Nyheter

Sten Svensson kommenterar utredningen om en mer likvärdig skola

Sedan början av 1990-talet har skillnaderna mellan skolor och elever fördubblats. Eleverna har blivit alltmer uppdelade på olika skolor efter socioekonomisk bakgrund och efter migrationsbakgrund. PISA visar att de elever som har störst svårigheter att klara skolan har blivit allt fler och att de har svagare resultat. Samtidigt är det en grupp elever som får allt bättre resultat. Skolans likvärdighet har försämrats för varje ny PISA-rapport som presenterats.

Det är en utveckling som är djupt allvarlig, både för de elever som drabbas av skolpolitiken och för samhället som får allt större problem med utanförskap. Att vända den negativa utvecklingen borde därför vara en huvuduppgift för alla de politiska partierna i riksdagen.

Till sin hjälp har riksdagspartierna nu fått Björn Åstrands utredningen om en mer likvärdig skola. Hans utredning innehåller en lång rad förslag som om de genomförs kommer att förbättra likvärdigheten i den svenska skolan.
Kort sammanfattat föreslår han:

  • Alla huvudmän ska aktivt verka för en allsidig social sammansättning av eleverna på sina skolenheter.
  • Ett obligatoriskt skolval som ska ske gemensamt för både kommunala och fristående skolor och som ska skötas av Skolverket.
  • Kötiden avskaffas som urvalsgrund om det är fler sökande än platser till en fristående skola.
  • Varje huvudman kan välja mellan ett antal urvalsgrunder bland annat syskonförtur, geografi och ett kvoterat urval baserat på socioekonomiska grunder.
  • Närhetsprincipen är kvar för kommunala skolor.
  • Skolbyten enbart vid terminsskiften.
  • Kommunen ska göra ett avdrag för de merkostnader de har för att erbjuda alla elever en plats i en skola nära hemmet och för beredskapen att ta emot nya elever. Det innebär en lägre nivå på ersättningen till fristående skolor än idag.
  • Ett flertal riktade statsbidrag föreslås slås samman till ett sektorsbidrag till skolan.
  • En regional Skolverksorganisation ska inrättas.

Inför man ett obligatoriskt skolval inom dagens regelverk kommer det att öka intresset för de fristående skolorna och det medför en ökad skolsegregation. Men med de krav på allsidig social sammansättning och med det nya antagningssystemet som Skolverket ska sköta blir bilden delvis en annan. Det blir en insyn och en kontroll över antagningen som inte finns idag. Åstrand föreslår också att de föräldrar som inte väljer ska garanteras en plats enligt närhetsprincipen. Sammantaget kan detta innebära ett steg mot minskad segregation.

Att dagens överkompensation till de fristående skolorna justeras ned är ett steg åt rätt håll. Bra är också den fördröjning som föreslås när bidraget ska betalas ut eftersom kommunen har kvar merparten av de fasta kostnaderna. Men i denna fråga kunde utredningen tagit ytterligare steg med tanke på de stora vinster som de stora skolkoncernerna redovisar varje år.

Det är också bra att många av de riktade statsbidragen försvinner och ersätts med ett riktat sektorsbidrag till skolan. Dagens system är mycket krångligt. Små kommuner har inte alltid den kompetens och de resurser som krävs för att kunna söka de statsbidrag som finns. Det innebär att de som kanske har det största behovet av bidragen kan gå miste om dem. Dessutom är systemet mycket svårförutsägbart. Det sker ofta förändringar och kommunerna vet inte från ett år till ett annat vilka regler som gäller. Ändringarna har medfört att många inte litar på att statsbidragen består och vågar därför inte använda dem fullt ut.

Bra är också förslaget om en statlig regional organisation. Staten behöver ta ett betydligt större ansvar för de kommuner som behöver extra stöd för att stärka likvärdigheten i skolan.

Det senaste året har en rad missförhållanden avslöjats i friskolebranschen. Det gäller Vetenskapsskolan i Göteborg, Elma School i Stockholm och att några kommuner ger Internationella Engelska Skolan mycket gynnsamma ersättningar för skollokaler. I den efterföljande debatten har ett par borgerliga politiker och några ledarskribenter varit mycket kritiska. Benjamin Dousa, ordförande för Moderat ungdomsförbundet, beskrev det som att borgerligheten sitter i knät på friskoleföretagen.

Björn Åstrands utredning borde kunna ge goda förutsättningar för en seriös diskussion om vad vi ska göra för att vända dagens negativa utveckling, där allt fler unga misslyckas i skolan. Han föreslår inget stopp för fristående skolor. Det blir heller inget vinstförbud eller sådana vinstbegränsningar som fanns i Reepalus förslag. Det fria skolvalet och skolpengen är kvar med vissa begränsningar. Han föreslår en rad förändringar som minskar de segregerande krafterna i dagens system och det borde även de borgerliga partierna tycka är bra. Nu är det upp till bevis för de borgerliga partierna. Vad vill ni göra för att vända dagens negativa utveckling?

Sten Svensson

Utredning föreslår sänkt ersättning till fristående skolor

Idag kommer förslagen från Utredningen om en mer likvärdig skola. I den DN Debatt som föregår presentationen finns ett stycke om sänkt ersättning till fristående skolor.

Ur utredarens artikel på DN Debatt 2020-04-27.

Förslaget välkomnas av Nätverket för en likvärdig skola, även om vi ännu inte sett detaljerna. Vi har själva räknat på merkostnaderna och presenterat ett eget förslag som var att friskolor skulle få 80 procent av de kommunala skolornas ersättning. Förslaget lanserades på SvD Debatt och i en rapport i mars.

Vi återkommer med en längre kommentar till utredningens förslag när vi tagit del av detaljerna.

Rapportsläpp: Förändring av resursfördelning för ökad likvärdighet i grundskolan

Måndag 2020-03-02 presenterar Nätverket för en likvärdig skola en rapport med förslag till förändrad av resursfördelning för ökad likvärdighet i grundskolan. I rapporten visar vi hur fristående skolor, de flesta vinstsyftande, konsekvent överkompenseras och hur den kommunala skolan missgynnas. Lösningen är att sänka ersättningen till fristående skolor. Det är inte något revolutionerande i sig eftersom det var grundtanken från början när friskolesystemet infördes. De kommunala skolorna har ett större ansvar.

Läs rapporten här.

Bilaga med jämförelse av den utjämnande effekten av statens bidrag och omfördelning till kommunerna samt kommunernas fördelningar till skolorna.

Replik till IES: Sluta hymla!

Efter ett svar från ledningen i Internationella Engelska skolan finns nu Sten Svenssons slutreplik i Göteborgsposten. Det hårda tonläget och bristen på svar från friskolelobbyn tyder på att debatten håller på att vända.

”Allt fler, även borgerliga opinionsbildare, inser att dagens friskolepolitik har stora negativa effekter för samhället och har börjat ifrågasätta skolkoncernerna. ”

John Bauer-konkursen spökar i kommunernas ekonomi

Nätverkets Mats Wingborg följer upp den snart sju år gamla konkursen i John Bauer-koncernen i Dagens Arena. 36 gymnasieskolor stängdes, men vårt system för beräkning av skolpeng gör att konkursboet fortfarande hemsöker kommuner där de ser möjlighet att få ut mer pengar ur skolbudgeten.

”Näringslivets lobbyister har lyckats påverka lagarna till den grad att de vinner den ena juridiska striden efter den andra. ”

Engelska skolans etableringar strider mot lagen

Sten Svensson från nätverket skriver i Göteborgsposten om konsekvenserna av Internationella Engelska Skolans etableringar.

”Enskilda företag gynnas, enskilda elever och deras föräldrar gynnas medan andra missgynnas, skolsegregationen ökar, kostnaderna ökar, betygsinflationen skjuter fart, kommunen misshushållar med sina resurser och den fria konkurrensen sätts ur spel.”

Det bortglömda skolbeslutet

Johan Enfeldt från Nätverket skriver om det ofta bortglömda beslutet från 1996 då friskolornas ersättning höjdes och utvecklingen mot koncerner och börsnoteringar tog fart. I Dagens Arena.

”När ersättningen höjdes ökade vinstpotentialen. Ökad vinst betydde minskad risk. Minskad risk betydde att skolan blev intressant för riskkapitalet. ”

Södertälje kommun får Skolans likvärdighetspris 2019

Nätverket för en likvärdig skola har beslutat att tilldela Södertälje kommun Skolans likvärdighetspris 2019. Kommunen har under flera år haft en medveten styrning av skolans organisation, kvalitetsarbete och resurser för att motverka skolsegregation.

Utbildningsnämndens ordförande Elof Hansjons och utbildningsdirektör Monica Sonde från Södertälje tar emot priset av Jan-Åke Fält från Nätverket för en likvärdig skola.

Ett flertal insatser har gjorts för att stödja skolledare och lärare i utsatta områden. Detta har lett till tydliga resultatförbättringar i elevers meritvärden och gymnasiebehörighet. Södertälje kommun har som mål att:

”Södertälje kommuns förskolor, grundskolor och gymnasieskolor ska bli Sverigeledande när det gäller att utveckla undervisningen så att barn och elevers familjebakgrund får minskad betydelse.”

Årets pris till Södertälje kommun. Tavla av konstnären Göran Drougge.

Kommunalrådet och utbildningsnämndens ordförande Elof Hansjons i Södertälje berättade om kommunens situation vad gäller elevsammansättning, om hur de höjt ambitionerna för skolan och arbetat strukturerat för att höja resultat och förbättra likvärdighet. Han underströk att Södertälje fortfarande har många elever som inte når gymnasiebehörighet, men att arbetet gett och fortsätter att ge resultat.

Utbildningsdirektör Monica Sonde redogjorde för konkreta åtgärder som centralt placerade lärarresurser och översyn av rektorers arbetsuppgifter. Hon sammanfattade sitt arbete med att hon är ”stolt och förtvivlad varje dag”.

Priset delades ut under ”Jämlikhetsdagen” som arrangerades av ABF Stockholm, Jämlikhetsfonden, Katalys och Nätverket för likvärdig skola.

Nätverket för en likvärdig skola

Märklig tolkning av begreppet kompensatorisk resursfördelning

Sten Svensson kommenterar Långtidsutredningens skrivningar om skolan.

Utredningen ”Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan.” som ingår i långtidsutredningen presenterades häromveckan. I stora drag visar denna utredning samma bild som många andra forskarrapporter och utredningar gjort de senaste tio åren. Några exempel:

  • ”Sorteringen till grundskolor utifrån elevers förutsättningar fortsätter att öka.”
  • ”Ökad boendesegregation står för huvuddelen, 70–75 procent, av den ökade segregationen i grundskolan sedan slutet av 1980-talet. Skolvalet står för 25–30 procent av ökningen.”
  • ”Skolor med de bästa elevförutsättningarna tenderar att anställa de mest kompetenta lärarna.”
  • ”Familjen är mycket viktig för att förklara skillnader i skolresultat.”
  • ”Utrikesfödda elever klarar sig allt sämre i skolan, framför allt elever som anlänt efter skolstart.”

Rapporten går utförligt och på djupet igenom de olika frågorna. Jag har emellertid två invändningar. Den första gäller rapportens beskrivning av den kompensatoriska resursfördelningen. Rapportförfattarna skriver att de finner tydliga kompensatoriska inslag i fördelningen av lärartäthet. Lärartätheten är högre i skolor med svaga förutsättningar jämfört med skolor med starka förutsättningar. De skriver också att det kompensatoriska inslaget har ökat över tid. Det stämmer, det kompensatoriska inslaget har ökat efter att staten skärpt skrivningarna i skollagen för några år sedan. Det märkliga är att rapportförfattarna även menar att resursfördelningen till de fristående skolorna är kompensatorisk.

”Den fristående sektorn bidrar överlag till den kompensatoriska resursfördelningen mellan skolor, eftersom fristående skolor i genomsnitt har lägre lärartäthet och lärarkompetens än kommunala skolor, samtidigt som de har en socioekonomiskt mer fördelaktig elevsammansättning.”

De fristående skolorna får inte någon kompensatorisk resursfördelning som utgår från elevernas behov. En fristående skola får 100 procent av vad en normalelev får i genomsnitt från kommunen. Att de fristående skolorna sedan tar en del av elevernas resurser och använder till vinster och annat är en helt annan sak. Att resultaten av resursöverföringen blir en lägre lärartäthet och en lägre lärarkompetens än vad de kommunala skolorna har, har ingenting med kompensatorisk resursfördelning att göra. Det begreppet avser den politiska styrningen av resurserna efter elevernas olika behov som ska ske.

Den andra invändningen gäller rapportens försök att räkna fram en kvalitetsskillnad mellan skolor. De har visserligen en rad förbehåll och pekar på svagheter i de olika register de använt men de slår ändå fast att:

”Fristående skolors kvalitet är cirka 6–7 procent av en standardavvikelse högre än kommunala skolors, givet den elevsortering till skolor som finns i dag.”

Detta gäller efter att sedvanliga kompensationer har gjorts efter socio-ekonomiska grunder. I denna fråga avviker rapportens resultat från den senaste PISA-rapporten som inte fann några skillnader mellan fristående och kommunala skolor. OECD:s PISA-rapport visade till och med att de kommunala skolorna hade aningen bättre resultat.

Jag ifrågasätter inte resultaten, positivt segregerade skolor brukar få bra resultat. Det finns faktorer som inte fångas upp i den officiella statistiken som kan förklara detta. Även föräldrar med kort utbildning kan vara skolintresserade och stötta sina barn på ett utmärkt sätt, till exempel.

Det jag vänder mig mot är att det framstår som att det är skolans kvalitet som ger dessa resultat. Man får intrycket att fristående skolor har högre kvalitet och att deras verksamhet är bättre än kommunala skolors. Men det finns ingenting i rapporten eller i verkligheten som kan styrka den tesen. Tvärtom, de fristående skolorna har lägre lärartäthet, färre utbildade lärare och färre erfarna lärare. Lägg till konkurser och oseriösa skolhuvudmän samt bristen på insyn så blir resultatet att fristående skolors undervisning håller lägre kvalitet än de kommunala. Det som skiljer är elevunderlagen. De fristående skolorna sållar systematiskt fram ett elevunderlag, som, trots den sämre kvaliteten på undervisningen, presterar bra. Det är den effekten som rapporten visar och det har ingenting med skolornas kvalitet att göra. Man kan likna effekterna med det som sker inom lagidrotter. Det lag som värvar de skickligaste talangerna gör flest mål och vinner serien.

Sten Svensson

Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. Helena Holmlund, Anna Sjögren och Björn Öckert. Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2019 SOU 219:40

Slag i luften stoppa nya konfessionella skolor

Sten Svensson skriver i Dagens Samhälle om varför diskussionen om konfessionella friskolor är ett stickspår.

När friskolesektorn i övrigt växer så det knakar, står de konfessionella skolorna still. Ett stopp för nya konfessionella skolor kommer därför att ha en mycket liten eller ingen effekt alls. Beslutet riskerar att bli ett slag i luften och det kommer inte att påverka skolsegregationen.