Efter en ledartext i Expressen 2022-11-19 har det uppstått en diskussion om det som ofta kallas för obligatoriskt skolval. Expressens Anna Dahlberg var kritisk i sin text och menade att:
”Ett obligatoriskt skolval, där även privata aktörer ingår, är en perfekt marknadsplats för friskolor. De stora koncernskolorna kommer att exponeras för alla vårdnadshavare, och kan öka sitt genomslag ytterligare genom att pumpa ut riktad reklam och dela ut glassiga magasin. Den närmaste kommunala skolan kommer inte längre att var det självklara valet för flertalet, utan bara ett grått alternativ bland tiotals andra.”
I samband med att den så kallade Åstrand-utredningen (SOU 2020:28 En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning) var aktuell hade vi denna fråga uppe i Nätverket och hade gemensamma farhågor med Anna Dahlberg. Så här skrev vi angående utredningens förslag 5.7.1 Ansökan om skolplacering i vårt remissvar:
Nätverket för en likvärdig skola instämmer i utredningens förslag under förutsättning att utredningens övriga förslag för minskad segregation och ändrad finansiering också genomförs. Om ett system med obligatorisk ansökan av skola införs utan de av utredningen föreslagna förändringarna avseende urval, allsidig elevsammansättning och lägre ersättning till fristående skolor avstyrker vi detta förslag.
Nätverket vill särskilt poängtera att det är viktigt att information till allmänheten gör det tydligt att det handlar om att ansöka om en skolplacering, inte att välja skola.
Nätverket för en likvärdig skola anser dock att för de kommuner som kan erbjuda samtliga elever i kommunen en anvisad skolplacering ska krav på ansökan från vårdnadshavare inte vara tvingande. Kommuner som enbart för vissa stadier kan erbjuda skolplats för samtliga elever, ska ha möjlighet att införa krav på ansökan från vårdnadshavarna enbart för övriga stadier. Samtidigt ska vårdnadshavarna, liksom i rådande system, ha möjlighet att ansöka om plats i annan skola. Denna lösning är, enligt Nätverkets mening, till fördel utifrån såväl familjernas önskan om förutsägbarhet och frihet från att behöva ta ställning till något som man anser sig sakna tillräcklig kunskap om, som till samhällets intresse av att motverka segregation. Med anvisad skola ges familjerna en trygghet av att veta var barnet ska gå i skolan samtidigt som möjligheten att ansöka om plats i annan skola kvarstår. Det innebär också att föräldrar som inte vill göra en prioritering av skolor för sitt barn befrias från detta.
Genom att inte införa obligatorisk ansökan om skola undviks samtidigt ökning av segregationen och ett främjande av fristående skolors expansion. Denna ordning kan utmärkt inordnas i det gemensamma skolvalssystem som utredningen föreslår (5.7.2). Det innebär att accepterad anvisad skola ges första prioritet vid urval till respektive skola.
I sammanfattning ser Nätverket alltså att förslaget om obligatoriskt skolval förutsätter att också övriga förslag från likvärdighetsutredningen genomförs. Om t.ex. ersättningen till fristående skolor fortsätter att vara lika hög som idag, och branschen därmed fortsatt lika lönsam, delar vi Anna Dahlbergs farhågor om att det obligatoriska skolvalet blir en marknadsplats för växande koncerner.
Vi tycker också att kommuner som kan erbjuda alla elever en anvisad skolplacering inte ska behöva kräva ansökan från vårdnadshavare.
En sammanfattning av Nätverkets remissvar finns här.