Kategori: Debattinlägg

Med anledning av Nätverkets svar på remissen SOU 2020:28 En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning, skriver Johan Enfeldt, Boel Vallgårda och Bo Karlsson på SvD Debatt.

Nätverket för en likvärdig skola är positiva till stora delar av utredningen men pekar på riskerna med utredningens förslag att låta domstolar avgöra hur stor skillnad det skall vara i resurser mellan kommunala och fristående skolor.

Att låta domstolar avgöra storleken på ersättningen till fristående skolor innebär att de folkvalda avhänder sig ytterligare ett medel för att påverka den gemensamt finansierade skolan. Det är en farlig utveckling. Kunskapsläget vad gäller ersättningsnivåer är så entydigt att det är rimligt att definiera en nivå med ett avdrag om 15 procent av den kommunala huvudmannens kostnader, när skolpeng till fristående skolor ska beräknas.

I artikeln lyfter Nätverket också frågan om skolan som en del av vår gemensamma infrastruktur och problemen som uppstår när den fragmentiseras. En ersättningsmodell som inte missgynnar de offentligt drivna skolorna är därför nödvändig.

Hur stor skillnad det ska vara i ersättning mellan kommunala och fristående skolor ska vara ett politiskt beslut och det bör skilja 15 procent. Det är den nivå som gällde när Carl Bildt och Beatrice Ask införde friskolesystemet. För att vi ska närma oss en likvärdig skola är det nödvändigt att nivån återställs dit.

Läs hela artikeln här.

Omfördelning av resurser mellan skolor med olika förutsättningar sker inte bara mellan kommuner utan också när staten fördelar pengar. Boel Vallgårda från Nätverket för en likvärdig skola skriver i Kvällsposten om att statens omfördelning är otillräcklig.

Staten har i tio års tid kritiserat kommunerna för att ta för lite hänsyn till skillnader i elevgruppernas socioekonomiska bakgrund vid resursfördelning. Men när staten styr resurser till kommunerna tar den betydligt mindre hänsyn till skillnaderna i behov, jämfört med hur de största kommunerna fördelar resurser till skolorna i sina kommuner.

Läs artikeln i Kvällsposten här.

Sten Svensson från Nätverket visar i den nya rapporten Från likvärdighet till lönsamhet hur partier från båda sidan blocken bär ansvar för skolmarknaden.  För några veckor sedan kom Björn Åstrands utredning En mer likvärdig skola (SOU 2020:28) med flera förslag till förändringar som partierna nu måste ta ställning till. Konsekvenserna av vårt skolsystem är nämligen ständigt aktuella med återkommande rapporter om kritik från OECD för bristande likvärdighet, skolor som tvingas stänga och rättsfall där marknaden förvandlar betyg till affärshemligheter.

I SvD idag skriver Sten Svensson och German Bender från tankesmedjan Arena Idé:

Björn Åstrands utredning är en utmärkt grund för att starta en seriös diskussion över blockgränserna om vad som kan göras för att skapa en skola som ser till elevernas och samhällets bästa.

 

 

Efter ett svar från ledningen i Internationella Engelska skolan finns nu Sten Svenssons slutreplik i Göteborgsposten. Det hårda tonläget och bristen på svar från friskolelobbyn tyder på att debatten håller på att vända.

”Allt fler, även borgerliga opinionsbildare, inser att dagens friskolepolitik har stora negativa effekter för samhället och har börjat ifrågasätta skolkoncernerna. ”

Nätverkets Mats Wingborg följer upp den snart sju år gamla konkursen i John Bauer-koncernen i Dagens Arena. 36 gymnasieskolor stängdes, men vårt system för beräkning av skolpeng gör att konkursboet fortfarande hemsöker kommuner där de ser möjlighet att få ut mer pengar ur skolbudgeten.

”Näringslivets lobbyister har lyckats påverka lagarna till den grad att de vinner den ena juridiska striden efter den andra. ”

Sten Svensson från nätverket skriver i Göteborgsposten om konsekvenserna av Internationella Engelska Skolans etableringar.

”Enskilda företag gynnas, enskilda elever och deras föräldrar gynnas medan andra missgynnas, skolsegregationen ökar, kostnaderna ökar, betygsinflationen skjuter fart, kommunen misshushållar med sina resurser och den fria konkurrensen sätts ur spel.”

Johan Enfeldt från Nätverket skriver om det ofta bortglömda beslutet från 1996 då friskolornas ersättning höjdes och utvecklingen mot koncerner och börsnoteringar tog fart. I Dagens Arena.

”När ersättningen höjdes ökade vinstpotentialen. Ökad vinst betydde minskad risk. Minskad risk betydde att skolan blev intressant för riskkapitalet. ”

Ska meddelarfrihet gälla alla lärare eller bara vissa? Läs ett mycket skarpt och angeläget inlägg av Sten Svensson och Tor Nitzelius, fd förbundsjurist vid Lärarförbundet, om en märklig motivering till att lägga ner förundersökningen mot Academedia om brott mot meddelarskyddet.