Antalet ansökningar om att starta nya fristående skolor minskar kraftigt.

Under toppåret 2011 fick Skolinspektionen in totalt 791 ansökningar om att starta nya eller utöka befintliga fristående skolor. Därefter har ansökningarna minskat kraftigt och de senaste fem åren har de legat på drygt 200. Under 2023 har ytterligare en kraftig minskning skett ner till 99 ansökningar. Av dessa är 60 utökningar och 34 nyetableringar.

Det är i särklass flest aktiebolag som ansöker. Så många som 79 av 99 ansökningar kommer från aktiebolag. Av dessa är det 40 som kommer från koncerner. Jämfört med förra året är det nästan en halvering. Under 2022 kom koncernerna Academedia, Thorengruppen AB och Watma Group AB in med 75 ansökningar och i år har de 17. Det är bara Internationella engelska skolan som har fler ansökningar än förra året.     

Det är flera orsaker bakom minskningen. En är att det blivit allt vanligare att skolföretag köper upp skolor med befintliga tillstånd. Dessa uppköp finns inte med statistiken över ansökningar om nya tillstånd. I stället för att starta nya skolor växer koncernerna genom att köpa upp befintliga. 

En annan orsak är att allt fler kommuner har upptäckt att etableringen av en stor koncernskola riskerar att ställa till stor skada i den kommunala skolorganisationen. När en stor, centralt placerad, koncernskola etableras värvar den elever från nästan alla de kommunala skolorna. Många skolor får då problem med ekonomin och en del riskerar att läggas ner. Det är fler kommuner som svarar att de inte har något behov av ytterligare skolor och säger nej till ansökningarna. Dessutom är det vanligare att de skriver välmotiverade yttranden. Dessa yttranden från kommunerna instämmer sedan Skolinspektionen allt oftare i och det har blivit vanligare att de säger nej till ansökningar.

En tredje orsak är det ekonomiska läget. Det senaste året har läget i byggbranschen förändrats genom stigande räntor och ökade priser på byggmateriel. De senaste åren har flera skolbyggen stoppats eller skjutits på framtiden. De fastighetsbolag som skolkoncernerna samarbetar med har stora lån, ökade kostnader och färre beställningar och det bidrar till färre ansökningar om att starta nya skolor.

En fjärde orsak är den förändrade synen på de fristående skolorna. Var och varannan vecka avslöjas fusk och oegentligheter i de fristående skolorna. Det är hästgymnasier utan hästar, fusk med betygen, kriminella skolhuvudmän och koncerner som använder skolpengarna till skärgårdsfastigheter eller som skickar dem till utländska ägare. Det är i och för sig inget nytt utan det har hållit på i många år, men tecken finns att allmänhetens tålamod börjar ta slut. Det är fler som är negativa till de fristående skolorna och det har även skolbolagen noterat. 

Sten Svensson        

Dags att tala om elefanten i rummet

”Beslutet om nedläggning av ett antal kommunala grundskolor och förskolor har fyllt spalterna i Corren några dagar. Beslutet motiveras med ekonomi och minskande barnkullar. De ansvariga politikerna pressas av en kritisk opposition, av arga föräldrar, ledsna barn och av en förtvivlad personal. Men något saknas i alla artiklar och insändare” Läs Thomas Holmgrens insändaren i Corren här.

Zoom-möte med förstatligande-utredaren 22/3

Thomas Persson som ansvarat för utredningen ”Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag” berättar om vad utredningen kommit fram till och det blir tid för frågor och kommentarer. 

Arrangör: Nätverket för en likvärdig skola.
Tid: onsdag den 22 mars kl. 18.00.  
Plats: Mötet sker på Zoom.
https://us02web.zoom.us/j/89250112144?pwd=OHAwbEt2Rk9QS3A3UitzM0lQNnByUT09

Bakgrund

I Januariöverenskommelsen som slöts mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet 2019 finns en mening om att det skulle arbetas fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap av skolan. 
 
När Liberalerna hoppade av Januariöverenskommelsen beslöt regeringen om ett tilläggsdirektiv som innebar att uppdraget skulle utökas till att även innehålla andra alternativ som stärker statens ansvar för skolan. Dessutom skulle det utredas hur statens ansvar för Komvux kan stärkas. 
 
Thomas Persson, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan, utsågs till utredare och hösten 2022 presenterade han rapporten ”Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag” SOU 2022:53. 

Här hittar ni presentationsbilder från pressträffen 7 november 2022:
https://www.regeringen.se/contentassets/6b550b2e71da4bf88342dace8e0399a1/presentationsbilder-fran-presstraff-den-7-november-2022/

Nätverket för en likvärdig skola

Friskolorna, landsbygden och offentlighetsprincipen

”Säg ”offentlighetsprincipen” och det blir genast diskussion om små skolor. Trots att det är de stora koncernerna som vill stoppa offentlighetsprincipen och de idéburna, oftast små, skolornas organisation som säger ja.”

Johan Enfeldt skriver på LO-bloggen om de falska argument för att skydda skolkoncernerna från insyn som sprids av bland annat  liberalernas Fredrik Malm, ordförande i utbildningsutskottet.

LO: Avsluta experimentet och avskaffa skolpengen

” För den som äger en skola blir det lönsamt med segregation eftersom systemet med skolpeng gör det logiskt att locka självgående elever från resursstarka hem. Det måste bli ett slut på det här. En skola ska bedömas efter hur lönsam den är ur vårt gemensamma och långsiktiga samhällsperspektiv, inte ur skolägarens kortsiktiga plånboksperspektiv.” Detta skriver LO:s ordförande, Susanna Gideonsson, första vice ordförande Therese Guovelin och LO:s utredare Johan Enfeldt i en debattartikel i Alltinget 9 mars. Läsa hela artikel här.

LIKVÄRDIG SKOLA – föreläsning Falun

Måndag 6 mars genomför Nätverket för Likvärdig skola i samarbete med ABF i Falun ett offentligt möte kring skolan.

Hur har den 30 år gamla friskolereformen påverkat svensk skola och hur kan vi arbeta för att få en mer likvärdig skola.

Tid och plats: måndag 6:e mars 18.30, ABF Falun Stigaregatan 7.

Föreläsare: Jan-Åke Fält, ordförande Nätverket för en Likvärdig skola.

Och i Uppsala genomförs 7 mars ett möte med rubriken ”Hur styr vi skolan till ökad likvärdighet” och riktar sig till medlemmar i samtliga politiska partier i Uppsala kommuns fullmäktige. Deltagare från Nätverket är Sten Svensson, Johan Enfeldt och Boel Vallgårda. Läs deras debattartikel Vinsten förstör skolan i Uppsala och Sverige.

Nätverket för Likvärdig Skola behövs på flerorter i Sverige. Hör av er till oss. Bli medlem. Bidra med en gåva till vår verksamhet – Swish 123 574 08 40. Vi kommer gärna och deltar på möten och samtalar om hur vi tillsammans kan öka likvärdigheten i svensk skola och få stopp på marknadsskolan.

Regeringen går i friskolornas ledband

Kritiken av regeringens besked att offentlighetsprincipen inte ska gälla de vinstdrivande skolorna har varit förödande. Ledarsidorna från höger till vänster sågar regeringens nya direktiv med fotknölarna och Lärarfacken protesterar. Förgäves får man leta utanför Friskolornas riksförbunds lilla krets för att hitta stöd för fortsatt hemlighetsmakeri kring skolkoncernernas verksamhet.

Dagens Nyheter skriver att ”Vi måste därför kunna förvänta oss att våra
folkvalda representerar oss, och våra intressen. Inte skolbolagens.”

Expressen utropar ”Går regeringen i friskolornas ledband”.  Till och med oberoende moderata Barometern sällar sig till kritikerna och uttalar ”Låt inte börsregler stoppa insynen i friskolorna”. Uppsala nya tidning menar att”Skolministern gör politiskt självmål”. Aftonbladet säger att”Lotta Edholm låter som ett barn i trotsåldern”.

Våra lärarfack, Sveriges Skolledare och Sveriges Lärare, spar inte heller på krutet.

– Det är under all kritik. Man väljer rätten till associationsform före rätten till insyn. Det här är inga företag, det är skolor som är demokratins kanske viktigaste hörnpelare, säger Matz Nilsson, ordförande i Sveriges Skolledare.

– Det måste vara en självklarhet att meddelarfrihet och offentlighetsprincipen ska omfatta all offentligfinansierad verksamhet, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Sveriges Lärare.

Nätverket för Likvärdig skola har under lång tid drivit kravet om att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor och här och här och här och här kan du hitta debattinlägg från medlemmar i Nätverket.

Jan-Åke Fält

Kornhall: Är detta slutet på demokratin, Lotta Edholm?

”Däremot har de stora koncernerna via sin organisation drivit just det argumentet. Men de är egentligen emot öppenhet av helt andra skäl. De vill att deras uppgifter och verksamhet ska vara dold bakom aktiebolagens företagshemlighetsskydd. Av många anledningar. Då kan ingen syna dem när de berättar om hur bra de är. Ingen lokalpolitiker kan heller få insyn i att deras pengar flyttas från deras kommun till koncernens huvudkontor i Stockholm och ingen förälder granska om marknadsföringen från koncernernas skolor överhuvudtaget stämmer, med mera.” Detta skriver Per Kornhall, medlem i Nätverket för en likvärdig skola, i lärarfackets tidning Vi Lärare med anledning av att regeringen inte vill att offentlighetsprincipen ska gälla för friskolorna. Läs hela krönikan här.

”Vinstutdelning till skolägare måste genast förbjudas”

I Dagens Samhälle ger Skolledarna förslag till Muharrem Demirok och Centerpartiet hur de kan förändra partiets skolpolitik. ”Som företrädare för landets skolledare ser vi mycket positivt på en sådan förflyttning. Vill Centerpartiet ha inspiration till nya ståndpunkter gällande vinstutdelning och ett ökat statligt ansvar för finansieringen av skolan behöver inte Muharrem Demirok leta länge. Sveriges Skolledare vet vad som måste göras.” Läs debattartikeln här.