”Vinstutdelning till skolägare måste genast förbjudas”

I Dagens Industri ger Skolledarna förslag till Muharrem Demirok och Centerpartiet hur de kan förändra partiets skolpolitik. ”Som företrädare för landets skolledare ser vi mycket positivt på en sådan förflyttning. Vill Centerpartiet ha inspiration till nya ståndpunkter gällande vinstutdelning och ett ökat statligt ansvar för finansieringen av skolan behöver inte Muharrem Demirok leta länge. Sveriges Skolledare vet vad som måste göras.” Läs debattartikeln här.

Marknadsskolan ett lotteri utan nitlotter för skolkoncernerna

Här beskriver Johan Enfeldt, medlem i Nätverket för en likvärdig skola, varför det är riskfritt för riskkapital att driva skolor. Skolföretagen verkar på en marknad där priset sätts av politiker, alla får lika mycket betalt, alla får leverera och ingen har något ansvar.

Alla som har kritiserat vårt skolsystem har mött argumentet: ”Men vadå, byggbolaget som byggde skolan fick ju göra vinst, vad är problemet om skolan också gör det?” Alltför ofta stannar diskussionen där, men det är egentligen inte svårt att säga emot.

Fortsätt läs här.

Den svenska marknadsskolan och betyginflationen – ännu en rapport

Återigen kommer en rapport som visar på problemen med betygsinflationen i de svenska skolorna. Denna gång från Riksrevisionsverket. Här kan du ta del av den och ett antal andra rapporter kring betygsinflationen.

Riksrevisionen har kommit med rapporten Statens insatser för likvärdig betygssättning – skillnaden mellan betyg och resultat på nationella prov (RiR 2022:22).

På deras hemsida från den 27 oktober 2022 hänvisas till rapporten och där slår man fast:

”Problemet med att vissa skolor ger sina elever omotiverat höga betyg har uppmärksammats under lång tid. Riksrevisionens granskning visar att statens insatser för en mer likvärdig betygssättningen inte har gett önskat resultat.”

Här kan du läsa Riksrevisionens rapport.

Tidigare rapporter om betygsinflation och marknadsskolan

I LR:s tidning Skolvärlden sammanfattas SNS:s rapport, Resultat och betygssättning i gymnasiefriskolor från 26 september 2022 med att elever på fristående gymnasieskolor får högre betyg och aktiebolagsskolorna sätter särskilt höga betyg. Och inget tyder på att det hänger ihop med faktiska kunskaper,

Här kan du läsa Skolvärldens artikel och ladda ner hela rapporten på sns.se.

Tidningen Ämnesläraren, Lärarförbundet, rapporterar i juni 2022:                              

”Betyget A i årskurs nio är nästan 50 procent vanligare i friskolor, visar Ämneslärarens granskning. Samtidigt ökar betygsinflationen kraftigt även i de kommunala skolorna.
– Att hela systemet utsätts på det här viset är inte rimligt. Marknadsstyrningen måste bort, säger forskaren Alli Klapp.” 

I Stockholms universitet/nyheter februari 2022 intervjuas forskaren Jonas Vlachos om den svenska marknadsskolan inverkan på betygssättningen där också ett urval av hans forskning presenteras:                                 

 ”Skolor kommer fortsätta att vara egennyttiga och stå i konflikt med samhällsuppdraget så länge marknadskrafterna får styra. Det menar nationalekonomen och skolforskaren Jonas Vlachos, som ger en mörk bild av det svenska skolsystemet.”

Läs intervjun här.  

                                                                          

I en rapport från Skolverket (2018) Från gymnasieskola till högskola konstateras:

”Elever från kommunala gymnasieskolor har något lägre betygsgenomsnitt än elever från fristående gymnasieskolor men visar ändå generellt högre prestation under första året i högskolan. Dessa skillnader finns oavsett vilket gymnasieprogram studenterna kommer ifrån eller på vilken betygsnivå de befinner sig.”                                           

Läs rapporten här.

Seminarium 20220831: Välfärd på fallrepet – Sverige sett från Finland

Nätverket för en likvärdig skola är medarrangör och deltar på ett ABF-möte i Stockholm onsdag 31/8 kl.18.00 under rubriken ”Välfärd på fallrepet – Sverige sett från Finland”.

Mötet sänd live och kommer också att kunna ses i efterhand. Länk finns på vår facebooksida ”Nätverket för en likvärdig skola – Offentligt”.

Böcker kommer att finnas till försäljning!

Moderator: Lisa Pelling, Arena Idé.

Program:

  • Film – “Sverige idag” av Gunnar Lindholm
  • Marknadsskolan: Per Kornhall, författare, medlem i Nätverket för en likvärdig skola
  • Marknadisering av sjukvården: Göran Dahlgren, gästprofessor, Liverpool University, författare till boken ”När sjukvården blev en marknad” (Atlas 2018).
  • Framväxten av parallella sjukvårdssystem: John Lapidus, forskare i ekonomisk historia, författare till boken Vårdstölden (Leopard Förlag 2018)
  • Äldreomsorgen i Sverige och Finland: Mari Huupoonen, utredare, Kommunal
  • Det bristande skyddet mot korruption: Bo Rothstein, professor emeritus i statsvetenskap
  • Tankar om skillnader i empati: Töres Theorell, läkare, professor emeritus
  • Tankar om skillnader i ojämlikhetens utveckling: Per Molander, ordförande för den statliga utredningen Jämlikhetskommissionen, författare

Mer information och anmälan finns här!

Sten Svensson i replik till Academedia

Skolinspektionens tidigare generaldirektör Anne-Mari Begler är sitter numera i styrelsen för Academedia och har tillsammans med en styrelsekollega skrivit en debattartikel med flera felaktigheter. Nätverkets Sten Svensson reder ut hur det ligger till.

”Begler och Sörman vill genomföra några mindre justeringar av dagens skolpolitik. De vill se över betygssystemet, öka insynen och samordna antagningen av elever med kommunerna. Det är utmärkt. Men de skriver inget om att se över skolpengssystemet eller etableringssystemet för nya skolor. De vill fortsätta ungefär som nu där skolkoncernerna kan tjäna stora pengar på att segregera elever i det svenska skolsystemet.”

Läs Stens replik!

Jämlikhetskommissionen missar att förskolan är ojämlik

Boel Vallgårda beskriver hos Altinget en ojämlik förskola där både föräldrar och personal väljer bort förskolor med sämre förutsättningar. Kvar blir de barn som skulle behöva förskolan mest.

Förskolans ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Hur länge ska barn som bäst behöver förskolans omsorg tillåtas ha en barndom i förskolan som är otrygg och glädjefattig? Hur ska vi få berörda på olika nivåer att axla sitt ansvar för att ge barnen lika livschanser?

Ansvar, inte kontroller, kan rädda skolan

Apropå diskussionen som uppstått när SÄPO (!) nödgats gripa högt uppsatta befattningshavare i friskolor skriver Johan Enfeldt i Dagens Samhälle om att det krävs politiskt ansvar, inte fler myndighetskontroller, för att komma tillrätta med problem som dessa. I artikeln görs också en jämförelse med primärvården. Där är det allmänna huvudman även för de privata utflrarnas verksamhet.

Trots att det är vi gemensamt som finansierar skolan kan inte våra folkvalda tvingas ta ansvar och stoppa pengaflödet till en undermålig verksamhet. Det är både tragiskt och ironiskt. Tragiskt med tanke på skolans roll i samhällsbygget och för enskilda barn. Ironiskt eftersom parti efter parti bedyrar hur viktig skolan är och har den ena synpunkten efter den andra på hur skolan ska skötas.