Författare: Jan-Åke Fält

Det föds allt färre barn i Sverige. Enligt Socialstyrelsen har inte födelsetalen varit så låga sedan 2005. Det är också allt färre som invandrar till vårt land. Dessutom har bostadsbyggandet halverats de senaste åren. För många kommuner i tillväxtregionerna som varit vana vid ett ständigt bostadsbyggande och en ökande befolkning väntar nu en minskande befolkning och minskade intäkter.

Sammantaget innebär detta att de kommande åren blir det allt färre barn i förskolan och några år senare även i grundskolan. Många kommuner kommer att få ett överskott på skollokaler och tvingas till smärtsamma omorganisationer och nedläggningar av för- och grundskolor.

Tomma klassrum väntar också för många fristående för- och grundskolor. En av Stockholms lokaltidningar, Mitt i Södermalm, rapporterade i februari att den privata Innovitaskolan med 169 elever ska läggas ner i sommar på grund av färre elever. Enligt tidningen har även förskolan Egalia, Åsö grundskola och grundskolan Via Emilia lagts ner eller ska läggas ner.

I detta läge med vikande elevtal och minskade intäkter är det några kommuner som trots det satsar på fristående skolor. I Haninge har kommunledningen M, KD och L med stöd av SD beslutat att öppna för att en privat aktör ska få ta över en populär kommunal skola. I Upplands-Bro har den politiska majoriteten bestående av M, L, KD, C bestämt att minst 40 procent av grundskoleeleverna ska gå i fristående skolor. Kommunen försöker nu locka till sig vinstdrivande skolkoncerner genom att erbjuda högre ersättning för lokalkostnaderna än vad de måste betala enligt skollagen.

Så länge elevtalen ökade fanns det ett utrymme för nyetableringar av fristående skolor. Många kommunala skolor låg då still i antal elever eller så tappade de bara några få. Den tiden är över nu. Sollentuna kommun har räknat ut att varje tom elevplats i grundskolan kostar kommunen 20 000 kr per år.  Då Sollentuna har cirka 1000 tomma platser blir den årliga kostnaden 20 miljoner kronor per år. Många kommuner med hög andel elever i fristående skolor har ungefär samma läge som Sollentuna. Det ekonomiska trycket mot de kommunala skolorna kommer att bli mycket hårt de kommande åren.

På senare år har många kommuner insett att priset för en ny fristående skola är att välfungerande kommunala skolor slås ut. De har också sett att fler fristående skolor ökar skolkostnaderna och skolsegregationen. Den tid då de politiska majoriteterna i kommunerna var övertygade om att det enbart var positiva effekter av friskoleetableringar borde därför vara över.

Men så är det tydligen inte i alla kommuner. Det kan naturligtvis bero på okunnighet. Många kommunpolitiker är förvånansvärt okunniga om marknadsskolans negativa effekter. En del kan också ha kvar sina ideologiska skygglappar och ser inte, eller vill inte se, vad som händer i andra kommuner. En tredje förklaring kan vara att de är medvetna om de negativa effekterna men att de ändå gynnar friskolekoncernerna. Inför en etablering uppvaktar friskolekoncernerna politikerna i den aktuella kommunen och de vill ha förhandsbesked om ett ja till en ansökan. I en del fall är det gamla partikompisar som äger friskoleföretagen och i Stockholmsregionen har det hänt att kommun- och regionpolitiker värvats till de välfärdskoncerner som de tidigare gynnat i sitt politiska uppdrag. Det som är en nackdel för kommunen kan vara en stor ekonomisk fördel för dem som låter sig värvas till välfärdskoncerner och lobbyföretag.

Sten Svensson   

Under 2025 kommer diskussionen om marknadsskolan in i ett nytt läge. Fler partier har anslutit sig till den marknadskritiska sidan som framför allvarlig och principiell kritik mot marknadsstyrningen av skolan. Senast var det Liberalerna som anslöt sig till kritikerna. Läget bland väljarna är fortsatt stabilt med en tydlig majoritet som är negativ till vinster i välfärden. Även professionen, lärare och skolledare, de som står mitt i verksamheten har tagit tydlig ställning mot marknadsstyrning och aktiebolag. De som försvarar marknadsskolan har blivit allt färre och deras argument allt svagare.

Under året kommer en lång rad utredningar som rör skolans marknadsutsättning att presentera sina förslag. De viktigaste gäller frågan om vinster i skolan, resursfördelningen och betygen. Men det kommer även flera andra utredningar som på olika sätt berör skolans likvärdighet och lärarnas arbete.

I detta opinionsläge bland allmänhet och profession och inför eventuellt negativa utredningsförslag, mobiliserar nu friskolebranschen och dess lobbyister. Deras hittillsvarande opinionsarbete har inte fungerat och nu måste de arbeta på andra sätt för att rädda det som räddas kan. Efter valet 2026 kan det vara en majoritet i riksdagen som vill avskaffa marknadsskolan.

Almega Utbildning har en annan ton i sin propaganda än den Friskolornas riksförbund hade. De erkänner att branschen har brister, till exempel med hög andel obehöriga lärare och med för höga betyg. Nu gäller det att bli bättre i dessa frågor. En annan skillnad är att de numera försöker förminska problemen. Almegas försvar för vinsterna är att skolpengen visserligen är till för elevernas undervisning men den andel som går till vinst är så försvinnande liten att den inte har någon betydelse.

Marknadsutsättningen av skolan och hela den offentliga sektorn var de borgerliga partiernas stora systemskiftesreform. Till en början var den en stor framgång men i dag är den en belastning. Men att de ansvariga partierna skulle lämna marknadslinjen helt, är inte troligt. De är för lierade med friskolebranschen för att det ska kunna ske. Mer sannolikt är att den nya försvarslinjen blir att alla reformer har sina för- och nackdelar. Nu gäller det att ta tillvara det som är bra med marknadskrafterna och göra sig av med det dåliga. Med en sådan propaganda hoppas man vinna de osäkra väljarna och de som inte är insatta.

Betygsutredningen ska komma i slutet av februari, ett delbetänkande om vinster i slutet av mars och ett delbetänkande om resurserna till skolan i april. Det kommer att bli en intensiv debatt om utredningarnas olika förslag.

Sten Svensson