Regeringen går i friskolornas ledband

Kritiken av regeringens besked att offentlighetsprincipen inte ska gälla de vinstdrivande skolorna har varit förödande. Ledarsidorna från höger till vänster sågar regeringens nya direktiv med fotknölarna och Lärarfacken protesterar. Förgäves får man leta utanför Friskolornas riksförbunds lilla krets för att hitta stöd för fortsatt hemlighetsmakeri kring skolkoncernernas verksamhet.

Dagens Nyheter skriver att ”Vi måste därför kunna förvänta oss att våra
folkvalda representerar oss, och våra intressen. Inte skolbolagens.”
Expressen utropar ”Går regeringen i friskolornas ledband”. Till och med oberoende moderata Barometern sällar sig till kritikerna och uttalar ”Låt inte börsregler stoppa insynen i friskolorna”. Uppsala nya tidning menar att”Skolministern gör politiskt självmål”. Aftonbladet säger att”Lotta Edholm låter som ett barn i trotsåldern”.

Våra lärarfack, Sveriges Skolledare och Sveriges Lärare, spar inte heller på krutet.

– Det är under all kritik. Man väljer rätten till associationsform före rätten till insyn. Det här är inga företag, det är skolor som är demokratins kanske viktigaste hörnpelare, säger Matz Nilsson, ordförande i Sveriges Skolledare.

– Det måste vara en självklarhet att meddelarfrihet och offentlighetsprincipen ska omfatta all offentligfinansierad verksamhet, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Sveriges Lärare.

Nätverket för Likvärdig skola har under lång tid drivit kravet om att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor och här och här och här och här kan du hitta debattinlägg från medlemmar i Nätverket.

Jan-Åke Fält

Kornhall: Är detta slutet på demokratin, Lotta Edholm?

”Däremot har de stora koncernerna via sin organisation drivit just det argumentet. Men de är egentligen emot öppenhet av helt andra skäl. De vill att deras uppgifter och verksamhet ska vara dold bakom aktiebolagens företagshemlighetsskydd. Av många anledningar. Då kan ingen syna dem när de berättar om hur bra de är. Ingen lokalpolitiker kan heller få insyn i att deras pengar flyttas från deras kommun till koncernens huvudkontor i Stockholm och ingen förälder granska om marknadsföringen från koncernernas skolor överhuvudtaget stämmer, med mera.” Detta skriver Per Kornhall, medlem i Nätverket för en likvärdig skola, i lärarfackets tidning Vi Lärare med anledning av att regeringen inte vill att offentlighetsprincipen ska gälla för friskolorna. Läs hela krönikan här.

Missnöjd minister lovar åtgärder

De senaste veckorna har flera missförhållanden i friskolevärlden avslöjats. Dagens Nyheter avslöjade att skolkoncernen Academedia äger flera internetguider där elever kan få hjälp med att välja gymnasieskola. Academedia äger åtta sådana guider och tre av dem visar enbart upp Academediaskolor när eleverna söker i dem.[1] Några dagar senare avslöjar SVT att skolkoncernen Internationella engelska skolan har skickat en halv miljard kronor i koncernbidrag till sin huvudägare, riskkapitalfonden Paradigm Capital.[2] Ungefär samtidigt avslöjade DN att skolkoncernen Thorén instruerade eleverna hur de skulle uppföra sig när Skolinspektionen kom på besök. [3] Skolminister Lotta Edholm är upprörd över dessa missförhållanden och ska kalla de berörda till ett möte. Hon hänvisar också till den utredning som förra regeringen tillsatte ”En skola utan vinstintresse” [4] . Den utredningen ska få tilläggsdirektiv och enligt Lotta Edholm ska den komma med förslag vars syfte är att försvåra trixande inom friskolebranschen.

Dessa händelser påminner om när det avslöjades att riskkapitalbolagen länsade skolbolag på pengar för cirka 10 år sedan. Då sade både den dåvarande utbildningsministern Jan Björklund och finansministern Anders Borg att riskkapitalbolagen skulle stoppas. [5] [6]

Men det hände ingenting. Den borgerliga Alliansen förlorade valet 2014 och i opposition har de tillsammans med Sverigedemokraterna röstat nej till de flesta förslag som skulle kunnat förändra något avgörande i marknadsskolesystemet. Senaste omröstningen var sommaren 2022 då de röstade nej till att se över kösystemet för antagning av elever till fristående skolor och en förändring av skolpengssystemet.

Vi har således en situation där det år efter år avslöjas missförhållanden inom friskolesektorn och där de ansvariga politikerna är upprörda och talar om att missförhållanden ska rättas till. Dessa partier vet dessutom att de har befolkningen med sig om de skulle göra något som stoppade skolkoncernerna och riskkapitalbolagens framfart. SOM-institutet i Göteborg som regelbundet undersöker svenska folkets inställning i dessa frågor redovisar i sin senaste undersökning att det var 67 procent som inte ville tillåta vinster i välfärden. [7]

Men ingenting händer, vad beror det på? En förklaring är att det är komplicerat att ändra lagstiftningen för aktiebolag och hindra dem från att till exempel flytta pengar genom koncernbidrag. Ska man ha aktiebolag inom skolan måste man följa aktiebolagslagen och EU-bestämmelser och då får vi de effekter vi ser inom skolan.

En annan förklaring är de mycket täta personsamband som råder mellan skolkoncernerna och de borgerliga partiernas högsta ledningar. Lotta Edholm kom från en skolkoncern när hon blev Skolminister, till exempel. Personkopplingarna mellan de stora välfärdskoncernerna och de borgerliga partiernas högsta ledningar är vanliga. Politiker och höga tjänstemän som varit aktiva i privatiseringsbeluten startar sedan friskoleföretag eller går över till toppjobb inom privata välfärds- och konsultföretag. Det är också vanligt att folk från friskolebranschen och de konsultföretag som arbetat med att privatisera välfärden rekryteras till jobb i regeringsdepartementen. De privata välfärdsföretagen inklusive skolkoncernerna tjänar miljarder på sin verksamhet och det vill de fortsätta med. En hel del personer från främst de borgerliga partierna utgör en del av detta välfärdsindustriella komplex och det är en huvudorsak till att ingenting har skett hittills.

Sten Svensson

[1] https://www.dn.se/sverige/gymnasieguide-visar-bara-koncernens-egna-skolor/

[2] https://www.svt.se/nyheter/inrikes/en-halv-miljard-i-bidrag-skickades-till-engelska-skolans-agarbolag

[3] https://www.dn.se/sverige/friskola-instruerade-elever-infor-skolinspektionens-besok/

[4] https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2022/07/Dir.-2022102/

[5] https://www.svd.se/a/fa0c972b-5b48-3d86-a69a-115ebf07832c/bjorklund-riskkapital-ska-inte-kunna-aga-skolor

[6] https://www.svt.se/nyheter/inrikes/anders-borg-domer-ut-riskkapitalister-i-skolan

[7] https://www.svd.se/a/0GAoMB/hogervaljare-sager-nej-till-vinster-i-valfarden

”Vinstutdelning till skolägare måste genast förbjudas”

I Dagens Samhälle ger Skolledarna förslag till Muharrem Demirok och Centerpartiet hur de kan förändra partiets skolpolitik. ”Som företrädare för landets skolledare ser vi mycket positivt på en sådan förflyttning. Vill Centerpartiet ha inspiration till nya ståndpunkter gällande vinstutdelning och ett ökat statligt ansvar för finansieringen av skolan behöver inte Muharrem Demirok leta länge. Sveriges Skolledare vet vad som måste göras.” Läs debattartikeln här.

Ett nytt läge i skolpolitiken?

Muharrem Demirok som tidigare varit kommunalråd i Linköping är föreslagen som ny partiledare i Centerpartiet. Valet ska ske på en extrastämma i Helsingborg den 2 februari. På pressträffen där valberedningen presenterade sitt förslag sa Muharrem Demirok att han vill se förändringar av partiets skolpolitik.

”Centerpartiet är på fel plats när det gäller skolpolitiken. Varje gång vi ska prata om skolan får vi prata om vinster och skolkoncerner. Det här är ett område där vi måste flytta vår position.” [1]

När det gäller skolpolitiken har Centerpartiet varit ett av de mest nyliberala partierna och de har under lång tid benhårt försvarat marknadsstyrningen av skolan. De var till exempel drivande i att införa skrivningen om att inte lägga förslag om vinstförbud med mera i Januariavtalet, det avtal som slöts mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centern 2019.

”Regeringen kommer inte att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden.” [2]

På senare år har dock motståndet börjat luckras upp. Allt fler borgerliga politiker och allt fler centerpartister har sett att den marknadsstyrda skolpolitiken leder till allvarliga problem. Allt fler väljare och kommunpolitiker har sett att etableringen av de stora koncernernas skolor slår ut välfungerande kommunala skolor, vilket leder till ökad segregation och höjda kommunala kostnader.

På Centerstämman 2021 var skoldebatten intensiv och det fanns förslag om att ändra den marknadsdrivna skolpolitiken. Partiledningen lyckades dock hejda det mesta och besluten blev att kötiden till fristående skolor skulle begränsas och att de skulle utreda ett nytt resursfördelningssystem. Det är förslag som inte ändrar något avgörande i marknadsstyrningen av skolan och som väl ryms inom Tidöpartiernas skolpolitik.

Menar Muharrem Demirok allvar med att han vill komma bort från att prata om vinster och skolkoncerner måste han och Centern komma med förslag som riktar sig mot de stora skolkoncernerna. Vi i Nätverket för en likvärdig skola har flera förslag som vi gärna delar med oss av och Centern kan även ta kontakt med det nya lärarfacket, Sveriges Lärare.

Skulle Centern komma fram till en ny skolpolitik som gör upp med marknadsinslagen kan det komma att ändra balansen i riksdagen. I dag är det SD, M, KD, L och C som stöder den marknadsdrivna skolpolitiken och de har en tydlig majoritet i riksdagen. Om C lämnar blir styrkeförhållandena betydligt jämnare. Därför har Muharrem Demiroks signaler om en ny skolpolitik oroat friskolelobbyn och de stora skolkoncernerna. Det lär bli många uppvaktningar av Centerpartiet framöver.

Sten Svensson

[1] https://www.dagenssamhalle.se/styrning-och-beslut/kommunpolitik/muharrem-demirok-vi-maste-flytta-var-position-i-skolpolitiken/

[2] https://januarioverenskommelsen.se

Regeringen ger Riksrevisionen rätt om skolpengen och öppnar för begränsad etableringsfrihet

”Regeringen, med ministrar från Liberalerna på utbildningsdepartementet, fastställde en skrivelse till riksdagen där de nu delar Riksrevisionens övergripande slutsatser!

”När det gäller skillnaden i ersättning mellan kommunala och enskilda huvudmän anser regeringen att ett förslag om ändrade nivåer bör bygga på en analys av faktiska kommunala kostnader, t.ex. när det gäller kostnaden för ansvaret att tillhandahålla skola för alla elever, och konsekvenser för alla typer av fristående aktörer.”

Inget schablonavdrag alltså utan avdrag för faktiska kostnader. Faktiskt exakt det som likvärdighetsutredningen och den socialdemokratiska regeringen föreslog, och som de själva röstade ned i somras.”

Detta skriver Johan Enfeldt, medlem i nätverket för en likvärdig skola, på LO-Bloggen. Läs inlägget här.

Socialistiskt forum 2022

Nätverket för en likvärdig skola deltog på Socialistiskt forum 26 november 2022. Det var ett samarrangemang med Gemensam välfärd Stockholm. Sten Svensson, medlem i Nätverket, går grundligt igenom vad Tidö-avtalet innebär för svensk skola. Stens genomgången börjar efter 15 min. Se och lyssna på mötet här.

Marknadsskolan har slagit sönder skolan

Ordförande i Lärarnas Riksförbund i Stockholm, Britt-Marie Selin, säger i en intervju i Skolvärlden ” Ska skolsegrationen minska behöver bostadssegregationen minska och marknadsskolan avskaffas. Tyvärr saknas det politisk vilja att åstadkomma det. Samtidigt vet vi att blandade elevgrupper leder till en bättre arbetsmiljö, bättre dynamik i klassrummen och bättre studieresultat.” Läs intervjun i Skolvärlden.

Offentlighetsprincip eller insynsprincip – vad är skillnaden

I den nya regeringens Tidöavtal står att en insynsprincip ska införas för fristående skolor. Skolministern har också framfört detta i intervjuer sedan hon tillträdde.

När regeringspartierna säger att offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt är det viktigt att veta vad skillnaderna är. Johan Enfeldt från Nätverket för en likvärdig skola beskriver dem i en ledare hos Dagens Arena.

Nätverket för en likvärdig skola om obligatoriskt skolval

Efter en ledartext i Expressen 2022-11-19 har det uppstått en diskussion om det som ofta kallas för obligatoriskt skolval. Expressens Anna Dahlberg var kritisk i sin text och menade att:

”Ett obligatoriskt skolval, där även privata aktörer ingår, är en perfekt marknadsplats för friskolor. De stora koncernskolorna kommer att exponeras för alla vårdnadshavare, och kan öka sitt genomslag ytterligare genom att pumpa ut riktad reklam och dela ut glassiga magasin. Den närmaste kommunala skolan kommer inte längre att var det självklara valet för flertalet, utan bara ett grått alternativ bland tiotals andra.”

I samband med att den så kallade Åstrand-utredningen (SOU 2020:28 En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning) var aktuell hade vi denna fråga uppe i Nätverket och hade gemensamma farhågor med Anna Dahlberg. Så här skrev vi angående utredningens förslag 5.7.1 Ansökan om skolplacering i vårt remissvar:

Nätverket för en likvärdig skola instämmer i utredningens förslag under förutsättning att utredningens övriga förslag för minskad segregation och ändrad finansiering också genomförs. Om ett system med obligatorisk ansökan av skola införs utan de av utredningen föreslagna förändringarna avseende urval, allsidig elevsammansättning och lägre ersättning till fristående skolor avstyrker vi detta förslag.

Nätverket vill särskilt poängtera att det är viktigt att information till allmänheten gör det tydligt att det handlar om att ansöka om en skolplacering, inte att välja skola.

Nätverket för en likvärdig skola anser dock att för de kommuner som kan erbjuda samtliga elever i kommunen en anvisad skolplacering ska krav på ansökan från vårdnadshavare inte vara tvingande. Kommuner som enbart för vissa stadier kan erbjuda skolplats för samtliga elever, ska ha möjlighet att införa krav på ansökan från vårdnadshavarna enbart för övriga stadier. Samtidigt ska vårdnadshavarna, liksom i rådande system, ha möjlighet att ansöka om plats i annan skola. Denna lösning är, enligt Nätverkets mening, till fördel utifrån såväl familjernas önskan om förutsägbarhet och frihet från att behöva ta ställning till något som man anser sig sakna tillräcklig kunskap om, som till samhällets intresse av att motverka segregation. Med anvisad skola ges familjerna en trygghet av att veta var barnet ska gå i skolan samtidigt som möjligheten att ansöka om plats i annan skola kvarstår. Det innebär också att föräldrar som inte vill göra en prioritering av skolor för sitt barn befrias från detta.

Genom att inte införa obligatorisk ansökan om skola undviks samtidigt ökning av segregationen och ett främjande av fristående skolors expansion. Denna ordning kan utmärkt inordnas i det gemensamma skolvalssystem som utredningen föreslår (5.7.2). Det innebär att accepterad anvisad skola ges första prioritet vid urval till respektive skola.

I sammanfattning ser Nätverket alltså att förslaget om obligatoriskt skolval förutsätter att också övriga förslag från likvärdighetsutredningen genomförs. Om t.ex. ersättningen till fristående skolor fortsätter att vara lika hög som idag, och branschen därmed fortsatt lika lönsam, delar vi Anna Dahlbergs farhågor om att det obligatoriska skolvalet blir en marknadsplats för växande koncerner.

Vi tycker också att kommuner som kan erbjuda alla elever en anvisad skolplacering inte ska behöva kräva ansökan från vårdnadshavare.

En sammanfattning av Nätverkets remissvar finns här.