Efter Liberalerna utspel att de numera stödjer offentlighetsprincipen även i friskolorna gör DN:s ledarsida rent hus med alla som fortfarande argumenterar för att det kan vara en affärshemlighet hur våra skattefinansierade skolor drivs. ”Skolor kan inte klassas som företag med affärshemligheter snarare än som en del av välfärdens kärna, där allmänheten har självklar rätt till insyn. Antingen undantas alltså friskolor som drivs av börsnoterade företag från bestämmelser som gäller övriga bolag eller så får de aktiebolagsdrivna skolorna ombildas eller avvecklas.” Läs ledaren här.
Kategori: Blogg
Den utlovade mångfalden i skolan har blivit enfald
Aktuell debattartikel i Dagens Samhälle:
” I Marknadsskolan i Malmö – en rapport om en skola dränerad på resurser och försämrad kvalitet” redovisas hur de vinstdrivna skolorna bidrar till sänkt kvalitet och minskade resurser för Malmös elever. Sveriges dysfunktionella marknadsskola, som liknar månglarna i templet och präglas av segregation, misskötsel och betygsinflation, måste avvecklas. Konkurrens och vinstintresse kan inte bygga en likvärdig skola där alla elever får en bra utbildning.”
”Konkurrens och vinstintresse kan inte bygga en skola där alla får en bra utbildning, anser Jan-Åke Fält, Nätverket för en likvärdig skola, Juan-Tadeo Espitia (S) och Mubarik Abdirahman (S)”. Läs debattartikeln här.
Utsatta områden ska inte stöttas med välgörenhet utan med sociala reformer
Nätverket för en likvärdig skola i Göteborg skriver i en debattartikel i Göteborgsposten att
” I Göteborg tenderar politikerna att förlita sig på externa resurser för att åtgärda orättvisorna i skolsystemet. Näringslivet, med BRG (Business Region Göteborg) i spetsen, och civilsamhället blir alltmer indragna i satsningar på skola och fritid i socioekonomiskt fattiga stadsdelar.” och ” Utifrån de gångna decenniernas erfarenheter såväl som utifrån vetenskapliga studier vet vi att stora delar av den unga generationen i socioekonomiskt fattiga områden riskerar att reproducera ett utanförskap där man inte ser sig som en fullvärdig invånare och rättighetsbärare. För att bryta detta mönster är en god och likvärdig skola som erbjuder alla unga goda framtidsutsikter viktig. En skola som bör finansieras genom skattsedeln och inte genom hyresavin eller näringslivets vilja att marknadsföra sitt sociala hållbarhetsarbete.” Läs debattartikeln här.
Skolministern som säger en sak men gör en annan
Johan Enfeldt resonerar på sin LO-blogg kring skolminister Lotta Edholms uttalanden om att ”få bort de drivkrafter som är osunda i friskolesystemet, det vill säga en vilja att hela tiden göra vinst” samtidigt som hon ändrade direktiven till vinstutredning till att den inte skulle utreda hur man skulle kunna få till ett förbud mot vinstutdelning.
”Har vi en svag skolminister som kämpar i motvind mot moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater?
eller
Har vi en skolminister som tvärtom vet att använda skolmarknadskritikernas argument för att slippa tala om hur hennes egna beslut låter vinstintresset fortsätta att härja i den svenska skolan?” Läs bloggen här.
Vi har blivit ett utbildningsmässigt pajasland
Dala-Demokratens ledarskribent Jenny Wennberg skriver under rubriken ”I skolan är Börshajar viktigare än elever” att ”Hur länge ska aktiebolagen få använda skolan som lekstuga? Varför fortsätter vi acceptera att vinstdrivna skolor finns i Sverige, när inte ens Moderaternas väljare tycker att skattepengar i skolan ska gå till något annat än just skolan och eleverna?
Vad ska vi med vinstdrivna skolor till, när eleverna som gått i dessa skolor, bevisligen klarar sig sämre på högskolor och universitet än eleverna som gått på kommunala skolor gör?
Vad exakt är det aktiebolagsskolorna och stiftelseskolorna bidrar med till det svenska skolsystemet?
Förutom glädjebetyg och segregering?” Läs ledaren här.
Akelius skrämde bort kapitalet från AcadeMedia
Johan Enfeldt skriver i en debattartikel i Alltinget att ”Roger Akelius visade dessutom med all tydlighet att elever kan köpas och säljas över börsen” och ” att han satte ett stort problem med det svenska skolsystemet i blixtbelysning. En skola kan över natten få en ny ägare med en annan pedagogisk idé.” Läs debattartikeln här.
Nu pågår en tävlan om vem som har tuffaste åtgärderna mot den misslyckade svenska marknadsskolan
Regeringen och skolminister Lotta Edholm hävdar att ”Borgerligheten gör nu en kraftig omprövning av skolpolitiken i Sverige” och ”Ersättningen till friskolor ska göras om i grunden”. samt att ”Det ska inte längre vara möjligt att tjäna pengar på att dra ner kvalitén”,
På en pressträff i riksdagen i februari 2024 säger Mikael Damberg(s) att
” Samhället måste återta kontrollen över skolan från marknaden och förbjuda vinstuttagen” och lägger fram tre nya förslag på åtgärder:
-Förbjud vinster istället för att utreda tillfälliga och otillräckliga begränsningar som förespråkas av skolkoncernerna själva.
-Förbjud snåriga ägarupplägg och skolpengsflykt.
-Bryt upp skolkoncernerna och begränsa hur många skolor som får ingå i en koncern.
Men vore inte det enklaste att göra verklighet av det ordförande i Sveriges Lärare Åsa Fahlén säger: ”Vi tycker inte att aktiebolag ska få driva skolor.”
Det stora betygssvindleriet
En rapport från Skolverket och UKÄ visar att elever från fristående gymnasieskolor har lägre prestationsgrad än elever från kommunala gymnasieskolor om de har likartade betygspoäng. Prestationsgrad är antalet avklarade högskolepoäng på den utbildning som studenten varit registrerad på. [1]
Ungefär samma resultat hade en rapport från Skolverket som kom 2018.
”De studenter som gått på gymnasieskola med enskild huvudman har lägre prestation – trots att denna grupp generellt har något högre betyg från gymnasieskolan. [2]
Betygssättning är en myndighetsutövning som ska ske så rättvist som möjligt. Oavsett vilken skola en elev går på, privat eller offentlig, ska betygssättningen ske efter samma grunder. Betygen används som urvalsinstrument för fortsatta studier och det är en fråga om rättssäkerhet för eleverna. Alla ska behandlas lika.
Den myndighetsutövningen sattes ur spel när skolan marknadsutsattes. Då blev det mycket lönsamt att sätta för höga betyg och det satte fart på betygsinflationen. Höga genomsnittliga meritvärden fungerar som en magnet för att locka elever till en skola och det betyder höga intäkter. När marknadskrafterna styr blir pressen från skolkoncernernas ägare och ledningar mycket hård på rektorerna. När höga intäkter är målet för skolan sätter rektorerna i sin tur press på lärarna att vara generösa med betygen. Dessutom sätter föräldrar och elever ytterligare tryck på lärarna genom att hota med att byta skola om inte eleven får de begärda betygen. Lärarna utsätts således för ett korstryck både från ledningen, elever och föräldrar. Detta marknadstryck påverkar även de kommunala skolorna. Om de inte kan visa upp höga betyg riskerar de att tappa elever och intäkter. Betygsinflation finns därför både på fristående och kommunala skolor, men värst är de fristående. Det finns fristående skolor där nästan alla elever får det högsta betyget i de ämnen där det inte finns nationella prov.
Elever som går på skolor som sätter för höga betyg kommer in på eftertraktade utbildningar medan elever som går på skolor som sätter rättvisande betyg riskerar att inte komma in. Elever med några år gamla betyg och lägre meritpoäng har svårigheter att konkurrera med elever från senare årskurser.
Nu visar Skolverket och UKÄ återigen på detta svindleri. Vilka signaler skickar samhället till de unga i utbildningssystemet när detta får fortsätta år efter år? De ser att det viktiga är inte vad de lär sig utan vilka betyg de får. De ser också att fusk lönar sig och att samhället inte bryr sig.
Sten Svensson
[1] Till Högskolan från gymnasieskolan. https://www.uka.se/download/18.44b70bc18de87661d8be409/1709738156562/Till%20högskolan%20från%20gymnasieskolan.pdf
[2] Skolverket. Från gymnasieskola till högskola. Rapport 466, 2018
Ny Rapport: Marknadsskolan i Linköping – en rapport om en skola dränerad på resurser och försämrad kvalitet
Denna rapport beskriver hur Linköpings kommun påverkats av marknadsskolan och hur den dräneras på resurser som borde komma elever och skolpersonal till del.
Förlusten i kvalitet och resurser som Linköping drabbats av kan uppskattas till 28 heltidstjänster/år inom grundskolan och 37 heltidstjänster/år inom gymnasieskolan. Eller uttryckt på annat sätt; vinsten som skolkoncernerna plockat ut från skolmarknaden i Linköping är ca 42 000 000 kronor/läsår. Läs rapporten här.
Intressanta kommentarer kring Akeliusaffären
När Roger Akelius sa det självklara att skattefinansierade vinstdrivna skolor måste tumma på kvalitén för att ha råd med utdelning, sjönk aktiekursen med 10 procent av rädsla för slopad utdelning. Andreas Cervenka, Aftonbladet, uttalar om detta ”Mer än så behöver man inte veta för att förstå att något är ruttet med Sveriges världsunika skolsystem.” Läs hans krönika här.
Nalin Baksi skriver i Expressen att ”Carl Bildt och skolminister Beatrice Ask kunde aldrig erkänna bristerna i konstruktionen av marknadsskolan utan svarade att kontrollen skulle förbättras på all kritik. Nu har marknadsskolan funnits mer än tre decennier och det är uppenbart att samhället inte har förmått att kontrollera den.” Läs hennes krönika här.
Johan Enfeldt intervjuas på Dagens Arenas Podd om Akeliusaffären och regeringens olika skolutredningar under rubriken ”Vad kommer att hända med friskolornas vinstuttag.” Lyssna på intervjun här.