också genomfört en satsning på läromedel, föreslagit att skolbiblioteken ska vara bemannade och lagt om IT-politiken. 

Under trettio år har regeringspartierna sagt nej tillatt ändra något avgörande i marknadsskolans regelverk. Så sent som förra året röstade de nej till att rättställa ersättningen till de fristående skolorna och att göra om kösystemet till de fristående skolorna. Men nu ska regeringen genomföra de största förändringarna på trettio år, enligt Lotta Edholm. Hur kommer det sig? 

Svaret är att regeringen är tvungen göra något annars riskerar de att tappa hela frågan. De är tvungna av en lång rad skäl. För det första så levererar inte det marknadsdrivna skolsystemet det som utlovades. Det blev inte högre kvalitet, bättre resultat och lägre kostnader utan det har blivit tvärtom. 

Ett annat skäl är att det har kommit flera utredningar och rapporter som visat på allvarliga problem med den marknadsdrivna skolpolitiken. Den senaste är Riksrevisionens rapport som visar att de fristående skolorna är överkompenserade ekonomiskt. 

Ett tredje skäl är att det ständigt dyker upp nya avslöjanden om trixande med skolpengen och annat fuffens. Det har vuxit fram en grupp mycket kunniga skoljournalister som kritiskt granskar friskolesektorn och dess verksamhet och det kommer ständigt nya avslöjanden. 

Det är skolpeng som går till fjällstugor och det är hästgymnasier utan hästar med mera.   

Ett fjärde skäl är att allt fler lärare har reagerat offentligt mot marknadsskolans effekter. Till och med lärare i fristående skolor, med sin begränsade yttrandefrihet, har reagerat. Lärarnas och skolledarnas fackliga organisationer har också tagit tydlig ställning mot den marknadsdrivna skolpolitiken. 

Det blir också allt fler kommunpolitiker, även borgerliga, som ser de negativa effekterna av friskoleetableringar. Allt fler säger nej till koncernskolorna eftersom de ser att välfungerande kommunala skolor får stora problem och att kostnaderna ökar  

Kritiken av marknadsskolan har även tagits upp på flera dagstidningars ledarsidor. Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgsposten och Hallandsposten till exempel, har regelbundet ledare som är kritiska till olika marknadseffekter inom skolan.  

Ytterligare ett skäl är den ökade brottsligheten inom välfärden. När privatiseringarna började genomföras under 1990-talet var aningslösheten total. Man tog för givet att alla huvudmän skulle följa lagstiftningen. Men de kriminella såg snabbt att regelverken var vidöppna för bedrägerier och att pengarna flödade. En omfattande brottslighet har kommit i spåren av välfärdens privatisering. 

Även läget i väljaropinionen verkar för en förändring av skolpolitiken. Enligt SOM-institutet vid Göteborgs universitet är väljarna i alla partier i en ökande grad kritiska till vinster i välfärden. Väljarna vill ha valfrihet men inte vinstdrivna företag. Att driva en politik som gynnar marknadsskolan är ingen fråga som vinner röster. 

Tillsammans har detta lett till att det rikspolitiska stödet till marknadsskolan har förändrats.  

I dag pågår en omprövning inom Centerpartiet och viss kritik finns även inom Liberalerna och Moderaterna. Även i de borgerliga ungdomsförbunden finns en betydande kritik.  

Sammanfattar man läget så finns det inte längre något stöd för en marknadsdriven skolpolitik, Lotta Edholm måste agera. 

Det finns ytterligare en faktor som påverkar regeringens agerande. Regeringens opinionsmässiga läge är krisartat. M backar och L och KD ligger under 4-procentgränsen och riskerar att åka ut. När M backar minskar även stödrösterna till L och KD. I detta läge kan skolpolitiken vara en väg framåt för L. Om de lyckas få lärarnas och allmänhetens stöd för sin skolpolitik kan det räcka för att nå 4 procent.  

Med utredningarna som ska skärpa regelverket för skolbolagen och med satsningar på läromedel med mera vänder regeringen sig till lärare som är kritiska till marknadsskolan. Men Lotta Edholms olika förslag kommer inte att avskaffa marknadsskolan. Syftet är att förändra så att systemet kan vara kvar. Förändringarna ska vara så stora att tillräckligt många lärare tror på dem samtidigt ska de vara så små att de stora skolkoncernerna kommer att klara dem. Så är direktiven formulerade. 

Men sett på lite längre sikt kommer denna skolpolitik att avskaffas. Sakta men säkert byggs en politisk majoritet upp för att återigen sätta skolan under demokratisk kontroll och avskaffa skolbolag, vinster, NPM-styrning med mera. 

Sten Svensson  

Försämra inte vår kunskap om skolan

Fyra nationalekonomer skriver på SVD debatt att ny utredning hotar att försämra tillgången på skolstatistik. De skriver att ”Utredningens förslag riskerar att kraftigt försämra tillförlitligheten och tillgången på skolstatistik” och problem med förslaget är att redan existerande statistik inte kommer vara tillgänglig. Det är också osäkert om nya uppgifter kommer sparas för framtiden, vilket innebär att analyser av skolväsendet riskerar att begränsas till ett fåtal år.”
Vidare konstaterar de att Utredningen föreslår att Skolverket ska ta över ansvaret för att leverera skolstatistik till olika intressenter, men utlämnandet kommer att avgränsas till analyser inom Skolverkets verksamhetsområde. Förslaget begränsar också på förhand vilka skol-, lärar- och elevuppgifter som får användas. Detta är en radikal försämring av skolstatistikens tillgänglighet.” Läs debattartikeln här.