Slutreplik från Boel Vallgårda om allas rätt till en bra skola

En sverigedemokratisk ledamot av riksdagen och utbildningsutskottet skrev tillsammans med partiets oppositionsråd i Malmö ett mycket uppseendeväckande svar på Boel Vallgårdas text om omfördelning av resurser i Kvällsposten. Jörgen Grubb och Magnus Olsson, båda SD, kalla omfördelning baserat på socioekonomiska faktorer för ”djupt oansvarigt” eftersom det inte sällan betyder ”att pengar slussas till skolor med ett högt antal nyanlända elever”.

Läs Boels uppmärksammade replik Lågutbildades barn har också rätt till en bra skola där hon bemöter sverigedemokraternas påståenden och förklarar varför  lång tid i särskilda förberedelseklasser är en dålig idé.

Omfördelning mellan kommuner krävs för likvärdig skola. Boel Vallgårda i Kvällsposten

Omfördelning av resurser mellan skolor med olika förutsättningar sker inte bara mellan kommuner utan också när staten fördelar pengar. Boel Vallgårda från Nätverket för en likvärdig skola skriver i Kvällsposten om att statens omfördelning är otillräcklig.

Staten har i tio års tid kritiserat kommunerna för att ta för lite hänsyn till skillnader i elevgruppernas socioekonomiska bakgrund vid resursfördelning. Men när staten styr resurser till kommunerna tar den betydligt mindre hänsyn till skillnaderna i behov, jämfört med hur de största kommunerna fördelar resurser till skolorna i sina kommuner.

Läs artikeln i Kvällsposten här.

Sten Svensson i SvD: Partier i båda blocken bär ansvar för skolmarknaden

Sten Svensson från Nätverket visar i den nya rapporten Från likvärdighet till lönsamhet hur partier från båda sidan blocken bär ansvar för skolmarknaden.  För några veckor sedan kom Björn Åstrands utredning En mer likvärdig skola (SOU 2020:28) med flera förslag till förändringar som partierna nu måste ta ställning till. Konsekvenserna av vårt skolsystem är nämligen ständigt aktuella med återkommande rapporter om kritik från OECD för bristande likvärdighet, skolor som tvingas stänga och rättsfall där marknaden förvandlar betyg till affärshemligheter.

I SvD idag skriver Sten Svensson och German Bender från tankesmedjan Arena Idé:

Björn Åstrands utredning är en utmärkt grund för att starta en seriös diskussion över blockgränserna om vad som kan göras för att skapa en skola som ser till elevernas och samhällets bästa.

 

 

Replik till IES: Sluta hymla!

Efter ett svar från ledningen i Internationella Engelska skolan finns nu Sten Svenssons slutreplik i Göteborgsposten. Det hårda tonläget och bristen på svar från friskolelobbyn tyder på att debatten håller på att vända.

”Allt fler, även borgerliga opinionsbildare, inser att dagens friskolepolitik har stora negativa effekter för samhället och har börjat ifrågasätta skolkoncernerna. ”

John Bauer-konkursen spökar i kommunernas ekonomi

Nätverkets Mats Wingborg följer upp den snart sju år gamla konkursen i John Bauer-koncernen i Dagens Arena. 36 gymnasieskolor stängdes, men vårt system för beräkning av skolpeng gör att konkursboet fortfarande hemsöker kommuner där de ser möjlighet att få ut mer pengar ur skolbudgeten.

”Näringslivets lobbyister har lyckats påverka lagarna till den grad att de vinner den ena juridiska striden efter den andra. ”

Engelska skolans etableringar strider mot lagen

Sten Svensson från nätverket skriver i Göteborgsposten om konsekvenserna av Internationella Engelska Skolans etableringar.

”Enskilda företag gynnas, enskilda elever och deras föräldrar gynnas medan andra missgynnas, skolsegregationen ökar, kostnaderna ökar, betygsinflationen skjuter fart, kommunen misshushållar med sina resurser och den fria konkurrensen sätts ur spel.”

Det bortglömda skolbeslutet

Johan Enfeldt från Nätverket skriver om det ofta bortglömda beslutet från 1996 då friskolornas ersättning höjdes och utvecklingen mot koncerner och börsnoteringar tog fart. I Dagens Arena.

”När ersättningen höjdes ökade vinstpotentialen. Ökad vinst betydde minskad risk. Minskad risk betydde att skolan blev intressant för riskkapitalet. ”

Slag i luften stoppa nya konfessionella skolor

Sten Svensson skriver i Dagens Samhälle om varför diskussionen om konfessionella friskolor är ett stickspår.

När friskolesektorn i övrigt växer så det knakar, står de konfessionella skolorna still. Ett stopp för nya konfessionella skolor kommer därför att ha en mycket liten eller ingen effekt alls. Beslutet riskerar att bli ett slag i luften och det kommer inte att påverka skolsegregationen.