Kunskapsskolan är en av de större skolkoncernerna i Sverige med drygt 12 000 elever i 29 grundskolor och 2400 elever i sju gymnasieskolor. Antalet anställda är drygt 1 200.
Kunskapsskolan är ett familjeföretag ägt av Peje Emilsson och hans tre barn.
Med hjälp av Skolverkets statistik från läsåret 22/23 (eller 21/22 där senare sammanställning inte finns) har vi sammanställt en bild över grundskoledelen i skolkoncernen Kunskapsskolan.
Kunskapsskolan har i genomsnitt högre meritpoäng än de kommunala skolorna och utmärker sig med att sätta högre betyg efter att hänsyn tagits till resultaten i de nationella proven. Läs rapporten här.
Inför de demonstrationer där deltagarna protesterade mot nedskärningar i skolan hade SR-programmet Studio Ett en debatt mellan skolminister Lotta Edholm och det socialdemokratiska skolborgarrådet i Stockholm, Emilia Bjuggren. Där beskrev Lotta Edholm de budgetsatsningar som hennes regering gjort på skolan.
”När vi la budgeten i höstas från regeringens sida så gjorde vi de största satsningar på skolan på trettio år. En tanke med det var ju naturligtvis att hjälpa kommunerna att freda skolan från stora neddragningar.”[1]
Ungefär samma budskap finns på regeringens hemsida men där beskrivs de som de största skolsatsningarna på 20 år.[2]
Tio år hit eller dit är tydligen inte så noga när regeringen ska beskriva läget. Huvudbudskapet är att denna regering satsar mer än någon regering gjort på åtskilliga år. Om någon kommun inte får ihop sin skolbudget efter regeringens stora satsningar så är det helt och hållet deras eget fel, menar regeringen.
Stämmer Lotta Edholms och regeringens beskrivning? I budgetpropositionen för 2023 som antogs i höstas föreslog regeringen att statsbidraget till kommunerna skulle öka med 6 miljarder kronor. Därutöver föreslog de satsningar på cirka 1,6 miljarder kronor i riktade statsbidrag till skolan.
1,6 miljarder är mycket pengar men under de senaste tio åren har det skett flera skolsatsningar med högre belopp. Lärarlönelyftet som infördes 2016 var på 3 miljarder. Ett annat exempel är statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i skolan. Det infördes 2018 och låg första året på 1 miljard kronor och 2019 höjdes det med 3,5 miljarder. I budgetpropositionen för 2020 låg det på 4,9 miljarder kronor.
I alla budgetpropositioner finns en lista över de nya satsningar som den aktuella regeringen vill göra, men man nämner inte de pengar man tar bort. Därför är det svårt att se de förändringar som sker från ett år till ett annat. Men på sidan 128 i budgetpropositionen från i höstas finns en uppställning som visar att statsbidragen till kommunerna har minskat med 10 miljarder mellan 2022 och 2023 och hela den minskningen står de riktade statsbidragen för. En stor del av dessa riktade statsbidrag går till skolan. [3]
De riktade statsbidrag som Lotta Edholm satsar på i årets budget ska gå till läromedel, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, fler speciallärare, lovskola, språk-, läs- och skrivutveckling, en satsning till särskilt begåvade och högpresterande elever, förskollärares och lärares vidareutbildning, sociala team och akut- och jourskolor. Allesammans är viktiga satsningar, men något allmänt skydd mot neddragningar i skolan är de inte. Kommunerna måste använda pengarna till det som de är avsedda för, inget annat.
När det gäller kostnaderna för kommuner och regioner så är inflationen mycket hög just nu. Det innebär att de fasta och riktade statliga kommunbidragen inte räcker till de ökade kostnaderna. Det hävdar de som demonstrerar och samma bedömning gör regeringen i budgetpropositionen.
”Sammantaget bedöms kommunsektorns utgifter 2023 öka mer än inkomsterna, vilket innebär att det finansiella sparandet minskar.” (Budgetpropositionen 2023 sidan 128.)
I Studio Ett för Lotta Edholm även ett resonemang om statens andel av skolkostnader jämfört med kommunernas andel.
”Det är ju mindre än 10 procent av skolans samlade budget som kommer från riktade statsbidrag. Över 90 procent står kommunerna för.”
Inte heller det stämmer. Pengar till skolans samlade budget kommer från det allmänna kommunbidraget, från de riktade statsbidragen och från kommunernas övriga inkomster. När skolan var statlig stod staten för lärar- och skolledarlönerna och det motsvarade cirka hälften av skolans kostnader. Kommunerna stod för lokaler, läromedel, elevresor, skolmat, elevhälsovård med mera. Vid kommunaliseringen flyttades de statliga lönepengarna till ett riktat statsbidrag som kommunerna endast kunde använda till skolan. Det ändrades efter något år och skolpengarna lades in i det allmänna statsbidraget till kommunerna. Därefter har den statliga andelen av skolkostnaderna varierat under åren beroende på om staten har satsat eller skurit ner. Sannolikt ligger den fortfarande runt 50 procent. Under alla förhållanden är det helt fel att säga att staten endast står för 10 procent av skolans samlade budget.
Lotta Edholm anser också att eftersom skolan är kommunaliserad så är det kommunerna som har det fulla ansvaret för ekonomin. Även detta är fel. Ansvaret för skolan är delat mellan staten och kommunerna och det gäller både för finansiering och verksamhet. Vid kommunaliseringen flyttades en rad beslut från staten till kommunerna men ser man till utvecklingen därefter har det mesta återgått till staten. Genom skollagen, skolförordningar, nationella prov, riktade statsbidrag, Skolverket, Skolinspektionen, lärarutbildningar med mera, styr staten ungefär lika mycket som på den statliga tiden. Detta mycket stora statliga ansvar för skolan kan inte skolminister Lotta Edholm springa ifrån.
Jämför man Lotta Edholms påstående om att regeringen gjort de största satsningar på skolan på trettio år med det som står i budgetpropositionerna, så saknar uttalandet täckning. Jämfört med kostnadsutvecklingen har skolan fått mindre pengar från staten i år jämfört med förra året.
Sveriges Lärare planerar protester och demonstrationer mot kommande nedskärningar i skolan. I Stockholm demonstrerar man den 6/5 och i Göteborg 25/5. Per Kornhall beskriver i sin senaste krönika i Vi Lärare hur de vinstdrivande skolkoncernerna dränerar skolan på pengar.
”Men att man har det tufft i Stockholm är egentligen bara toppen på ett isberg. Det kommer finnas många, många kommuner ute i landet där situationen blir värre.
Men inflation och räntehöjningar kommer inte påverka en sak, nämligen att koncernskolornas aktieägare kommer att bli rikare. De aktiebolagsägda koncernskolorna bygger på en annan logik där vinsten för aktieägarna trumfar alla andra hänsyn.” Läs krönikan här.
Under toppåret 2011 fick Skolinspektionen in totalt 791 ansökningar om att starta nya eller utöka befintliga fristående skolor. Därefter har ansökningarna minskat kraftigt och de senaste fem åren har de legat på drygt 200. Under 2023 har ytterligare en kraftig minskning skett ner till 99 ansökningar. Av dessa är 60 utökningar och 34 nyetableringar.
Det är i särklass flest aktiebolag som ansöker. Så många som 79 av 99 ansökningar kommer från aktiebolag. Av dessa är det 40 som kommer från koncerner. Jämfört med förra året är det nästan en halvering. Under 2022 kom koncernerna Academedia, Thorengruppen AB och Watma Group AB in med 75 ansökningar och i år har de 17. Det är bara Internationella engelska skolan som har fler ansökningar än förra året.
Det är flera orsaker bakom minskningen. En är att det blivit allt vanligare att skolföretag köper upp skolor med befintliga tillstånd. Dessa uppköp finns inte med statistiken över ansökningar om nya tillstånd. I stället för att starta nya skolor växer koncernerna genom att köpa upp befintliga.
En annan orsak är att allt fler kommuner har upptäckt att etableringen av en stor koncernskola riskerar att ställa till stor skada i den kommunala skolorganisationen. När en stor, centralt placerad, koncernskola etableras värvar den elever från nästan alla de kommunala skolorna. Många skolor får då problem med ekonomin och en del riskerar att läggas ner. Det är fler kommuner som svarar att de inte har något behov av ytterligare skolor och säger nej till ansökningarna. Dessutom är det vanligare att de skriver välmotiverade yttranden. Dessa yttranden från kommunerna instämmer sedan Skolinspektionen allt oftare i och det har blivit vanligare att de säger nej till ansökningar.
En tredje orsak är det ekonomiska läget. Det senaste året har läget i byggbranschen förändrats genom stigande räntor och ökade priser på byggmateriel. De senaste åren har flera skolbyggen stoppats eller skjutits på framtiden. De fastighetsbolag som skolkoncernerna samarbetar med har stora lån, ökade kostnader och färre beställningar och det bidrar till färre ansökningar om att starta nya skolor.
En fjärde orsak är den förändrade synen på de fristående skolorna. Var och varannan vecka avslöjas fusk och oegentligheter i de fristående skolorna. Det är hästgymnasier utan hästar, fusk med betygen, kriminella skolhuvudmän och koncerner som använder skolpengarna till skärgårdsfastigheter eller som skickar dem till utländska ägare. Det är i och för sig inget nytt utan det har hållit på i många år, men tecken finns att allmänhetens tålamod börjar ta slut. Det är fler som är negativa till de fristående skolorna och det har även skolbolagen noterat.
Det stårnu klart att regeringen sätter stopp för att utreda om betyget F ska slopas, något som förespråkas av allt fler lärare och forskare, då ett underkänt betyg får stora och allvarliga konsekvenser både för eleverna och samhället, skriver Sten Svensson i en debattartikel i Göteborgsposten.
”Beslutet om nedläggning av ett antal kommunala grundskolor och förskolor har fyllt spalterna i Corren några dagar. Beslutet motiveras med ekonomi och minskande barnkullar. De ansvariga politikerna pressas av en kritisk opposition, av arga föräldrar, ledsna barn och av en förtvivlad personal. Men något saknas i alla artiklar och insändare” Läs Thomas Holmgrens insändaren i Corren här.
Thomas Persson som ansvarat för utredningen ”Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag” berättar om vad utredningen kommit fram till och det blir tid för frågor och kommentarer.
I Januariöverenskommelsen som slöts mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet 2019 finns en mening om att det skulle arbetas fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap av skolan.
När Liberalerna hoppade av Januariöverenskommelsen beslöt regeringen om ett tilläggsdirektiv som innebar att uppdraget skulle utökas till att även innehålla andra alternativ som stärker statens ansvar för skolan. Dessutom skulle det utredas hur statens ansvar för Komvux kan stärkas.
Thomas Persson, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan, utsågs till utredare och hösten 2022 presenterade han rapporten ”Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag” SOU 2022:53.
”Säg ”offentlighetsprincipen” och det blir genast diskussion om små skolor. Trots att det är de stora koncernerna som vill stoppa offentlighetsprincipen och de idéburna, oftast små, skolornas organisation som säger ja.”
Johan Enfeldt skriver på LO-bloggen om de falska argument för att skydda skolkoncernerna från insyn som sprids av bland annat liberalernas Fredrik Malm, ordförande i utbildningsutskottet.
” För den som äger en skola blir det lönsamt med segregation eftersom systemet med skolpeng gör det logiskt att locka självgående elever från resursstarka hem. Det måste bli ett slut på det här. En skola ska bedömas efter hur lönsam den är ur vårt gemensamma och långsiktiga samhällsperspektiv, inte ur skolägarens kortsiktiga plånboksperspektiv.” Detta skriver LO:s ordförande, Susanna Gideonsson, första vice ordförande Therese Guovelin och LO:s utredare Johan Enfeldt i en debattartikel i Alltinget 9 mars. Läsa hela artikel här.
Måndag 6 mars genomför Nätverket för Likvärdig skola i samarbete med ABF i Falun ett offentligt möte kring skolan.
Hur har den 30 år gamla friskolereformen påverkat svensk skola och hur kan vi arbeta för att få en mer likvärdig skola.
Tid och plats: måndag 6:e mars 18.30, ABF Falun Stigaregatan 7.
Föreläsare: Jan-Åke Fält, ordförande Nätverket för en Likvärdig skola.
Och i Uppsala genomförs 7 mars ett möte med rubriken ”Hur styr vi skolan till ökad likvärdighet” och riktar sig till medlemmar i samtliga politiska partier i Uppsala kommuns fullmäktige. Deltagare från Nätverket är Sten Svensson, Johan Enfeldt och Boel Vallgårda. Läs deras debattartikel Vinsten förstör skolan i Uppsala och Sverige.
Nätverket för Likvärdig Skola behövs på flerorter i Sverige. Hör av er till oss. Bli medlem. Bidra med en gåva till vår verksamhet – Swish 123 574 08 40. Vi kommer gärna och deltar på möten och samtalar om hur vi tillsammans kan öka likvärdigheten i svensk skola och få stopp på marknadsskolan.
