”Beslutet om nedläggning av ett antal kommunala grundskolor och förskolor har fyllt spalterna i Corren några dagar. Beslutet motiveras med ekonomi och minskande barnkullar. De ansvariga politikerna pressas av en kritisk opposition, av arga föräldrar, ledsna barn och av en förtvivlad personal. Men något saknas i alla artiklar och insändare” Läs Thomas Holmgrens insändaren i Corren här.
Författare: Jan-Åke Fält
Friskolorna, landsbygden och offentlighetsprincipen
”Säg ”offentlighetsprincipen” och det blir genast diskussion om små skolor. Trots att det är de stora koncernerna som vill stoppa offentlighetsprincipen och de idéburna, oftast små, skolornas organisation som säger ja.”
Johan Enfeldt skriver på LO-bloggen om de falska argument för att skydda skolkoncernerna från insyn som sprids av bland annat liberalernas Fredrik Malm, ordförande i utbildningsutskottet.
LO: Avsluta experimentet och avskaffa skolpengen
” För den som äger en skola blir det lönsamt med segregation eftersom systemet med skolpeng gör det logiskt att locka självgående elever från resursstarka hem. Det måste bli ett slut på det här. En skola ska bedömas efter hur lönsam den är ur vårt gemensamma och långsiktiga samhällsperspektiv, inte ur skolägarens kortsiktiga plånboksperspektiv.” Detta skriver LO:s ordförande, Susanna Gideonsson, första vice ordförande Therese Guovelin och LO:s utredare Johan Enfeldt i en debattartikel i Alltinget 9 mars. Läsa hela artikel här.
Så blandas korten bort
Den senaste tiden har SVT visat hur de stora skolkoncernerna använder en del av de resurser de får av kommunerna i form av skolpeng. Skolkoncernen Internationella engelska skolan, IES till exempel, har skickat en halv miljard kronor i koncernbidrag till sina ägare, The Hans and Barbara Bergstrom Foundation och investmentbolaget Paradigm Capital. Ett koncernbidrag på 500 miljoner kronor innebär att varje IES-elev bidrar med drygt 16 000 kr och varje IES-skola med cirka 10 miljoner kronor. Varje kommun som har en IES-skola skickar således i väg cirka 10 miljoner kronor av de pengar som skulle gått till elevernas undervisning. [1]
Ett annat exempel är Anders Hultin. Han äger skolkoncernen Watma som bland annat har ett dotterbolag Nordic Leisure. Det bolaget har fått ett koncernbidrag från utbildningsverksamheten i Watma varav 2,8 miljoner gått till våffelstugan. Anders Hultin var med och arbetade fram regelverket för de fristående skolorna när han var politiskt sakkunnig för Moderaterna under skolminister Beatrice Ask på 1990-talet. Han var också vd i skolkoncernen JB-Education när den gick i konkurs 2013. Då kunde han köpa ut de ekonomiskt starkaste skolorna till ett lågt pris och startade bolaget Fria Läroverken. Det företaget har sedan vuxit och blivit skolkoncernen Watma.
Per Egon Johansson är ett tredje exempel. Han äger Raoul Wallenbergsskolorna som ingår i koncernen Almwik Holding AB. Han har låtit koncernen köpa tomter för 3 miljoner kronor på Blidö i Stockholms skärgård. Även han har en bakgrund som statssekreterare för Kristdemokraterna under Bildtregeringen.[2]
Många är upprörda över att resurser avsedda för elevernas undervisning försvinner till riskkapitalbolag utomlands, våffelstugor och skärgårdstomter. Men det är inte Svenska Dagbladets ledarskribenter. När Peter Wennblad kommenterar skolkoncernernas agerande menar han att kommunerna gör på samma sätt.
”För också kommuner (och regioner) fungerar i hög grad som bolagskoncerner. Ja, ”kommunkoncern” är en vedertagen benämning för den uppsjö av förvaltningar och bolag som finns i allt från Stockholm till Stenungsund. Och mellan de olika delarna flyttas och flödar pengar – äldreboenden betalar hyra till det kommunala fastighetsbolaget för sina lokaler, teknikförvaltningen debiterar bygglovsenheten för datorer, skärmar och teknisk support, fritidskontoret fakturerar skolorna när de har simträning i badhuset. Och så vidare.” [3]
Ungefär samma budskap hade Tove Lifvendal från SvD i God Morgon världen i Sveriges radio den 5 mars. Ledarskribenternas budskap är att skolkoncerner och kommuner är lika goda kålsupare.
Det stämmer att det gått en våg över kommunerna sedan 1990-talet att de ska organiseras och drivas på samma sätt som företag. Otaliga konsulter har anlitats och deras budskap har varit att om man gör som det privata näringslivet så kommer allt att fungera bättre till en lägre kostnad. Det budskapet har gått hem i många kommuner och koncernliknande strukturer har byggts upp där olika verksamheter inom kommunerna säljer och köper tjänster av varandra. Kommunerna har också tagit över många ord och begrepp från affärsvärlden. Men trots dessa yttre likheter går det inte att jämföra en kommuns verksamhet där kommunallagen gäller med en privat skolkoncern där aktiebolagslagen gäller.
Enligt kommunallagen får kommuner och regioner bedriva näringsverksamhet om den drivs utan vinstsyfte. Syftet ska vara att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt dem som bor i kommunen. Det står också i kommunallagen att kommuner inte får ha hand om sådana angelägenheter som staten, en annan kommun eller någon annan ska ha hand om. Med någon annan avses sådan verksamhet som det privata näringslivet driver.
De verksamheter som kommunerna driver som bolag gäller oftast fastigheter, energi, sophämtning och liknande. Många av dessa bolag går med överskott och då går pengarna tillbaka till kommunen. Pengarna flyttas således inom kommunen men de försvinner inte till riskkapitalbolag utomlands eller till privata företag i andra kommuner. Pengarna förs heller inte över till privatpersoner som köper skärgårdsfastigheter och annat för dem.
De pengar som kommunen beslutat ska gå till skolan och elevernas undervisning stannar där under hela året. Kommunen plockar inte av skolorna 15-20 procent av undervisningsresursen och använder dessa pengar till något annat. Skolan får de resurser som kommunfullmäktige har beslutat.
För ett aktiebolag gäller inga av ovanstående regler utan de har full frihet att använda pengarna hur de vill. Vill de plocka bort 15-20 procent av skolpengsbeloppet per elev till ett koncernbidrag och flytta pengarna till ett riskkapitalbolag utomlands så är det helt lagligt. Vill de använda delar av skolpengen till att starta företag inom helt andra branscher, i Sverige eller utomlands, så är det bara att köra på, aktiebolagslagen ger dem full frihet. Och det är precis det som sker i aktiebolagsskolorna. Det är därför de har lägre lärartäthet, fler obehöriga lärare, färre speciallärare, färre studie- och yrkesvägledare och mindre resurser till elevvård än vad kommunala skolor har. Dessa avdrag från den tilldelade skolpengen får givetvis konsekvenser för eleverna i de fristående skolorna. De får inte lika stora resurser som de kommunala eleverna och det innebär en lägre kvalitet på undervisningen.
De stora principiella skillnader som råder i lagstiftningen för kommuner och aktiebolag känner naturligtvis SVD:s ledarskribenter till. Men har man inga sakargument att komma med när det gäller marknadsskolans brister kan man alltid blanda bort korten så att maximal förvirring uppstår.
Sten Svensson. .
[1] https://www.svt.se/nyheter/inrikes/en-halv-miljard-i-bidrag-skickades-till-engelska-skolans-agarbolag
[2] https://www.svt.se/nyheter/inrikes/de-kopte-stuga-och-skargardtomter-for-skolpengen
[3] https://www.svd.se/a/mQzbpv/alternativet-till-vinst-ar-sloseri-nooshi-dadgostar
LIKVÄRDIG SKOLA – föreläsning Falun
Måndag 6 mars genomför Nätverket för Likvärdig skola i samarbete med ABF i Falun ett offentligt möte kring skolan.
Hur har den 30 år gamla friskolereformen påverkat svensk skola och hur kan vi arbeta för att få en mer likvärdig skola.
Tid och plats: måndag 6:e mars 18.30, ABF Falun Stigaregatan 7.
Föreläsare: Jan-Åke Fält, ordförande Nätverket för en Likvärdig skola.
Och i Uppsala genomförs 7 mars ett möte med rubriken ”Hur styr vi skolan till ökad likvärdighet” och riktar sig till medlemmar i samtliga politiska partier i Uppsala kommuns fullmäktige. Deltagare från Nätverket är Sten Svensson, Johan Enfeldt och Boel Vallgårda. Läs deras debattartikel Vinsten förstör skolan i Uppsala och Sverige.
Nätverket för Likvärdig Skola behövs på flerorter i Sverige. Hör av er till oss. Bli medlem. Bidra med en gåva till vår verksamhet – Swish 123 574 08 40. Vi kommer gärna och deltar på möten och samtalar om hur vi tillsammans kan öka likvärdigheten i svensk skola och få stopp på marknadsskolan.
Regeringen går i friskolornas ledband
Kritiken av regeringens besked att offentlighetsprincipen inte ska gälla de vinstdrivande skolorna har varit förödande. Ledarsidorna från höger till vänster sågar regeringens nya direktiv med fotknölarna och Lärarfacken protesterar. Förgäves får man leta utanför Friskolornas riksförbunds lilla krets för att hitta stöd för fortsatt hemlighetsmakeri kring skolkoncernernas verksamhet.
Dagens Nyheter skriver att ”Vi måste därför kunna förvänta oss att våra
folkvalda representerar oss, och våra intressen. Inte skolbolagens.”
Expressen utropar ”Går regeringen i friskolornas ledband”. Till och med oberoende moderata Barometern sällar sig till kritikerna och uttalar ”Låt inte börsregler stoppa insynen i friskolorna”. Uppsala nya tidning menar att”Skolministern gör politiskt självmål”. Aftonbladet säger att”Lotta Edholm låter som ett barn i trotsåldern”.
Våra lärarfack, Sveriges Skolledare och Sveriges Lärare, spar inte heller på krutet.
– Det är under all kritik. Man väljer rätten till associationsform före rätten till insyn. Det här är inga företag, det är skolor som är demokratins kanske viktigaste hörnpelare, säger Matz Nilsson, ordförande i Sveriges Skolledare.
– Det måste vara en självklarhet att meddelarfrihet och offentlighetsprincipen ska omfatta all offentligfinansierad verksamhet, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Sveriges Lärare.
Nätverket för Likvärdig skola har under lång tid drivit kravet om att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor och här och här och här och här kan du hitta debattinlägg från medlemmar i Nätverket.
Jan-Åke Fält
Kornhall: Är detta slutet på demokratin, Lotta Edholm?
”Däremot har de stora koncernerna via sin organisation drivit just det argumentet. Men de är egentligen emot öppenhet av helt andra skäl. De vill att deras uppgifter och verksamhet ska vara dold bakom aktiebolagens företagshemlighetsskydd. Av många anledningar. Då kan ingen syna dem när de berättar om hur bra de är. Ingen lokalpolitiker kan heller få insyn i att deras pengar flyttas från deras kommun till koncernens huvudkontor i Stockholm och ingen förälder granska om marknadsföringen från koncernernas skolor överhuvudtaget stämmer, med mera.” Detta skriver Per Kornhall, medlem i Nätverket för en likvärdig skola, i lärarfackets tidning Vi Lärare med anledning av att regeringen inte vill att offentlighetsprincipen ska gälla för friskolorna. Läs hela krönikan här.
Missnöjd minister lovar åtgärder
De senaste veckorna har flera missförhållanden i friskolevärlden avslöjats. Dagens Nyheter avslöjade att skolkoncernen Academedia äger flera internetguider där elever kan få hjälp med att välja gymnasieskola. Academedia äger åtta sådana guider och tre av dem visar enbart upp Academediaskolor när eleverna söker i dem.[1] Några dagar senare avslöjar SVT att skolkoncernen Internationella engelska skolan har skickat en halv miljard kronor i koncernbidrag till sin huvudägare, riskkapitalfonden Paradigm Capital.[2] Ungefär samtidigt avslöjade DN att skolkoncernen Thorén instruerade eleverna hur de skulle uppföra sig när Skolinspektionen kom på besök. [3] Skolminister Lotta Edholm är upprörd över dessa missförhållanden och ska kalla de berörda till ett möte. Hon hänvisar också till den utredning som förra regeringen tillsatte ”En skola utan vinstintresse” [4] . Den utredningen ska få tilläggsdirektiv och enligt Lotta Edholm ska den komma med förslag vars syfte är att försvåra trixande inom friskolebranschen.
Dessa händelser påminner om när det avslöjades att riskkapitalbolagen länsade skolbolag på pengar för cirka 10 år sedan. Då sade både den dåvarande utbildningsministern Jan Björklund och finansministern Anders Borg att riskkapitalbolagen skulle stoppas. [5] [6]
Men det hände ingenting. Den borgerliga Alliansen förlorade valet 2014 och i opposition har de tillsammans med Sverigedemokraterna röstat nej till de flesta förslag som skulle kunnat förändra något avgörande i marknadsskolesystemet. Senaste omröstningen var sommaren 2022 då de röstade nej till att se över kösystemet för antagning av elever till fristående skolor och en förändring av skolpengssystemet.
Vi har således en situation där det år efter år avslöjas missförhållanden inom friskolesektorn och där de ansvariga politikerna är upprörda och talar om att missförhållanden ska rättas till. Dessa partier vet dessutom att de har befolkningen med sig om de skulle göra något som stoppade skolkoncernerna och riskkapitalbolagens framfart. SOM-institutet i Göteborg som regelbundet undersöker svenska folkets inställning i dessa frågor redovisar i sin senaste undersökning att det var 67 procent som inte ville tillåta vinster i välfärden. [7]
Men ingenting händer, vad beror det på? En förklaring är att det är komplicerat att ändra lagstiftningen för aktiebolag och hindra dem från att till exempel flytta pengar genom koncernbidrag. Ska man ha aktiebolag inom skolan måste man följa aktiebolagslagen och EU-bestämmelser och då får vi de effekter vi ser inom skolan.
En annan förklaring är de mycket täta personsamband som råder mellan skolkoncernerna och de borgerliga partiernas högsta ledningar. Lotta Edholm kom från en skolkoncern när hon blev Skolminister, till exempel. Personkopplingarna mellan de stora välfärdskoncernerna och de borgerliga partiernas högsta ledningar är vanliga. Politiker och höga tjänstemän som varit aktiva i privatiseringsbeluten startar sedan friskoleföretag eller går över till toppjobb inom privata välfärds- och konsultföretag. Det är också vanligt att folk från friskolebranschen och de konsultföretag som arbetat med att privatisera välfärden rekryteras till jobb i regeringsdepartementen. De privata välfärdsföretagen inklusive skolkoncernerna tjänar miljarder på sin verksamhet och det vill de fortsätta med. En hel del personer från främst de borgerliga partierna utgör en del av detta välfärdsindustriella komplex och det är en huvudorsak till att ingenting har skett hittills.
Sten Svensson
[1] https://www.dn.se/sverige/gymnasieguide-visar-bara-koncernens-egna-skolor/
[2] https://www.svt.se/nyheter/inrikes/en-halv-miljard-i-bidrag-skickades-till-engelska-skolans-agarbolag
[3] https://www.dn.se/sverige/friskola-instruerade-elever-infor-skolinspektionens-besok/
[4] https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2022/07/Dir.-2022102/
[5] https://www.svd.se/a/fa0c972b-5b48-3d86-a69a-115ebf07832c/bjorklund-riskkapital-ska-inte-kunna-aga-skolor
[6] https://www.svt.se/nyheter/inrikes/anders-borg-domer-ut-riskkapitalister-i-skolan
[7] https://www.svd.se/a/0GAoMB/hogervaljare-sager-nej-till-vinster-i-valfarden
”Vinstutdelning till skolägare måste genast förbjudas”
I Dagens Samhälle ger Skolledarna förslag till Muharrem Demirok och Centerpartiet hur de kan förändra partiets skolpolitik. ”Som företrädare för landets skolledare ser vi mycket positivt på en sådan förflyttning. Vill Centerpartiet ha inspiration till nya ståndpunkter gällande vinstutdelning och ett ökat statligt ansvar för finansieringen av skolan behöver inte Muharrem Demirok leta länge. Sveriges Skolledare vet vad som måste göras.” Läs debattartikeln här.
Ett nytt läge i skolpolitiken?
Muharrem Demirok som tidigare varit kommunalråd i Linköping är föreslagen som ny partiledare i Centerpartiet. Valet ska ske på en extrastämma i Helsingborg den 2 februari. På pressträffen där valberedningen presenterade sitt förslag sa Muharrem Demirok att han vill se förändringar av partiets skolpolitik.
”Centerpartiet är på fel plats när det gäller skolpolitiken. Varje gång vi ska prata om skolan får vi prata om vinster och skolkoncerner. Det här är ett område där vi måste flytta vår position.” [1]
När det gäller skolpolitiken har Centerpartiet varit ett av de mest nyliberala partierna och de har under lång tid benhårt försvarat marknadsstyrningen av skolan. De var till exempel drivande i att införa skrivningen om att inte lägga förslag om vinstförbud med mera i Januariavtalet, det avtal som slöts mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centern 2019.
”Regeringen kommer inte att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden.” [2]
På senare år har dock motståndet börjat luckras upp. Allt fler borgerliga politiker och allt fler centerpartister har sett att den marknadsstyrda skolpolitiken leder till allvarliga problem. Allt fler väljare och kommunpolitiker har sett att etableringen av de stora koncernernas skolor slår ut välfungerande kommunala skolor, vilket leder till ökad segregation och höjda kommunala kostnader.
På Centerstämman 2021 var skoldebatten intensiv och det fanns förslag om att ändra den marknadsdrivna skolpolitiken. Partiledningen lyckades dock hejda det mesta och besluten blev att kötiden till fristående skolor skulle begränsas och att de skulle utreda ett nytt resursfördelningssystem. Det är förslag som inte ändrar något avgörande i marknadsstyrningen av skolan och som väl ryms inom Tidöpartiernas skolpolitik.
Menar Muharrem Demirok allvar med att han vill komma bort från att prata om vinster och skolkoncerner måste han och Centern komma med förslag som riktar sig mot de stora skolkoncernerna. Vi i Nätverket för en likvärdig skola har flera förslag som vi gärna delar med oss av och Centern kan även ta kontakt med det nya lärarfacket, Sveriges Lärare.
Skulle Centern komma fram till en ny skolpolitik som gör upp med marknadsinslagen kan det komma att ändra balansen i riksdagen. I dag är det SD, M, KD, L och C som stöder den marknadsdrivna skolpolitiken och de har en tydlig majoritet i riksdagen. Om C lämnar blir styrkeförhållandena betydligt jämnare. Därför har Muharrem Demiroks signaler om en ny skolpolitik oroat friskolelobbyn och de stora skolkoncernerna. Det lär bli många uppvaktningar av Centerpartiet framöver.
Sten Svensson
[1] https://www.dagenssamhalle.se/styrning-och-beslut/kommunpolitik/muharrem-demirok-vi-maste-flytta-var-position-i-skolpolitiken/