Nätverket för en likvärdig skola är remiss-instans och vi lämnade idag vårt svar på betänkandet från utredningen SOU 2020:28 En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning.
Sammanfattning
Nätverket för en likvärdig skola delar utredningens bild av problemen med likvärdighet i svensk grundskola och utredningen i sig är en värdefull kunskapssammanställning. Utredningen visar hur komplext skolsystemet är och att det därför är nödvändigt att ta ett större grepp över flera områden. Därför måste utredningens förslag ses som en helhet. Att införa lösryckta delar ur utredningen kommer inte att medföra att likvärdigheten förbättras.
Nätverket för en likvärdig skola instämmer i flertalet förslag. Vi har dock flera farhågor och synpunkter på både förslagen och dess införande:
- Förslag om ansökan om skolplacering och urvalsregler bör endast införas om utredningens övriga centrala förslag införs samtidigt: differentierad ersättning, krav på allsidig sammansättning och ökat statligt inflytande över skolan. Uttrycket ”ansökan om skolplacering” är en bättre och mer rättvisande benämning än skolval. Kommuner som kan anvisa samtliga elever en skolplats bör dock fortsatt ges denna möjlighet.
- Ett ökat statligt ansvar för skolans likvärdighet ska gälla samtliga huvudmän. Statens fokus får inte vara enbart på kommunala skolor eller på små och särskilt utsatta skolor. Den statliga styrningen behöver ske så att skolmyndigheterna kan agera samordnat, så att motstridiga styrsignaler undviks.
- Skolverkets regionala analys av behovet av nya skolenheter måste, tillsammans med kommunernas yttranden, bli avgörande för Skolinspektionens beslut om tillstånd.
- Skolornas verksamhet måste följa stadieindelningen för att det system som utredningen föreslår ska fungera väl. Frågan om skolor vars verksamhet inte sammanfaller med stadieindelningen måste vara utredd innan utredningens förslag kan genomföras.
- Övergångsregler bör endast gälla en kort period, annars fortgår försämringen av likvärdigheten onödigt länge. Nya regler för antagning och urval måste införas samtidigt för alla huvudmän.
- Avdraget från den kommunala huvudmannens kostnader bör vara 15 procent.
- Avdraget bör fastställas av riksdagen och skrivas in i Skollagen. Utredningens förslag att låta domstolar avgöra storleken på ersättningen till fristående skolor innebär att det allmänna – medborgarna och de folkvalda – avhänder sig ytterligare ett medel för påverkan av den gemensamt finansierade skolan. Vi menar att det är en farlig utveckling.
Läs hela vårt remissvar här.