Kategori: Debattinlägg

Ingegärd Tallberg Broman skriver i Skola och Samhälle om hur skolkoncernernas dominans bland fristående förskolor ökar:” Andelen av förskolebarnen som går i förskolor med enskild huvudman ökar och merparten av dessa, 60 %, går i aktiebolagsdrivna verksamheter. Denna närmast dramatiska förskjutning har varit snabb och snedfördelningen i ett kommunperspektiv är slående. En geografisk, social, ekonomisk och pedagogisk segregation kan konstateras. Olika förskola i olika delar av landet, i olika stadsdelar och till olika barn.” Läs hela debattinlägget här.

Johan Enfeldt skriver i LO-bloggen ”Om inte ens friskolornas egen organisation kan visa något om vinstens betydelse för kvaliteten i svensk skola  på ett seminarium som skulle handla om just det så är nog sådana data svåra att få fram. Den som hoppades på hårda fakta till vinstdriftens försvar på presentationen i Näringslivets hus igår blev med säkerhet besviken.” … ”Nu var det inte frånvaron av argument för vinst som var det mest uppseendeväckande här, utan jag tror att det hände något nytt i svensk skoldebatt på seminariet. Almega Utbildning lanserade en definition av likvärdighet som inte alls är den vi varit vana vid under de senaste 20 åren.” Läs hela blogginlägget här.

Ordförande i Sveriges lärare debatterar offentlighetsprincipen med Almega Utbildning i Alltinget: ”Men för Almega utbildning gäller kronor och ören. Det finns ju vinstmarginaler i medlemsföretagen att tänka på. Det är här vi skiljer oss åt. Skolan ska inte lyda under de regler som gäller för företag och affärsverksamhet i stort. Kanske inbillar sig skolföretagen ibland något annat, men de jobbar på uppdrag av alla oss medborgare.” Läs debattartikeln här.

I en debattartikel i SVD 29 december skriver Sten Svensson ”Nu är det dags att göra upp med marknads­tänkandet i grunden och inse att ett demokratiskt samhälle inte kan ha ett skolsystem som delar upp eleverna i lönsamma och icke lönsamma och där man tjänar pengar på att segregera eleverna. Det är dags att inse att hela idén med att konkurrera om eleverna är feltänkt och ett mycket stort politiskt misslyckande. Det är hög tid att starta ett planmässigt arbete med att avveckla marknads­skolan.” Läs debattartikeln här.

Sten Svensson, medlem i Nätverket för en Likvärdig Skola, och Tor Nitzelius ,tidigare förbundsjurist hos Lärarförbundet, avvisar i SVD Debatt 14 september alla undantag från offentlighetsprincipen. ”Skolinformationsutredningen kom fram till att man kan införa offentlighets­principen utan begränsningar. Låt det bli riksdagens beslut. Det behövs inga undantag eller lättnads­regler. Offentlighets­principen handlar inte om huruvida den innebär ett merarbete för huvud­männen utan den handlar om vår demokratiska insyn i de offentligt finansierade skolorna.” Läs debattartikeln här.

I en debattartikel i Dagens Samhälle 26/8 skriver Camilla Malm från Sollentunas Föräldranätverk och Sten Svensson från Nätverket för en likvärdig skola att vårt friskolesystem är kostnadsdrivande och tvingar kommuner till nedskärningar i skolbudgeten.

”När nya fristående skolor etableras värvar de elever från de kommunala skolorna som då får tomma platser. Genom skolpengssystemet följer resurserna med eleverna till den nya skolan, samtidigt som lokalkostnaderna ligger kvar i den kommunala skolan. Kommunen får då betala lokalkostnaderna både i den valda fristående skolan och i den kommunala skola som eleven lämnar.” Läs debattartikeln här.

Efter Liberalerna utspel att de numera stödjer offentlighetsprincipen även i friskolorna gör DN:s ledarsida rent hus med alla som fortfarande argumenterar för att det kan vara en affärshemlighet hur våra skattefinansierade skolor drivs. ”Skolor kan inte klassas som företag med affärshemligheter snarare än som en del av välfärdens kärna, där allmänheten har självklar rätt till insyn. Antingen undantas alltså friskolor som drivs av börsnoterade företag från bestämmelser som gäller övriga bolag eller så får de aktiebolagsdrivna skolorna ombildas eller avvecklas.” Läs ledaren här.

Aktuell debattartikel i Dagens Samhälle:

” I Marknadsskolan i Malmö – en rapport om en skola dränerad på resurser och försämrad kvalitet” redovisas hur de vinstdrivna skolorna bidrar till sänkt kvalitet och minskade resurser för Malmös elever. Sveriges dysfunktionella marknadsskola, som liknar månglarna i templet och präglas av segregation, misskötsel och betygsinflation, måste avvecklas. Konkurrens och vinstintresse kan inte bygga en likvärdig skola där alla elever får en bra utbildning.”

”Konkurrens och vinstintresse kan inte bygga en skola där alla får en bra utbildning, anser Jan-Åke Fält, Nätverket för en likvärdig skola, Juan-Tadeo Espitia (S) och Mubarik Abdirahman (S)”. Läs debattartikeln här.

Nätverket för en likvärdig skola i Göteborg skriver i en debattartikel i Göteborgsposten att
” I Göteborg tenderar politikerna att förlita sig på externa resurser för att åtgärda orättvisorna i skolsystemet. Näringslivet, med BRG (Business Region Göteborg) i spetsen, och civilsamhället blir alltmer indragna i satsningar på skola och fritid i socioekonomiskt fattiga stadsdelar.” och ” Utifrån de gångna decenniernas erfarenheter såväl som utifrån vetenskapliga studier vet vi att stora delar av den unga generationen i socioekonomiskt fattiga områden riskerar att reproducera ett utanförskap där man inte ser sig som en fullvärdig invånare och rättighetsbärare. För att bryta detta mönster är en god och likvärdig skola som erbjuder alla unga goda framtidsutsikter viktig. En skola som bör finansieras genom skattsedeln och inte genom hyresavin eller näringslivets vilja att marknadsföra sitt sociala hållbarhetsarbete.” Läs debattartikeln här.

Dala-Demokratens ledarskribent Jenny Wennberg skriver under rubriken ”I skolan är Börshajar viktigare än elever” att ”Hur länge ska aktiebolagen få använda skolan som lekstuga? Varför fortsätter vi acceptera att vinstdrivna skolor finns i Sverige, när inte ens Moderaternas väljare tycker att skattepengar i skolan ska gå till något annat än just skolan och eleverna?

Vad ska vi med vinstdrivna skolor till, när eleverna som gått i dessa skolor, bevisligen klarar sig sämre på högskolor och universitet än eleverna som gått på kommunala skolor gör?

Vad exakt är det aktiebolagsskolorna och stiftelseskolorna bidrar med till det svenska skolsystemet?

Förutom glädjebetyg och segregering?” Läs ledaren här.