Det politiska läget kring marknadsskolan

På senare år har allt fler politiska partier riktat kritik mot olika negativa effekter i marknadsskolan. Under ledning av Muharrem Demirok började Centern ett arbete där de ifrågasatte partiets tidigare mycket positiva inställning. Även liberalerna, med Lotta Edholm som skolminister, har gått samma väg. Lotta Edholm har varit en ledande förespråkare för fristående skolor men idag riktar hon allvarlig kritik till och med mot marknadskolans drivkrafter.

Nu har emellertid Centern bytt ledning och Liberalerna ska byta. Centern har valt Anna-Karin Hatt till ny partiledare och frågan är om hon kommer att fortsätta den omprövning av partiets friskolepolitik som Muharrem Demirok påbörjat. Sannolikt gör hon inte det. I SVT:s partiledardebatt i början på maj intog hon  samma positiva inställning till fristående skolor som Annie Lööf hade under sin tid. Anna-Karin Hatt har tidigare varit VD på tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation Almega och där drivit en mycket friskolevänlig politik.

Hur Liberalerna kommer att ställa sig beror på vem de väljer som partiledare. Lotta Edholm nämns som ett alternativ och väljs hon kommer hon säkerligen att fortsätta med den linje som hon drivit de senaste åren. Liberalerna satsar hårt på att bli det parti som har högst förtroende i skolfrågor och sannolikt har den politiken ett starkt stöd i partiet.

Liberalernas nya skolpolitik innebär att de tagit avstånd från sin tidigare nyliberala politik med privatiseringar, marknadsstyrning och decentralisering. Nu driver de en politik som påminner om vad som gällde innan skolan kommunaliserades och marknadsutsattes. En återgång till centrala regleringar av grupp- och klasstorlekar, lärarnas arbetstider med mera. I flera frågor har de lagt sig nära den linje som fackföreningen Sveriges Lärare driver.

Hittills har dock inte Liberalernas många skolutspel haft någon effekt i opinionsmätningarna utan partiet ligger stadigt parkerat under riksdagsspärren. Kanske uppfattas samarbetet med Sverigedemokraterna så negativt att det inte spelar någon roll vad Liberalerna gör eller säger i skolfrågorna.

Liberalerna har även ett annat problem. De är ansvariga för regeringens skolpolitik och de har tillsatt en lång rad utredningar som kommer att lämna sina förslag under 2025. Därefter ska regeringen lägga ett antal propositioner i Riksdagen lagom till nästa års valrörelse. De övriga regeringspartierna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har hittills inte framfört någon nämnvärd kritik mot marknadsskolans effekter. Frågan är om det finns någon enighet i regeringen om att komma med några skarpa förslag mot marknadsskolan eller blir det mest snömos? Blir det inget nämnvärt resultat av alla utredningarna kan regeringen få en svekdebatt som i så fall i första hand riktas mot Liberalerna.

Om läget är otydligt och osäkert när det gäller Centern och Liberalerna är det tydligare hos Socialdemokraterna. Förslaget till partikongressen i slutet av maj är ett tydligt steg i rätt riktning. Där beskrivs en lång rad av de negativa effekter som marknadsstyrningen av välfärden, inklusive skolan, fört med sig. Socialdemokraternas partiledare, Magdalena Andersson, har även varit mycket kritisk till marknadsskolan i olika intervjuer på senare tid.

SOM-institutet vid Göteborgs Universitet har visat att en tydlig majoritet bland väljarna säger nej till vinster i välfärden. Nästa år är det val till Riksdagen och frågan är vilka partier som kommer att ansluta till denna väljarmajoritet och driva frågan om marknadsskolans avskaffande i valrörelsen?

Sten Svensson

Magdalena Andersson redo att förbjuda skolaktiebolag

Detta är rubriken på DN:s intervju med Magdalena Andersson 2025-04-12 med anledning av Utredningen om vinst i skolan. Magdalena Andersson säger i intervjun. Hon säger att Liberalerna lägger ut dimridåer när de hävdar att utredningens förslag ska komma till rätta med avarterna i vår marknadsskola.

”– Det svenska skolsystemet behöver en helrenovering, men i stället får vi en ”homestyling”, säger hon och ser ut genom fönstret och den magnifika utsikten mot Stockholms ström. Grundproblemet, vinstintresset som drivkraft, finns kvar även efter de här förslagen, menar hon.

– I aktiebolagslagen står att de ska sträva efter att göra vinst. Det betyder att alla skolor som drivs som aktiebolag ska sätta vinstintresset främst, förklarar hon.” och

Är ni beredda att helt förbjuda aktiebolag från att driva skolor?

– Ja, det skulle vara ett sätt att ta bort vinsterna. Kommer man fram till något annat sätt att göra det på, så är vi öppna för det.” Läs intervjun här.

Liberalerna gav upp allt för att få ändra skolan – nu är paradigmskiftet inställt

DN:s ledare 2025-04-07 konstaterar att Liberalerna svikit sina löften om att göra upp med vår misslyckade marknadsskola.

”När Tidöavtalet presenterades stod det klart att Liberalerna hade vunnit en enda förhandlingsseger: skolreformer. Men ju längre tiden går, desto tydligare blir det att vinsten främst finns på pappret. De stora stridsfrågorna – vinsterna, köerna och skolpengen – är i bästa fall begravda i utredningar. I sämsta fall – som i frågan om att införa ett obligatoriskt skolval – har inte ens en utredning tillsatts.” och ”Sammantaget ser alltså Liberalernas tid på utbildningsdepartementet inte ut att sluta med nödvändiga genombrott ens i frågor där de har majoriteten av väljarna i ryggen. Det var nog inte det de blev lovade på Tidö slott.” Läs ledaren här.

Det viktiga är inte vad utbildningsministern säger, utan vad han gör

Johan Enfeldt kommenterar Utredning om vinst i skolan på LO-bloggen: ”Att både utbildnings- och skolministern nu tidvis, eller till och med ganska ofta, låter som att de vill bli av med vinstintresset hjälper inte. Tidö-regeringen ändrade utredningens syfte: från att bli av med vinstintresset i skolan, till att hitta former för att ha vinstintresset kvar. Samtidigt byttes utredaren ut.” Läs bloggen här.

Vinsten trumfar Almega Utbildnings uppförandekod

Jan-Åke Fält och Sten Svensson debatterar Almega Utbildnings uppförandekod i Dagens Arena: ”Vad händer när elevens bästa krockar med företagets möjligheter att göra vinst? Det är skärningspunkten mellan vinst och att alltid sätta elevens bästa i centrum som uppförandekoden ska försöka flytta på till elevens fördel. Men all erfarenhet hittills visar att i den konflikten går vinsten alltid före det som uppförandekoden säger.” Läs debattartikeln här.

Vi får den förskola vi väljer

Ingegärd Tallberg Broman skriver i Skola och Samhälle om hur skolkoncernernas dominans bland fristående förskolor ökar:” Andelen av förskolebarnen som går i förskolor med enskild huvudman ökar och merparten av dessa, 60 %, går i aktiebolagsdrivna verksamheter. Denna närmast dramatiska förskjutning har varit snabb och snedfördelningen i ett kommunperspektiv är slående. En geografisk, social, ekonomisk och pedagogisk segregation kan konstateras. Olika förskola i olika delar av landet, i olika stadsdelar och till olika barn.” Läs hela debattinlägget här.

Ny Rapport: Marknadsskolan i Nacka dränerad på resurser och försämrad kvalitet

Denna rapport beskriver hur Nacka kommun påverkats av marknadsskolan och hur den dräneras på resurser som borde komma elever och skolpersonal till del.
Förlusten i kvalitet och resurser som Linköping drabbats av kan uppskattas till 40 heltidstjänster/år inom grundskolan och 24 heltidstjänster/år inom gymnasieskolan. Eller uttryckt på annat sätt; vinsten som skolkoncernerna plockat ut från skolmarknaden i Nacka är ca 48 000 000 kronor/läsår. Läs rapporten här.

Almega rensar ut skolans kompensatoriska uppdrag ur likvärdighetsbegreppet

Johan Enfeldt skriver i LO-bloggen ”Om inte ens friskolornas egen organisation kan visa något om vinstens betydelse för kvaliteten i svensk skola  på ett seminarium som skulle handla om just det så är nog sådana data svåra att få fram. Den som hoppades på hårda fakta till vinstdriftens försvar på presentationen i Näringslivets hus igår blev med säkerhet besviken.” … ”Nu var det inte frånvaron av argument för vinst som var det mest uppseendeväckande här, utan jag tror att det hände något nytt i svensk skoldebatt på seminariet. Almega Utbildning lanserade en definition av likvärdighet som inte alls är den vi varit vana vid under de senaste 20 åren.” Läs hela blogginlägget här.

Priset för nya fristående skolor är att välfungerande kommunala slås ut.

Det föds allt färre barn i Sverige. Enligt Socialstyrelsen har inte födelsetalen varit så låga sedan 2005. Det är också allt färre som invandrar till vårt land. Dessutom har bostadsbyggandet halverats de senaste åren. För många kommuner i tillväxtregionerna som varit vana vid ett ständigt bostadsbyggande och en ökande befolkning väntar nu en minskande befolkning och minskade intäkter.

Sammantaget innebär detta att de kommande åren blir det allt färre barn i förskolan och några år senare även i grundskolan. Många kommuner kommer att få ett överskott på skollokaler och tvingas till smärtsamma omorganisationer och nedläggningar av för- och grundskolor.

Tomma klassrum väntar också för många fristående för- och grundskolor. En av Stockholms lokaltidningar, Mitt i Södermalm, rapporterade i februari att den privata Innovitaskolan med 169 elever ska läggas ner i sommar på grund av färre elever. Enligt tidningen har även förskolan Egalia, Åsö grundskola och grundskolan Via Emilia lagts ner eller ska läggas ner.

I detta läge med vikande elevtal och minskade intäkter är det några kommuner som trots det satsar på fristående skolor. I Haninge har kommunledningen M, KD och L med stöd av SD beslutat att öppna för att en privat aktör ska få ta över en populär kommunal skola. I Upplands-Bro har den politiska majoriteten bestående av M, L, KD, C bestämt att minst 40 procent av grundskoleeleverna ska gå i fristående skolor. Kommunen försöker nu locka till sig vinstdrivande skolkoncerner genom att erbjuda högre ersättning för lokalkostnaderna än vad de måste betala enligt skollagen.

Så länge elevtalen ökade fanns det ett utrymme för nyetableringar av fristående skolor. Många kommunala skolor låg då still i antal elever eller så tappade de bara några få. Den tiden är över nu. Sollentuna kommun har räknat ut att varje tom elevplats i grundskolan kostar kommunen 20 000 kr per år.  Då Sollentuna har cirka 1000 tomma platser blir den årliga kostnaden 20 miljoner kronor per år. Många kommuner med hög andel elever i fristående skolor har ungefär samma läge som Sollentuna. Det ekonomiska trycket mot de kommunala skolorna kommer att bli mycket hårt de kommande åren.

På senare år har många kommuner insett att priset för en ny fristående skola är att välfungerande kommunala skolor slås ut. De har också sett att fler fristående skolor ökar skolkostnaderna och skolsegregationen. Den tid då de politiska majoriteterna i kommunerna var övertygade om att det enbart var positiva effekter av friskoleetableringar borde därför vara över.

Men så är det tydligen inte i alla kommuner. Det kan naturligtvis bero på okunnighet. Många kommunpolitiker är förvånansvärt okunniga om marknadsskolans negativa effekter. En del kan också ha kvar sina ideologiska skygglappar och ser inte, eller vill inte se, vad som händer i andra kommuner. En tredje förklaring kan vara att de är medvetna om de negativa effekterna men att de ändå gynnar friskolekoncernerna. Inför en etablering uppvaktar friskolekoncernerna politikerna i den aktuella kommunen och de vill ha förhandsbesked om ett ja till en ansökan. I en del fall är det gamla partikompisar som äger friskoleföretagen och i Stockholmsregionen har det hänt att kommun- och regionpolitiker värvats till de välfärdskoncerner som de tidigare gynnat i sitt politiska uppdrag. Det som är en nackdel för kommunen kan vara en stor ekonomisk fördel för dem som låter sig värvas till välfärdskoncerner och lobbyföretag.

Sten Svensson