Nyheter

Skolpengen stoppar mindre barngrupper trots att barnen blir färre

Johan Enfeldt skriver i LO-bloggen att

” Risken är stor att beslutsfattarna lurar både sig själva och oss medborgare här. Minskade barnkullar ger inte automatiskt mer resurser till skolan så länge vi finansierar den per barn eller elev med skolpeng. Utbildningsministerns resonemang om skolan haltar dessutom på fler sätt. Det kommer ta många år innan grundskola och gymnasium påverkas av att barnkullarna nu minskar kraftigt. Eleverna i skolan kommande år är alla födda sedan länge.

Kan vi då göra på något annat sätt? Ja, kommuner måste inte finansiera förskolor med en peng per barn. Det har däremot blivit vanligt, närmast praxis att göra så. Lagen föreskriver nämligen att fristående förskolor ska finansieras med ett ”bidrag till huvudmannen för varje barn vid förskoleenheten”, och att detta ska räknas ut per barn på samma sätt som i kommunal verksamhet. Då är det enklast om även de kommunala enheterna finansieras med peng. (Samma modell gäller i skolan.)” Läs hela blogginlägget här.

Tidskriften ”Utbildning och demokrati”: Förskolesektorn, FoU-program och ULF projekt utifrån den didaktiska vem-frågan.

I den här artikeln studeras Ifous (Innovation, forskning och utveckling för skola och förskola) forsknings- och utvecklingsprogram (FoU-program) och Utbildning, lärande och forskningsprojekt (ULF-projekt, inklusive ULF-nätverk). Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad som kan känneteckna förskolesektorn och dess skolhuvudmän i relation till medverkan i FoU-program3 och ULF-projekt4 utifrån en didaktisk vem-fråga. I artikeln ställs frågan om vilka huvudmän som deltar i dessa omfattande satsningar. Resultaten redovisar bristande likvärdighet, socio-ekonomisk och pedagogisk segregering och att den fristående sektorn är helt frånvarande, med ett undantag i ett projekt. Läs artikeln här.

Lärare i vinstdrivna skolor tjänar 13 000 kronor mindre per år än de i kommunala skolor.

Tidningen Vi Lärare skriver: ”Analysen är gjord av Pontus Bäckström, fil.dr och samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare.

– Analyserna visar att grundskole- och gymnasielärare på vinstdrivande friskolor i genomsnitt tjänar 1 100 kr mindre i månaden än sina kollegor på kommunala skolor. Lärare på icke-vinstdrivande friskolor tjänar i genomsnitt 800 respektive 500 kronor mindre. Motsvarande resultat syns inte i förskolan. Där tjänar i stället lärare på vinstdrivande enskilda förskolor i genomsnitt 400 kronor mer i månaden, säger Pontus Bäckström.” Läs artikeln här.

Anna Olskog: Marknadsskolan får underkänt av landets lärare

I en debattartikel i Sundsvall Tidning skriver ordförande i Sveriges Lärare att ”Svensk skola är i dag är formad av ett marknadstänkande som saknar motstycke.

Kundorienteringen har negativa sidoeffekter. Lärarna ser med växande oro på utvecklingen.

Under 1990-talet skedde flera reformer som förändrade det svenska skolsystemet; skolan kommunaliserades och en friskolereform genomfördes. Resultatstyrningen ökade samtidigt som skolans styrdokument gick från att garantera resursmässiga ramar till att i ökad utsträckning vara en rättighetskatalog för vårdnadshavare och elever.

I spåren av detta har marknadsmekanismer alltmer styrt skolväsendet. Flera statliga utredningar om hur skolan ska reformeras har presenterats, men det är tveksamt om förslagen räcker för att återupprätta ett likvärdigt och professionellt skolväsende.” Läs debattartikeln här.

Rapport från Sveriges Lärare Marknadsskolan: en förlust för samhället

”En rapport om hur marknadsmekanismer drabbar elever, vårdnadshavare och lärare. En kraftig majoritet, nio av tio lärare, vill fasa ut vinstutdelningen i skolan.” Rapporten skriver att ”Vinstintresse är inte ett fungerande sätt att bedriva skolverksamhet på. När vi har låtit våra medlemmar säga sitt i frågan är det en tydlig majoritet som är negativt inställda till att skolor ska kunna ta ut vinst som inte återinvesteras i verksamheten. Det gäller även lärare som arbetar på friskolor med vinstintresse. Den allmänna opinionen håller med: 74 procent av svenskarna anser att företag med vinstsyfte bör förbjudas att driva skolor, visar 2025 års SOM-undersökning från Göteborgs universitet.
Det torde vara självklart att skolan, som skapar kunskap och bygger vår demokrati, inte bör vara beroende av aktieägares vinstintressen och avkastningskrav.” Läs rapporten här.

Det politiska läget kring marknadsskolan

På senare år har allt fler politiska partier riktat kritik mot olika negativa effekter i marknadsskolan. Under ledning av Muharrem Demirok började Centern ett arbete där de ifrågasatte partiets tidigare mycket positiva inställning. Även liberalerna, med Lotta Edholm som skolminister, har gått samma väg. Lotta Edholm har varit en ledande förespråkare för fristående skolor men idag riktar hon allvarlig kritik till och med mot marknadskolans drivkrafter.

Nu har emellertid Centern bytt ledning och Liberalerna ska byta. Centern har valt Anna-Karin Hatt till ny partiledare och frågan är om hon kommer att fortsätta den omprövning av partiets friskolepolitik som Muharrem Demirok påbörjat. Sannolikt gör hon inte det. I SVT:s partiledardebatt i början på maj intog hon  samma positiva inställning till fristående skolor som Annie Lööf hade under sin tid. Anna-Karin Hatt har tidigare varit VD på tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation Almega och där drivit en mycket friskolevänlig politik.

Hur Liberalerna kommer att ställa sig beror på vem de väljer som partiledare. Lotta Edholm nämns som ett alternativ och väljs hon kommer hon säkerligen att fortsätta med den linje som hon drivit de senaste åren. Liberalerna satsar hårt på att bli det parti som har högst förtroende i skolfrågor och sannolikt har den politiken ett starkt stöd i partiet.

Liberalernas nya skolpolitik innebär att de tagit avstånd från sin tidigare nyliberala politik med privatiseringar, marknadsstyrning och decentralisering. Nu driver de en politik som påminner om vad som gällde innan skolan kommunaliserades och marknadsutsattes. En återgång till centrala regleringar av grupp- och klasstorlekar, lärarnas arbetstider med mera. I flera frågor har de lagt sig nära den linje som fackföreningen Sveriges Lärare driver.

Hittills har dock inte Liberalernas många skolutspel haft någon effekt i opinionsmätningarna utan partiet ligger stadigt parkerat under riksdagsspärren. Kanske uppfattas samarbetet med Sverigedemokraterna så negativt att det inte spelar någon roll vad Liberalerna gör eller säger i skolfrågorna.

Liberalerna har även ett annat problem. De är ansvariga för regeringens skolpolitik och de har tillsatt en lång rad utredningar som kommer att lämna sina förslag under 2025. Därefter ska regeringen lägga ett antal propositioner i Riksdagen lagom till nästa års valrörelse. De övriga regeringspartierna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har hittills inte framfört någon nämnvärd kritik mot marknadsskolans effekter. Frågan är om det finns någon enighet i regeringen om att komma med några skarpa förslag mot marknadsskolan eller blir det mest snömos? Blir det inget nämnvärt resultat av alla utredningarna kan regeringen få en svekdebatt som i så fall i första hand riktas mot Liberalerna.

Om läget är otydligt och osäkert när det gäller Centern och Liberalerna är det tydligare hos Socialdemokraterna. Förslaget till partikongressen i slutet av maj är ett tydligt steg i rätt riktning. Där beskrivs en lång rad av de negativa effekter som marknadsstyrningen av välfärden, inklusive skolan, fört med sig. Socialdemokraternas partiledare, Magdalena Andersson, har även varit mycket kritisk till marknadsskolan i olika intervjuer på senare tid.

SOM-institutet vid Göteborgs Universitet har visat att en tydlig majoritet bland väljarna säger nej till vinster i välfärden. Nästa år är det val till Riksdagen och frågan är vilka partier som kommer att ansluta till denna väljarmajoritet och driva frågan om marknadsskolans avskaffande i valrörelsen?

Sten Svensson

Magdalena Andersson redo att förbjuda skolaktiebolag

Detta är rubriken på DN:s intervju med Magdalena Andersson 2025-04-12 med anledning av Utredningen om vinst i skolan. Magdalena Andersson säger i intervjun. Hon säger att Liberalerna lägger ut dimridåer när de hävdar att utredningens förslag ska komma till rätta med avarterna i vår marknadsskola.

”– Det svenska skolsystemet behöver en helrenovering, men i stället får vi en ”homestyling”, säger hon och ser ut genom fönstret och den magnifika utsikten mot Stockholms ström. Grundproblemet, vinstintresset som drivkraft, finns kvar även efter de här förslagen, menar hon.

– I aktiebolagslagen står att de ska sträva efter att göra vinst. Det betyder att alla skolor som drivs som aktiebolag ska sätta vinstintresset främst, förklarar hon.” och

”Är ni beredda att helt förbjuda aktiebolag från att driva skolor?

– Ja, det skulle vara ett sätt att ta bort vinsterna. Kommer man fram till något annat sätt att göra det på, så är vi öppna för det.” Läs intervjun här.

Liberalerna gav upp allt för att få ändra skolan – nu är paradigmskiftet inställt

DN:s ledare 2025-04-07 konstaterar att Liberalerna svikit sina löften om att göra upp med vår misslyckade marknadsskola.

”När Tidöavtalet presenterades stod det klart att Liberalerna hade vunnit en enda förhandlingsseger: skolreformer. Men ju längre tiden går, desto tydligare blir det att vinsten främst finns på pappret. De stora stridsfrågorna – vinsterna, köerna och skolpengen – är i bästa fall begravda i utredningar. I sämsta fall – som i frågan om att införa ett obligatoriskt skolval – har inte ens en utredning tillsatts.” och ”Sammantaget ser alltså Liberalernas tid på utbildningsdepartementet inte ut att sluta med nödvändiga genombrott ens i frågor där de har majoriteten av väljarna i ryggen. Det var nog inte det de blev lovade på Tidö slott.” Läs ledaren här.

Det viktiga är inte vad utbildningsministern säger, utan vad han gör

Johan Enfeldt kommenterar Utredning om vinst i skolan på LO-bloggen: ”Att både utbildnings- och skolministern nu tidvis, eller till och med ganska ofta, låter som att de vill bli av med vinstintresset hjälper inte. Tidö-regeringen ändrade utredningens syfte: från att bli av med vinstintresset i skolan, till att hitta former för att ha vinstintresset kvar. Samtidigt byttes utredaren ut.” Läs bloggen här.

Vinsten trumfar Almega Utbildnings uppförandekod

Jan-Åke Fält och Sten Svensson debatterar Almega Utbildnings uppförandekod i Dagens Arena: ”Vad händer när elevens bästa krockar med företagets möjligheter att göra vinst? Det är skärningspunkten mellan vinst och att alltid sätta elevens bästa i centrum som uppförandekoden ska försöka flytta på till elevens fördel. Men all erfarenhet hittills visar att i den konflikten går vinsten alltid före det som uppförandekoden säger.” Läs debattartikeln här.