”Däremot har de stora koncernerna via sin organisation drivit just det argumentet. Men de är egentligen emot öppenhet av helt andra skäl. De vill att deras uppgifter och verksamhet ska vara dold bakom aktiebolagens företagshemlighetsskydd. Av många anledningar. Då kan ingen syna dem när de berättar om hur bra de är. Ingen lokalpolitiker kan heller få insyn i att deras pengar flyttas från deras kommun till koncernens huvudkontor i Stockholm och ingen förälder granska om marknadsföringen från koncernernas skolor överhuvudtaget stämmer, med mera.” Detta skriver Per Kornhall, medlem i Nätverket för en likvärdig skola, i lärarfackets tidning Vi Lärare med anledning av att regeringen inte vill att offentlighetsprincipen ska gälla för friskolorna. Läs hela krönikan här.
Kategori: Debattinlägg
Regeringen ger Riksrevisionen rätt om skolpengen och öppnar för begränsad etableringsfrihet
”Regeringen, med ministrar från Liberalerna på utbildningsdepartementet, fastställde en skrivelse till riksdagen där de nu delar Riksrevisionens övergripande slutsatser!
”När det gäller skillnaden i ersättning mellan kommunala och enskilda huvudmän anser regeringen att ett förslag om ändrade nivåer bör bygga på en analys av faktiska kommunala kostnader, t.ex. när det gäller kostnaden för ansvaret att tillhandahålla skola för alla elever, och konsekvenser för alla typer av fristående aktörer.”
Inget schablonavdrag alltså utan avdrag för faktiska kostnader. Faktiskt exakt det som likvärdighetsutredningen och den socialdemokratiska regeringen föreslog, och som de själva röstade ned i somras.”
Detta skriver Johan Enfeldt, medlem i nätverket för en likvärdig skola, på LO-Bloggen. Läs inlägget här.
Slutreplik till Statskontoret
Boel Vallgårda uppmanar i sin slutreplik till Statskontoret myndigheten att inte göra sig onödigt maktlös. Statskontorets huvuduppgift är trots allt att bidra till en effektiv statsförvaltning. Därför hade det varit rimligt att myndigheten själv använt sig av sitt uppdrag och handlingsutrymme för att peka på den stora svagheten med nuvarande konstruktion av likvärdighetsbidraget.
Statskontoret måste öppna ögonen
Boel Vallgårda från Nätverket för en likvärdig skola kritiserar Statskontorets granskning av statens likvärdighetsbidrag till skolan. Totalt handlar det om 6 miljarder per år, men Statskontoret granskar inte risken för att vinstsyftande friskolor använder pengarna till annat än skolverksamhet.
”Inget hade hindrat Statskontoret att i sin utvärdering trots allt kontrollera om pengarna faktiskt kommer de mer behövande eleverna till del i de stora koncernernas skolor eller om pengarna exempelvis går till Luxemburg eller Kunskapsskolans expansion i Saudiarabien.”
Insyn i skolan måste trumfa affärsintressen
Sten Svensson från Nätverket för en likvärdig skola skriver tillsammans med Lärarförbundets tidigare förbundsjurist Tor Nitzelius i SvD om varför insyn måste trumfa affärsintressen, om varför offentlighetsprincipen måste gälla också fristående skolor.
Den lilla offentliga insyn som fanns i fristående skolor har stoppats och någon lösning finns inte i sikte. Lagstiftningen skyddar enskilda skolföretag och deras ägare och i det läget väger den demokratiska insynen lätt. Under tiden etablerar de stora skolkoncernerna nya skolor i snabb takt. Är det inte dags att inse att den svenska skolpolitiken med affärsdrivande skolföretag har kommit till vägs ände?
Är det rimligt att tvinga fram obligatoriskt skolval där det inte behövs?
Boel Vallgårda från Nätverket för en likvärdig skola ställer i Dagens Samhälle frågan om det verkligen är rimligt att tvinga fram ett obligatoriskt skolval överallt. Det finns många kommuner där frågan inte är aktuell och där ett införande bara skulle skapa osäkerhet och i värsta fall skynda på en utveckling mot mer segregation.
Varför ska staten påtvinga obligatoriskt skolval i de kommuner som fortfarande har möjlighet att erbjuda en skola till alla barn som ska börja förskoleklass, mellanstadiet eller högstadium?
Boel Vallgårda: Resurser till skolan kan bli mer träffsäkra
Lär Boel Vallgårda om hur fördelningen av statsbidrag sker på ett sätt som systematiskt missgynnar socioekonomiskt utsatta skolor. I texten visar Boel hur en ny variabel som skulle råda bot på detta avvisades och att effekten blivit att koncernskolor fortsätter att gynnas, något som bekräftats av SCB. Läs Boels text hos Altinget.
Debatt: Replik till Kunskapsskolan och IES i SvD
Direktörerna för Kunskapsskolan och IES reagerade på debattinlägget om vårt remissvar. De inte bara ifrågasatte oss utan avfärdade också hela utredningen om en mer likvärdig skola från Björn Åstrand som ”en ideologisk produkt”. Vi tycker fortsatt att en debatt i sak är mer intressant. I vår slutreplik slår vi hål på deras siffror och återkommer till våra argument om att skolan måste styras demokratiskt.
Debatt i SvD: Skolors ersättning ska vara ett politiskt beslut
Med anledning av Nätverkets svar på remissen SOU 2020:28 En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning, skriver Johan Enfeldt, Boel Vallgårda och Bo Karlsson på SvD Debatt.
Nätverket för en likvärdig skola är positiva till stora delar av utredningen men pekar på riskerna med utredningens förslag att låta domstolar avgöra hur stor skillnad det skall vara i resurser mellan kommunala och fristående skolor.
Att låta domstolar avgöra storleken på ersättningen till fristående skolor innebär att de folkvalda avhänder sig ytterligare ett medel för att påverka den gemensamt finansierade skolan. Det är en farlig utveckling. Kunskapsläget vad gäller ersättningsnivåer är så entydigt att det är rimligt att definiera en nivå med ett avdrag om 15 procent av den kommunala huvudmannens kostnader, när skolpeng till fristående skolor ska beräknas.
I artikeln lyfter Nätverket också frågan om skolan som en del av vår gemensamma infrastruktur och problemen som uppstår när den fragmentiseras. En ersättningsmodell som inte missgynnar de offentligt drivna skolorna är därför nödvändig.
Hur stor skillnad det ska vara i ersättning mellan kommunala och fristående skolor ska vara ett politiskt beslut och det bör skilja 15 procent. Det är den nivå som gällde när Carl Bildt och Beatrice Ask införde friskolesystemet. För att vi ska närma oss en likvärdig skola är det nödvändigt att nivån återställs dit.
Läs hela artikeln här.
Slutreplik från Boel Vallgårda om allas rätt till en bra skola
En sverigedemokratisk ledamot av riksdagen och utbildningsutskottet skrev tillsammans med partiets oppositionsråd i Malmö ett mycket uppseendeväckande svar på Boel Vallgårdas text om omfördelning av resurser i Kvällsposten. Jörgen Grubb och Magnus Olsson, båda SD, kalla omfördelning baserat på socioekonomiska faktorer för ”djupt oansvarigt” eftersom det inte sällan betyder ”att pengar slussas till skolor med ett högt antal nyanlända elever”.
Läs Boels uppmärksammade replik Lågutbildades barn har också rätt till en bra skola där hon bemöter sverigedemokraternas påståenden och förklarar varför lång tid i särskilda förberedelseklasser är en dålig idé.