Nyheter

Seminarium 20220831: Välfärd på fallrepet – Sverige sett från Finland

Nätverket för en likvärdig skola är medarrangör och deltar på ett ABF-möte i Stockholm onsdag 31/8 kl.18.00 under rubriken ”Välfärd på fallrepet – Sverige sett från Finland”.

Mötet sänd live och kommer också att kunna ses i efterhand. Länk finns på vår facebooksida ”Nätverket för en likvärdig skola – Offentligt”.

Böcker kommer att finnas till försäljning!

Moderator: Lisa Pelling, Arena Idé.

Program:

  • Film – “Sverige idag” av Gunnar Lindholm
  • Marknadsskolan: Per Kornhall, författare, medlem i Nätverket för en likvärdig skola
  • Marknadisering av sjukvården: Göran Dahlgren, gästprofessor, Liverpool University, författare till boken ”När sjukvården blev en marknad” (Atlas 2018).
  • Framväxten av parallella sjukvårdssystem: John Lapidus, forskare i ekonomisk historia, författare till boken Vårdstölden (Leopard Förlag 2018)
  • Äldreomsorgen i Sverige och Finland: Mari Huupoonen, utredare, Kommunal
  • Det bristande skyddet mot korruption: Bo Rothstein, professor emeritus i statsvetenskap
  • Tankar om skillnader i empati: Töres Theorell, läkare, professor emeritus
  • Tankar om skillnader i ojämlikhetens utveckling: Per Molander, ordförande för den statliga utredningen Jämlikhetskommissionen, författare

Mer information och anmälan finns här!

Sten Svensson i replik till Academedia

Skolinspektionens tidigare generaldirektör Anne-Mari Begler är sitter numera i styrelsen för Academedia och har tillsammans med en styrelsekollega skrivit en debattartikel med flera felaktigheter. Nätverkets Sten Svensson reder ut hur det ligger till.

”Begler och Sörman vill genomföra några mindre justeringar av dagens skolpolitik. De vill se över betygssystemet, öka insynen och samordna antagningen av elever med kommunerna. Det är utmärkt. Men de skriver inget om att se över skolpengssystemet eller etableringssystemet för nya skolor. De vill fortsätta ungefär som nu där skolkoncernerna kan tjäna stora pengar på att segregera elever i det svenska skolsystemet.”

Läs Stens replik!

Vad hände när Upplands Väsby knoppade av skolor?

Ny rapport av Sten Svensson för Nätverket för en likvärdig skola. Upplands Väsby, som ligger några mil norr om Stockholm, är den kommun i Sverige som har flest elever i fristående grundskolor, drygt 50 procent. Den höga andelen beror inte bara på de
fria marknadskrafterna utan i Upplands Väsby har den borgerliga majoriteten stöttat
etableringen av fristående skolor genom politiska beslut då de genomfört en så kallad
avknoppning. Inför valet 2006 drev de borgerliga partierna linjen att de skulle knoppa av flera kommunala förskolor och skolor och göra om dem till fristående. Politikernas syfte var att öka valfriheten genom att skapa en mångfald av skolor med andra huvudmän än kommunen.

Avknoppning innebär att en kommun låter en eller flera privatpersoner ta över verksamheter som tidigare utförts av kommunen. Som skäl för avknoppningen brukar anges att man vill skapa mångfald, konkurrens och valfrihet. Med avknoppning ger man marknaden kraftfulla stimulanser genom olika politiska beslut som riktar sig till och ekonomiskt gynnar utvalda personer och företag för att de ska ta över kommunal verksamhet. Genom ett avknoppningsbeslut kan en stor del av en kommuns skolor, till exempel, bli privatiserade vid ett tillfälle.

Läs rapporten här!

Jämlikhetskommissionen missar att förskolan är ojämlik

Boel Vallgårda beskriver hos Altinget en ojämlik förskola där både föräldrar och personal väljer bort förskolor med sämre förutsättningar. Kvar blir de barn som skulle behöva förskolan mest.

Förskolans ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Hur länge ska barn som bäst behöver förskolans omsorg tillåtas ha en barndom i förskolan som är otrygg och glädjefattig? Hur ska vi få berörda på olika nivåer att axla sitt ansvar för att ge barnen lika livschanser?

Lyxigt seminarium om likvärdig skola 2 juni

Onsdag 2 juni kl 18:00 arrangerar Nätverket för en likvärdig skola ett högklassigt seminarium på temat Hur ser vägen till en likvärdig skola ut? Seminariet sänds online och arrangeras tillsammans med Katalys och ABF.

Seminariet inleds av Per Molander, som presenterar Jämlikhetskommissionens, SOU 2020:46, olika förslag avseende utbildning. Hans inledning kommenteras sedan av Linnea Lindqvist, rektor i Göteborg och författare till boken En tickande bomb, samt Anne-Marie Pålsson, nationalekonom och tidigare riksdagsledamot för moderaterna. Linnea och Anne-Marie ger också sin syn på vad de ser som viktiga åtgärder.

Seminariets andra del består av en panel där representanter från riksdagens utbildningsutskott diskuterar och kommenterar inledarnas presentationer.
Deltagare:
Gunilla Svantorp (s), ordförande utbildningsutskottet
Fredrik Christensson (c), ledamot och utbildningspolitisk talesperson
Noria Manouchi (m), suppleant utbildningsutskottet

Seminariet leds och modereras av Lisa Gemmel, Katalys.

Per Kornhall, Nätverket för en likvärdig skola, inleder och sammanfattar.

Seminariet sänds här.

Nätverket för en likvärdig skola lämnar remissvar på Jämlikhetskommissionen

Nätverket för en likvärdig skola har varit remissinstans på utredningen En gemensam angelägenhet (SOU 2020:46), också känd som Jämlikhetskommissionen. Idag lämnar vi vårt remissvar.

Sammanfattning

Nätverket för en likvärdig skola svarar här på de delar av utredningen som berör skolväsendets likvärdighetsaspekter.

Nätverket för en likvärdig skola delar i stort utredningens bild av likvärdighetsproblemen i skolväsendet och vill framhålla det positiva i att en och samma utredning tar ett grepp över alla skolformer från förskola till komvux. Nätverket för en likvärdig skola tillstyrker flera av utredningens förslag men vill understryka att det handlar om nödvändiga steg på vägen och att fler reformer behövs för att nå fram till en skola som fullt ut är en samhällsbyggande institution. Specifikt saknar Nätverket för en likvärdig skola förslag i utredningen om stopp för expansion och nyetablering av vinstsyftande skolor. En konkurrensstyrd skola leder per definition till vinnare och förlorare och bidrar därmed till olikvärdighet mellan skolorna. Nätverket för likvärdig skola anser också att aktiebolag som bolagsform måste fasas ut, då aktiebolag per definition har ett annat huvudsyfte än att bedriva bästa möjliga pedagogisk verksamhet. Här ser vi positivt på utredningens förslag om att utreda denna fråga närmare.

  • Nätverket för en likvärdig skola:
    Instämmer i utredningens förslag om ett utökat statligt ansvar för skolan.
  • Instämmer i utredningens förslag om förändrad fördelningsnyckel men anser att:
    • avdraget från den kommunala huvudmannens kostnader bör vara minst 15 procent.
    • avdraget bör fastställas av riksdagen och skrivas in i Skollagen.
  • Instämmer i utredningens förslag om att möjligheten till extra ersättning för lokalkostnader för fristående skolor måste utredas och anser därför att regeringen å det snaraste ska skicka frågeställningen till lagrådet för bedömning.
  • Ser positivt på utredningens förslag om att integrera fristående förskolor och skolor i ett gemensamt utbildningssystem men anser att förslagen inte går tillräckligt långt. Det allmänna måste återfå nödvändiga befogenheter att fullgöra sitt ansvar för skolutbudet och därför är skrivningarna om förprövning om etableringar inte tillräckligt långtgående.
  • Anser att uppföljning och kontroll av vinstsyftande förskolor och skolor behöver göras med beaktande av målkonflikten mellan företagets huvudsyfte att göra vinst och skolans uppdrag.
  • Anser att huvudmannens styrning och statens kontroll av förskolans kvalitet för att säkra en likvärdig förskola behöver kraftigt förstärkas.
    Instämmer i utredningens förslag i avsnittet Förvaltningspolitiska aspekter, men vill särskilt påtala att frågan om offentlighetsprincipen i fristående skolor redan är utredd. Ett förslag om att införa offentlighetsprincipen bör skyndsamt läggas fram för beslut i riksdagen.
  • Instämmer i utredningens förslag om gemensam antagning men anser att även placeringsprinciper för förskolan bör utredas för att motverka segregering.
  • Instämmer i utredningens förslag vad gäller vuxenutbildningen, men anser att det i första hand är kommunerna som ska vara utbildningsanordnare. Endast i undantagsfall ska enskilda utförare anlitas. Vuxenutbildningen i Sverige borde vara ett betydelsefullt instrument för att stärka likvärdigheten i utbildningen och kunna kompensera för olika bakgrund och förutsättningar. Tyvärr kan vi konstatera att vuxenutbildningen inte fått den prioritet, styrning och ansvarstagande från det offentliga som den förtjänar. Istället har marknadslösningar med vinstdrivna utbildningsanordnare kombinerat med kortsiktiga ekonomiska hänsyn från kommun och stat blivit tongivande och därmed har kvaliteten i vuxenutbildningen blivit lidande. Möjligheten att lägga ut undervisning på entreprenad i den omfattning och på det sätt som sker idag har ifrågasatts och om den överhuvudtaget borde tillåtas.

Nätverket för en likvärdig skola vill i sammanhanget också hänvisa till våra remissvar på SOU 2020:28 och SOU2020:33

Vårt remissvar finns i sin helhet här:
Svar på remiss SOU 2020:46 från Nätverket för en likvärdig skola.