Nyheter

Utvalda

Partier rör sig om skolans likvärdighet

Den senaste tiden har vi fått bevittna en del skolpolitiska utspel som Nätverket vill uppmärksamma. Det är utspel som alla antyder en förändring av skolpolitiken i en riktning som i större eller mindre grad överensstämmer eller åtminstone ligger i närheten av Nätverkets program för ökad likvärdighet.

Från socialdemokratiskt håll har S-föreningen Reformisterna tillsammans med Socialdemokratiska Skolföreningen släppt en rapport ”Vägen till en samhällsbyggande skola”. Rapporten analyserar skolsystemets brister ur tre, till stor del sammanhängande, perspektiv, marknadiseringen, företagiseringen och juridifieringen. Författarna argumenterar för återupprättande av en samhällsbyggande skola där betoning ligger mindre på private good och mer på public good. De hävdar övertygande att en sådan förändring kräver ett uppbrott från såväl märkvärdisering som företagisering och juridifiering. Rapporten avslutas med 20 reformförslag. Vissa av förslagen överensstämmer tämligen väl med Nätverkets program, om än mer försiktiga när det kommer till formuleringar.  En del förslag i rapporten berör frågor där vi i Nätverket inte tagit ställning då de inte självklart ligger inom ramen för vårt tydliga fokus på skolans likvärdighet.

Det är naturligtvis högst osäkert vilket avtryck rapporten kommer att ge på det socialdemokratiska partiets politik. Den är ändå ett lovande exempel på diskussionen som förs inom (s). Läs rapporten här.

Liberalerna har genom Johan Persson och Lotta Edholm gjort en rad utspel om skolan under året. Partiet försöker uppenbart återerövra sin traditionella position som Sveriges skolparti. Skiftet på posten som utbildningsminister där partiledaren Johan Persson nu tagit över ska nog ses som en del av strategin. Sannolikt är det också en del i ansträngningarna att bli tillräckligt relevanta för att kravla sig över 4%-spärren.

Utöver utspel på temat ”hårdare tag” som visitering av skolelever, larmbågar vid skolentréer med mera har det också kommit förslag ägnade att stärka likvärdigheten. I likhet med förslagen från den (s)-märkta rapporten om en samhällsbyggande skola vill man ersätta mål- och resultatstyrning och NPM med en regelstyrning av verksamhetens ramar som t ex tillgång till elevhälsa, skolbibliotek och läromedel liksom reglering av klasstorlekar, halvklassundervisning, lärares undervisningstid med mera.

Partiet har under året ofta återkommit till att det vill åstadkomma en helrenovering av friskolesystemet och har upprepat gett uttryck för självkritik och beskrivit sig som naiva när det gäller sin hittillsvarande skolpolitik när det gäller friskolor. Johan Persson har också i intervjuer öppnat för att inte bara begränsa utrymmet för vinstuttag utan helt förbjuda sådana. Läs mer här och här. Lyssna på Ekots lördagsintervju med Johan Persson här.

Liberalernas omsvängning i skolpolitiken är naturligtvis välkommen. Men det måste påpekas att Johan Persson och Lotta Edholm gör sina mer långtgående utspel som representanter för Liberalerna, inte för regeringen i egenskap av utbildnings- respektive skolminister. Uppenbart har de inte fått gehör i regeringsunderlaget för sina nya ståndpunkter. Återstår att se vilket som kommer att väga tyngst i skarpt läge, lojaliteten mot kompisarna i Tidögänget eller omsorgen om skolan.

Också Centerpartiet rör sig i skolpolitiken. Några positionsförändringar gjorde partiet i slutet av förra året, bland annat när det gäller skolpengen. Partiet vill se mindre klasstorlekar men oklart om de vill ha en tvingande reglering. De vill öka möjligheterna att söka och komma in på gymnasiets yrkesprogram för elever med F-betyg, de vill införa ett gemensamt skolval, avskaffa kö som urvalsgrund, förbjuda vinstutdelning vid kvalitetsbrister med mera. Omorienteringen är välkommen men att kalla den en helomvändning är att överdriva förändringarna. Centern ligger långt efter Liberalerna när det gäller att göra upp med sin tidigare skolpolitik, åtminstone när det gäller retoriken.

För närvarande arbetar dock en intern arbetsgrupp med förslag till en reviderad skolpolitik. Vad som hittills har läckt från arbetsgruppen är att man vill ställa sig bakom att kommunerna ska ha bestämmanderätten över friskoleetableringar i kommunen. Det blir intressant att följa vad arbetsgruppen kommer att föreslå och vad som kommer att göra avtryck i Centerpartiets politik. Läs mer här. Lyssna på intervju med Niels Paarup-Petersen i Skolledarkvarten här.

Magdalena Andersson redo att förbjuda skolaktiebolag

Detta är rubriken på DN:s intervju med Magdalena Andersson 2025-04-12 med anledning av Utredningen om vinst i skolan. Magdalena Andersson säger i intervjun. Hon säger att Liberalerna lägger ut dimridåer när de hävdar att utredningens förslag ska komma till rätta med avarterna i vår marknadsskola.

”– Det svenska skolsystemet behöver en helrenovering, men i stället får vi en ”homestyling”, säger hon och ser ut genom fönstret och den magnifika utsikten mot Stockholms ström. Grundproblemet, vinstintresset som drivkraft, finns kvar även efter de här förslagen, menar hon.

– I aktiebolagslagen står att de ska sträva efter att göra vinst. Det betyder att alla skolor som drivs som aktiebolag ska sätta vinstintresset främst, förklarar hon.” och

”Är ni beredda att helt förbjuda aktiebolag från att driva skolor?

– Ja, det skulle vara ett sätt att ta bort vinsterna. Kommer man fram till något annat sätt att göra det på, så är vi öppna för det.” Läs intervjun här.

Liberalerna gav upp allt för att få ändra skolan – nu är paradigmskiftet inställt

DN:s ledare 2025-04-07 konstaterar att Liberalerna svikit sina löften om att göra upp med vår misslyckade marknadsskola.

”När Tidöavtalet presenterades stod det klart att Liberalerna hade vunnit en enda förhandlingsseger: skolreformer. Men ju längre tiden går, desto tydligare blir det att vinsten främst finns på pappret. De stora stridsfrågorna – vinsterna, köerna och skolpengen – är i bästa fall begravda i utredningar. I sämsta fall – som i frågan om att införa ett obligatoriskt skolval – har inte ens en utredning tillsatts.” och ”Sammantaget ser alltså Liberalernas tid på utbildningsdepartementet inte ut att sluta med nödvändiga genombrott ens i frågor där de har majoriteten av väljarna i ryggen. Det var nog inte det de blev lovade på Tidö slott.” Läs ledaren här.

Det viktiga är inte vad utbildningsministern säger, utan vad han gör

Johan Enfeldt kommenterar Utredning om vinst i skolan på LO-bloggen: ”Att både utbildnings- och skolministern nu tidvis, eller till och med ganska ofta, låter som att de vill bli av med vinstintresset hjälper inte. Tidö-regeringen ändrade utredningens syfte: från att bli av med vinstintresset i skolan, till att hitta former för att ha vinstintresset kvar. Samtidigt byttes utredaren ut.” Läs bloggen här.

Vinsten trumfar Almega Utbildnings uppförandekod

Jan-Åke Fält och Sten Svensson debatterar Almega Utbildnings uppförandekod i Dagens Arena: ”Vad händer när elevens bästa krockar med företagets möjligheter att göra vinst? Det är skärningspunkten mellan vinst och att alltid sätta elevens bästa i centrum som uppförandekoden ska försöka flytta på till elevens fördel. Men all erfarenhet hittills visar att i den konflikten går vinsten alltid före det som uppförandekoden säger.” Läs debattartikeln här.

Vi får den förskola vi väljer

Ingegärd Tallberg Broman skriver i Skola och Samhälle om hur skolkoncernernas dominans bland fristående förskolor ökar:” Andelen av förskolebarnen som går i förskolor med enskild huvudman ökar och merparten av dessa, 60 %, går i aktiebolagsdrivna verksamheter. Denna närmast dramatiska förskjutning har varit snabb och snedfördelningen i ett kommunperspektiv är slående. En geografisk, social, ekonomisk och pedagogisk segregation kan konstateras. Olika förskola i olika delar av landet, i olika stadsdelar och till olika barn.” Läs hela debattinlägget här.

Ny Rapport: Marknadsskolan i Nacka dränerad på resurser och försämrad kvalitet

Denna rapport beskriver hur Nacka kommun påverkats av marknadsskolan och hur den dräneras på resurser som borde komma elever och skolpersonal till del.
Förlusten i kvalitet och resurser som Linköping drabbats av kan uppskattas till 40 heltidstjänster/år inom grundskolan och 24 heltidstjänster/år inom gymnasieskolan. Eller uttryckt på annat sätt; vinsten som skolkoncernerna plockat ut från skolmarknaden i Nacka är ca 48 000 000 kronor/läsår. Läs rapporten här.

Almega rensar ut skolans kompensatoriska uppdrag ur likvärdighetsbegreppet

Johan Enfeldt skriver i LO-bloggen ”Om inte ens friskolornas egen organisation kan visa något om vinstens betydelse för kvaliteten i svensk skola  på ett seminarium som skulle handla om just det så är nog sådana data svåra att få fram. Den som hoppades på hårda fakta till vinstdriftens försvar på presentationen i Näringslivets hus igår blev med säkerhet besviken.” … ”Nu var det inte frånvaron av argument för vinst som var det mest uppseendeväckande här, utan jag tror att det hände något nytt i svensk skoldebatt på seminariet. Almega Utbildning lanserade en definition av likvärdighet som inte alls är den vi varit vana vid under de senaste 20 åren.” Läs hela blogginlägget här.

Priset för nya fristående skolor är att välfungerande kommunala slås ut.

Det föds allt färre barn i Sverige. Enligt Socialstyrelsen har inte födelsetalen varit så låga sedan 2005. Det är också allt färre som invandrar till vårt land. Dessutom har bostadsbyggandet halverats de senaste åren. För många kommuner i tillväxtregionerna som varit vana vid ett ständigt bostadsbyggande och en ökande befolkning väntar nu en minskande befolkning och minskade intäkter.

Sammantaget innebär detta att de kommande åren blir det allt färre barn i förskolan och några år senare även i grundskolan. Många kommuner kommer att få ett överskott på skollokaler och tvingas till smärtsamma omorganisationer och nedläggningar av för- och grundskolor.

Tomma klassrum väntar också för många fristående för- och grundskolor. En av Stockholms lokaltidningar, Mitt i Södermalm, rapporterade i februari att den privata Innovitaskolan med 169 elever ska läggas ner i sommar på grund av färre elever. Enligt tidningen har även förskolan Egalia, Åsö grundskola och grundskolan Via Emilia lagts ner eller ska läggas ner.

I detta läge med vikande elevtal och minskade intäkter är det några kommuner som trots det satsar på fristående skolor. I Haninge har kommunledningen M, KD och L med stöd av SD beslutat att öppna för att en privat aktör ska få ta över en populär kommunal skola. I Upplands-Bro har den politiska majoriteten bestående av M, L, KD, C bestämt att minst 40 procent av grundskoleeleverna ska gå i fristående skolor. Kommunen försöker nu locka till sig vinstdrivande skolkoncerner genom att erbjuda högre ersättning för lokalkostnaderna än vad de måste betala enligt skollagen.

Så länge elevtalen ökade fanns det ett utrymme för nyetableringar av fristående skolor. Många kommunala skolor låg då still i antal elever eller så tappade de bara några få. Den tiden är över nu. Sollentuna kommun har räknat ut att varje tom elevplats i grundskolan kostar kommunen 20 000 kr per år.  Då Sollentuna har cirka 1000 tomma platser blir den årliga kostnaden 20 miljoner kronor per år. Många kommuner med hög andel elever i fristående skolor har ungefär samma läge som Sollentuna. Det ekonomiska trycket mot de kommunala skolorna kommer att bli mycket hårt de kommande åren.

På senare år har många kommuner insett att priset för en ny fristående skola är att välfungerande kommunala skolor slås ut. De har också sett att fler fristående skolor ökar skolkostnaderna och skolsegregationen. Den tid då de politiska majoriteterna i kommunerna var övertygade om att det enbart var positiva effekter av friskoleetableringar borde därför vara över.

Men så är det tydligen inte i alla kommuner. Det kan naturligtvis bero på okunnighet. Många kommunpolitiker är förvånansvärt okunniga om marknadsskolans negativa effekter. En del kan också ha kvar sina ideologiska skygglappar och ser inte, eller vill inte se, vad som händer i andra kommuner. En tredje förklaring kan vara att de är medvetna om de negativa effekterna men att de ändå gynnar friskolekoncernerna. Inför en etablering uppvaktar friskolekoncernerna politikerna i den aktuella kommunen och de vill ha förhandsbesked om ett ja till en ansökan. I en del fall är det gamla partikompisar som äger friskoleföretagen och i Stockholmsregionen har det hänt att kommun- och regionpolitiker värvats till de välfärdskoncerner som de tidigare gynnat i sitt politiska uppdrag. Det som är en nackdel för kommunen kan vara en stor ekonomisk fördel för dem som låter sig värvas till välfärdskoncerner och lobbyföretag.

Sten Svensson   

Förslag: Reglerad arbetstid för lärare

Nu har utredningen, Tid för undervisningsuppdraget, om lärarnas arbetsbelastning lämnat sitt betänkande. Lärarfackets tidning Vi lärare skriver:

”Det ska införas en statlig reglering av undervisningstiden för lärare som undervisar i grund- eller gymnasieskola.

  • Lärare i förskoleklass, årskurser 1–6 i grundskolan, anpassad grundskola, sameskolan samt årskurserna 1–7 i specialskolan: Högst 550–650 timmar per läsår.
  • Lärare i årskurserna 7–9 i grundskolan, anpassad grundskola samt årskurserna 8–10 specialskolan: Högst 500–600 timmar per läsår.
  • Lärare i gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola förutom lärare som undervisar i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil: Högst 450–550 timmar per läsår.
  • Lärare i gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola som undervisar i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil: Högst 450–650 timmar per läsår.
  • Det föreslås ingen tidsreglering nedåt.”

Läs utredningen här.