Nyheter

Sedan början av 1990-talet har skillnaderna mellan skolor och elever fördubblats. Eleverna har blivit alltmer uppdelade på olika skolor efter socioekonomisk bakgrund och efter migrationsbakgrund. PISA visar att de elever som har störst svårigheter att klara skolan har blivit allt fler och att de har svagare resultat. Samtidigt är det en grupp elever som får allt bättre resultat. Skolans likvärdighet har försämrats för varje ny PISA-rapport som presenterats.

Det är en utveckling som är djupt allvarlig, både för de elever som drabbas av skolpolitiken och för samhället som får allt större problem med utanförskap. Att vända den negativa utvecklingen borde därför vara en huvuduppgift för alla de politiska partierna i riksdagen.

Till sin hjälp har riksdagspartierna nu fått Björn Åstrands utredningen om en mer likvärdig skola. Hans utredning innehåller en lång rad förslag som om de genomförs kommer att förbättra likvärdigheten i den svenska skolan.
Kort sammanfattat föreslår han:

• Alla huvudmän ska aktivt verka för en allsidig social sammansättning av eleverna på sina skolenheter.
• Ett obligatoriskt skolval som ska ske gemensamt för både kommunala och fristående skolor och som ska skötas av Skolverket.
• Kötiden avskaffas som urvalsgrund om det är fler sökande än platser till en fristående skola.
• Varje huvudman kan välja mellan ett antal urvalsgrunder bland annat syskonförtur, geografi och ett kvoterat urval baserat på socioekonomiska grunder.
• Närhetsprincipen är kvar för kommunala skolor.
• Skolbyten enbart vid terminsskiften.
• Kommunen ska göra ett avdrag för de merkostnader de har för att erbjuda alla elever en plats i en skola nära hemmet och för beredskapen att ta emot nya elever. Det innebär en lägre nivå på ersättningen till fristående skolor än idag.
• Ett flertal riktade statsbidrag föreslås slås samman till ett sektorsbidrag till skolan.
• En regional Skolverksorganisation ska inrättas.

Inför man ett obligatoriskt skolval inom dagens regelverk kommer det att öka intresset för de fristående skolorna och det medför en ökad skolsegregation. Men med de krav på allsidig social sammansättning och med det nya antagningssystemet som Skolverket ska sköta blir bilden delvis en annan. Det blir en insyn och en kontroll över antagningen som inte finns idag. Åstrand föreslår också att de föräldrar som inte väljer ska garanteras en plats enligt närhetsprincipen. Sammantaget kan detta innebära ett steg mot minskad segregation.

Att dagens överkompensation till de fristående skolorna justeras ned är ett steg åt rätt håll. Bra är också den fördröjning som föreslås när bidraget ska betalas ut eftersom kommunen har kvar merparten av de fasta kostnaderna. Men i denna fråga kunde utredningen tagit ytterligare steg med tanke på de stora vinster som de stora skolkoncernerna redovisar varje år.

Det är också bra att många av de riktade statsbidragen försvinner och ersätts med ett riktat sektorsbidrag till skolan. Dagens system är mycket krångligt. Små kommuner har inte alltid den kompetens och de resurser som krävs för att kunna söka de statsbidrag som finns. Det innebär att de som kanske har det största behovet av bidragen kan gå miste om dem. Dessutom är systemet mycket svårförutsägbart. Det sker ofta förändringar och kommunerna vet inte från ett år till ett annat vilka regler som gäller. Ändringarna har medfört att många inte litar på att statsbidragen består och vågar därför inte använda dem fullt ut.

Bra är också förslaget om en statlig regional organisation. Staten behöver ta ett betydligt större ansvar för de kommuner som behöver extra stöd för att stärka likvärdigheten i skolan.

Det senaste året har en rad missförhållanden avslöjats i friskolebranschen. Det gäller Vetenskapsskolan i Göteborg, Elma School i Stockholm och att några kommuner ger Internationella Engelska Skolan mycket gynnsamma ersättningar för skollokaler. I den efterföljande debatten har ett par borgerliga politiker och några ledarskribenter varit mycket kritiska. Benjamin Dousa, ordförande för Moderat ungdomsförbundet, beskrev det som att borgerligheten sitter i knät på friskoleföretagen.

Björn Åstrands utredning borde kunna ge goda förutsättningar för en seriös diskussion om vad vi ska göra för att vända dagens negativa utveckling, där allt fler unga misslyckas i skolan. Han föreslår inget stopp för fristående skolor. Det blir heller inget vinstförbud eller sådana vinstbegränsningar som fanns i Reepalus förslag. Det fria skolvalet och skolpengen är kvar med vissa begränsningar. Han föreslår en rad förändringar som minskar de segregerande krafterna i dagens system och det borde även de borgerliga partierna tycka är bra. Nu är det upp till bevis för de borgerliga partierna. Vad vill ni göra för att vända dagens negativa utveckling?

Sten Svensson