Per Kornhall kommenterar Centerns förslag om att korta sommarlovet med två veckor. Läs krönikan här.
Kategori: Blogg
Konkurrens, valmöjligheter och övervakning ger en sämre skola
Per Kornhall diskuterar i en krönika i Vi Lärare vad forskningen säger om ökad övervakning och att elevers betyg används för att utvärdera lärarnas prestationer. Läs krönikan här.
Regeringens nya skolpolitik – ett försök att återta initiativet
Under de senaste åren har skandalerna inom friskolesektorn blivit fler och allvarligare och allt fler har insett att den marknadsstyrda skolpolitiken inte fungerar. Hård kritik kommer från lärarnas och skolledarnas fackliga organisationer, från ledarskribenter och från partiernas ungdomsförbund. Även en växande majoritet bland väljarna är djupt kritiska till dagens marknadsstyrda skolpolitik.
När marknadsskolan infördes lovade anhängarna bättre kvalitet till lägre kostnader. Det blev tvärtom, lägre kvalitet till högre kostnader och en lång rad skandaler. Det finns inga drivkrafter i friskolepolitiken som driver kvalitet utan marknadskrafterna bidrar till att sänka den.
Detta inser även den borgerliga regeringen och skolminister Lotta Edholm. Regeringen är helt enkelt tvungen att göra förändringar annars riskerar de att tappa hela frågan. Därför har de tillsatt en utredning som ska föreslå en lång rad förändringar för de fristående skolorna. Det ska bli flera olika vinstbegränsningar och mer kontroll av ägare och ledningar. Regeringen har också tillsatt en betygsutredning som ska föreslå att resultaten på nationella prov ska användas för att stoppa betygsinflationen. Men skolkoncernerna ska vara kvar, vinsterna ska vara kvar och det står inget i direktiven om att utreda marknadskrafternas effekter på betygen. Kommunerna får heller ingen beslutsrätt när det gäller etableringen av fristående skolor och det blir inget av med att införa offentlighetsprincipen i friskolesektorn. Regeringens linje är att den fristående skolbranschen ska kontrolleras och detaljstyras och de hoppas att det ska räcka för att alla nackdelar ska försvinna.
Ett annat inslag i regeringens nya skolpolitik är att de knyter an till den skoldebatt som handlar om kunskapssynen i läroplanerna, IT-satsningarna, bristen på läromedel och skolmyndigheternas anvisningar till lärare och skolledare. Lotta Edholm har till exempel stoppat Skolverkets förslag om en ny IT-strategi med motiveringen att förslaget inte bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Ett annat exempel är ett regeringsuppdrag till skolmyndigheterna om att deras verksamhet ska vila på vetenskaplig grund. Tydligen anser regeringen att skolmyndigheterna hittills inte levt upp till det kravet. Att dagens regeringspartier har ansvaret för de läroplaner som gällt fram till förra året och att de varit tillskyndare av dagens IT-satsningar, låtsas de inte om. Nu pekas skolmyndigheterna ut som ansvariga för sakernas tillstånd. I en debattartikel i Göteborgs-Posten beskriver skolminister Lotta Edholm regeringens skolpolitik med att hon vill ”ta tillbaka skolan till grunderna och komma bort från experimenten.” [1] De läroplaner och IT-strategier som införts av tidigare borgerliga regeringen kallas nu för experiment som inte vilar på vetenskaplig grund.
Regeringens marknadsstyrda skolpolitik har misslyckats totalt och i ett försök att återta initiativet lägger de en lång rad förslag som ska se skarpa ut, men som inte stoppar de drivkrafter som skapar problemen. De förslag som hittills presenterats kommer endast att ha marginella effekter. Menade de allvar, skulle de stoppa vinstdrivna aktiebolag och ställa skolan under demokratisk kontroll igen. Men några sådana förslag kommer de inte att lägga och det beror på de täta personsamband som finns mellan regeringspartierna och friskolebranschen.
Sten Svensson
[1] https://www.gp.se/debatt/nu-sätter-vi-stopp-för-experimenten-i-skolan-1.106781563
Ny rapport: Marknadsskolan i Dalarna – en rapport om en skola dränerad på resurser och ökad enfald
I Marknadsskolan i Dalarna – en rapport om en skola dränerad på resurser och ökad enfald redovisar Nätverket för likvärdig skola hur skolkoncernerna fått en helt dominerande ställning bland friskolorna i Dalarna. Cirka 2000 elever gick 2021/2022 i någon av Dalarnas vinstdrivna grundskolor. Sju av tio elever som studerar i en vinstdriven grundskola går i någon av skolkoncernerna AcadeMedia, Internationella Engelska skolan eller Kunskapsskolan.
Av de 2000 elever som studerar i en fristående gymnasieskola i Dalarna går 1454 elever i en AcadeMediaskola. Det betyder att AcadeMedia har 74 procent av den vinstdrivna gymnasiemarknaden i Dalarna. Av mångfald har det blivit enfald. Läs rapporten här.
Stoppa kundtänkandets negativa inverkan
Sveriges Lärare kräver: Vinst- och marknadsskola fasas ut. Tills dess detta är genomfört ska eventuell vinst återinvesteras i verksamheten. Aktiebolag är inte en långsiktigt hållbar driftsform för att driva skolverksamhet. DN debatt 22/6.
Ny Rapport: Skolkoncernen Kunskapsskolan i siffror
Kunskapsskolan är en av de större skolkoncernerna i Sverige med drygt 12 000 elever i 29 grundskolor och 2400 elever i sju gymnasieskolor. Antalet anställda är drygt 1 200.
Kunskapsskolan är ett familjeföretag ägt av Peje Emilsson och hans tre barn.
Med hjälp av Skolverkets statistik från läsåret 22/23 (eller 21/22 där senare sammanställning inte finns) har vi sammanställt en bild över grundskoledelen i skolkoncernen Kunskapsskolan.
Kunskapsskolan har i genomsnitt högre meritpoäng än de kommunala skolorna och utmärker sig med att sätta högre betyg efter att hänsyn tagits till resultaten i de nationella proven. Läs rapporten här.
Hur räknar Lotta Edholm?
Inför de demonstrationer där deltagarna protesterade mot nedskärningar i skolan hade SR-programmet Studio Ett en debatt mellan skolminister Lotta Edholm och det socialdemokratiska skolborgarrådet i Stockholm, Emilia Bjuggren. Där beskrev Lotta Edholm de budgetsatsningar som hennes regering gjort på skolan.
”När vi la budgeten i höstas från regeringens sida så gjorde vi de största satsningar på skolan på trettio år. En tanke med det var ju naturligtvis att hjälpa kommunerna att freda skolan från stora neddragningar.”[1]
Ungefär samma budskap finns på regeringens hemsida men där beskrivs de som de största skolsatsningarna på 20 år.[2]
Tio år hit eller dit är tydligen inte så noga när regeringen ska beskriva läget. Huvudbudskapet är att denna regering satsar mer än någon regering gjort på åtskilliga år. Om någon kommun inte får ihop sin skolbudget efter regeringens stora satsningar så är det helt och hållet deras eget fel, menar regeringen.
Stämmer Lotta Edholms och regeringens beskrivning? I budgetpropositionen för 2023 som antogs i höstas föreslog regeringen att statsbidraget till kommunerna skulle öka med 6 miljarder kronor. Därutöver föreslog de satsningar på cirka 1,6 miljarder kronor i riktade statsbidrag till skolan.
1,6 miljarder är mycket pengar men under de senaste tio åren har det skett flera skolsatsningar med högre belopp. Lärarlönelyftet som infördes 2016 var på 3 miljarder. Ett annat exempel är statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i skolan. Det infördes 2018 och låg första året på 1 miljard kronor och 2019 höjdes det med 3,5 miljarder. I budgetpropositionen för 2020 låg det på 4,9 miljarder kronor.
I alla budgetpropositioner finns en lista över de nya satsningar som den aktuella regeringen vill göra, men man nämner inte de pengar man tar bort. Därför är det svårt att se de förändringar som sker från ett år till ett annat. Men på sidan 128 i budgetpropositionen från i höstas finns en uppställning som visar att statsbidragen till kommunerna har minskat med 10 miljarder mellan 2022 och 2023 och hela den minskningen står de riktade statsbidragen för. En stor del av dessa riktade statsbidrag går till skolan. [3]
De riktade statsbidrag som Lotta Edholm satsar på i årets budget ska gå till läromedel, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, fler speciallärare, lovskola, språk-, läs- och skrivutveckling, en satsning till särskilt begåvade och högpresterande elever, förskollärares och lärares vidareutbildning, sociala team och akut- och jourskolor. Allesammans är viktiga satsningar, men något allmänt skydd mot neddragningar i skolan är de inte. Kommunerna måste använda pengarna till det som de är avsedda för, inget annat.
När det gäller kostnaderna för kommuner och regioner så är inflationen mycket hög just nu. Det innebär att de fasta och riktade statliga kommunbidragen inte räcker till de ökade kostnaderna. Det hävdar de som demonstrerar och samma bedömning gör regeringen i budgetpropositionen.
”Sammantaget bedöms kommunsektorns utgifter 2023 öka mer än inkomsterna, vilket innebär att det finansiella sparandet minskar.” (Budgetpropositionen 2023 sidan 128.)
I Studio Ett för Lotta Edholm även ett resonemang om statens andel av skolkostnader jämfört med kommunernas andel.
”Det är ju mindre än 10 procent av skolans samlade budget som kommer från riktade statsbidrag. Över 90 procent står kommunerna för.”
Inte heller det stämmer. Pengar till skolans samlade budget kommer från det allmänna kommunbidraget, från de riktade statsbidragen och från kommunernas övriga inkomster. När skolan var statlig stod staten för lärar- och skolledarlönerna och det motsvarade cirka hälften av skolans kostnader. Kommunerna stod för lokaler, läromedel, elevresor, skolmat, elevhälsovård med mera. Vid kommunaliseringen flyttades de statliga lönepengarna till ett riktat statsbidrag som kommunerna endast kunde använda till skolan. Det ändrades efter något år och skolpengarna lades in i det allmänna statsbidraget till kommunerna. Därefter har den statliga andelen av skolkostnaderna varierat under åren beroende på om staten har satsat eller skurit ner. Sannolikt ligger den fortfarande runt 50 procent. Under alla förhållanden är det helt fel att säga att staten endast står för 10 procent av skolans samlade budget.
Lotta Edholm anser också att eftersom skolan är kommunaliserad så är det kommunerna som har det fulla ansvaret för ekonomin. Även detta är fel. Ansvaret för skolan är delat mellan staten och kommunerna och det gäller både för finansiering och verksamhet. Vid kommunaliseringen flyttades en rad beslut från staten till kommunerna men ser man till utvecklingen därefter har det mesta återgått till staten. Genom skollagen, skolförordningar, nationella prov, riktade statsbidrag, Skolverket, Skolinspektionen, lärarutbildningar med mera, styr staten ungefär lika mycket som på den statliga tiden. Detta mycket stora statliga ansvar för skolan kan inte skolminister Lotta Edholm springa ifrån.
Jämför man Lotta Edholms påstående om att regeringen gjort de största satsningar på skolan på trettio år med det som står i budgetpropositionerna, så saknar uttalandet täckning. Jämfört med kostnadsutvecklingen har skolan fått mindre pengar från staten i år jämfört med förra året.
Sten Svensson
[1] https://sverigesradio.se/studioett Fredag 5 maj. 16.02.
[2] https://www.regeringen.se/artiklar/2023/04/regeringen-har-gjort-stora-budgetsatsningar-pa-skolan-2023/
[3] https://www.regeringen.se/contentassets/c680069621fc482bb8703c89b2dcfbcc/2023-ars-ekonomiska-varproposition-prop.-202223100.pdf
Här är vinstuttaget lika stort som 800 lärartjänster
Sveriges Lärare planerar protester och demonstrationer mot kommande nedskärningar i skolan. I Stockholm demonstrerar man den 6/5 och i Göteborg 25/5. Per Kornhall beskriver i sin senaste krönika i Vi Lärare hur de vinstdrivande skolkoncernerna dränerar skolan på pengar.
”Men att man har det tufft i Stockholm är egentligen bara toppen på ett isberg. Det kommer finnas många, många kommuner ute i landet där situationen blir värre.
Men inflation och räntehöjningar kommer inte påverka en sak, nämligen att koncernskolornas aktieägare kommer att bli rikare. De aktiebolagsägda koncernskolorna bygger på en annan logik där vinsten för aktieägarna trumfar alla andra hänsyn.” Läs krönikan här.
Betyget F straffar ut stora elevgrupper och stryper deras livschanser
Det står nu klart att regeringen sätter stopp för att utreda om betyget F ska slopas, något som förespråkas av allt fler lärare och forskare, då ett underkänt betyg får stora och allvarliga konsekvenser både för eleverna och samhället, skriver Sten Svensson i en debattartikel i Göteborgsposten.
Kallelse till Årsmöte föreningen Nätverket för en Likvärdig Skola den 25 maj
Föreningen håller sitt årsmöte 25 maj. Kallelse ska utgå minst fyra veckor före mötet.
Samtliga underlag till årsmötet ska vara medlemmarna tillhanda senast en vecka före mötet
genomförande.
Motioner skall vara styrelsen tillhanda senast 40 dagar före årsmötet det vill säga 14 april.
Kontaktuppgifter till valberedningen:
Marie Israelsson
Annika Carlsson Norrstad
Joakim Lindström
Tid: 25 maj kl.18.00
Plats: Zoom (länk skickas ut tillsammans med årsmöteshandlingarna)
Dagordning
- Mötets öppnande
- Godkännande av dagordning
- Val av ordförande och sekreterare
- Val av justeringsman tillika rösträknare som jämte ordförande ska justera protokollet,
- Fråga om mötet blivit i behörig ordning utlyst
- Fastställande av röstlängd,
- Styrelsens verksamhetsberättelse
- Fastställande av resultat- och balansräkning
- Revisorernas berättelse
- Ansvarsfrihet för styrelsen
- Styrelsens förslag till verksamhetsplan och budget
- Styrelsens övriga förslag.
- Motioner från medlemmar
- Stadgar
- Medlemsavgiftens storlek
- Fastställande av antalet ledamöter i styrelsen
- Val av styrelseledamöter
- Val av revisor och en revisorssuppleant
- Val av valberedning,
- Mötets avslutande.