De partier som införde marknadsskolan i början av 1990-talet har hittills röstat nej till att ändra något avgörande i de regelverk som styr verksamheterna. Men så kan de inte agera längre. Marknadsskolans alla negativa effekter har blivit allt tydligare och det är allt fler väljare som vill ha en förändring. Det har också kommit flera utredningar och forskningsrapporter som visat på allvarliga systemfel. En är Riksrevisionens rapport från förra året som visade att de fristående skolorna är överkompenserade ekonomiskt. [1]
Detta tvingar regeringen att agera. Därför har de tillsatt flera utredningar. En ska föreslå skärpta krav för fristående huvudmän och en annan ska föreslå åtgärder för att komma tillrätta med betygsinflationen.
I Svenska Dagbladet skriver Liberalernas partiledare Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm att dagens resursfördelningssystem till skolan har stora brister. Det missgynnar kommunala skolor eftersom kommunerna har ett betydligt större ansvar än friskolorna. De pekar också på de ökade kostnader som uppstår för kommunen när kommunala skolor tappar elever till fristående skolor. [2]
Därför tillsätter regeringen ytterligare en utredning som ska föreslå ett nytt resursfördelningssystem för hela skolväsendet från förskoleklassen till gymnasieskolan. Utredningen ska bland annat föreslå:
- En nationellt bindande skolpengsnorm som tar hänsyn till de olika förutsättningar som kommuner och fristående huvudmän har.
- Att staten ska slå fast en lägsta nivå för vad kommunen ska tilldela den egna skolverksamheten och vad ersättningen till de fristående huvudmännen ska vara.
Detta ska ske utan att staten skjuter till några nya pengar.
”Utredningens huvudsakliga syfte är att genom att stärka den statliga styrningen åstadkomma ett system för en mer likvärdig resursfördelning, inte att öka statens andel av den totala resursfördelningen till skolan.” [3]
Staten ska således bestämma om en omfördelning av skolresurserna på något sätt mellan kommunerna utan att staten skjuter till några nya pengar.
Regeringen pekar på att det är stora skillnader mellan kommunerna när det gäller resurser till skolan. Dessa skillnader beror huvudsakligen på geografin, befolkningens socioekonomiska sammansättning och skillnader i lärarlönerna. Dessa skillnader fanns även innan skolan kommunaliserades. Regeringen tror att det finns skillnader som har andra orsaker och det ska utredningen undersöka.
De kommuner som har svårast att klara sina skolkostnader är de små kommunerna i glesbygden som har en minskande befolkning. De klarar inte att satsa mer på skolan utan måste ha ett tillskott av staten. En sådan omfördelning skulle kunna ske genom förändringar i det kommunala utjämningssystemet. Detta system håller på att ses över av en annan utredning. Hittills har regeringspartierna sagt nej till att fördela mer resurser till de kommuner som har de största behoven, så sannolikheten är låg att detta kommer ske. En annan metod för staten är att använda de riktade statsbidragen men den frågan ska inte utredningen arbeta med. Så hur det ska gå till att omfördela pengar mellan kommunerna är högst oklart.
Det är också oklart vad utredningen innebär för de fristående huvudmännen. De ska få en lägre ersättning än idag och så långt är det bra, men vad det konkret innebär återstår att se.
Man måste också se dessa förslag tillsammans med regeringens skolpolitik i övrigt. Regeringen har ännu inte tillsatt någon utredning om hur elevfördelningen till de fristående skolorna ska ske. De har sagt att de vill att valet ska ske senare än i dag men det ändrar inte på den segregation som dagens system leder till. Regeringen vill heller inte ändra på beslutsrätten när det gäller etableringen av fristående skolor. Kommunerna ska inte kunna besluta om vilka skolor som ska finnas i kommunen och var de ska ligga. Det blir heller inget av med att införa offentlighetsprincipen i friskolesektorn. Lägg även till den särskilda skollag för fristående skolor som regeringen har annonserat så ökar antalet frågetecken.
Regeringen vill framstå som handlingskraftig när det gäller marknadsskolans negativa effekter, men hittills har inget framkommit som ändrar systemet i grunden. De mest iögonfallande bristerna ska rättas till, men de stora skolkoncernerna kommer sannolikt att klara de nya reglerna utan större problem.
Sten Svensson
[1] Skolpengen – effektivitet och konsekvenser (RiR 2022:17)
[2] https://www.svd.se/a/jlyQeA/l-finansiering-av-friskolor-skapar-orimliga-effekter
[3] Kommittédirektiv. En nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. Dir. 2023:153. Sid 10.